Lagförslagen om höjning av barnbidraget och frysning av indexhöjningar av förmåner på remiss
I ett utkast till lag föreslås att indexjustering av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex ska frysas för regeringsperioden. Samtidigt ska barnbidraget för ensamförsörjarfamiljer och familjer med många barn samt för barn under tre år höjas.
Enligt gällande lagstiftning bör de förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex eller levnadskostnadsindex justeras årligen. I utkastet till proposition föreslås det att indexjusteringarna slopas 2024–2027. Detta innebär att förmånsbeloppen hålls på samma nivå som 2023. Avsikten är inte att senare införa indexhöjningar i stället för den frysning av indexjusteringarna som nu föreslås.
Den nya lagen gäller
- dagpenningsförmånens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen
- minimibeloppet av rehabiliteringspenning för personer som deltar i FPA:s yrkesinriktade rehabilitering och för unga,
- beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel och barnförhöjningen,
- stöd för vård av barn,
- det allmänna bostadsbidraget,
- bostadsbidraget för pensionstagare
- beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget
- beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel
- mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.
I propositionen föreslås dessutom temporära ändringar i bostadsbidraget för pensionstagare. Det föreslås att sådana utgifter för uppvärmning, vatten och underhåll, genomsnittliga boendeutgifter och boendeutgifternas maximibelopp som ska beaktas i bostadsbidraget inte justeras åren 2024–2027.
Konsekvenserna av de övriga ändringarna i propositionen för barnfamiljer ska lindras genom att barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn, ensamförsörjartillägget och barnbidraget för barn under tre år höjs.
Frysningen av indexjusteringarna gäller inte folkpension, garantipension, familjepension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, handikappförmåner (vårdbidrag för pensionstagare, handikappbidrag för personer som fyllt 16 år och handikappbidrag för personer under 16 år), fronttillägg (extra fronttillägg, fronttillägg, fronttillägg som betalas utomlands), avträdelsestödets kompletteringsdel som jämställs med pensioner, grundunderstöd för militärunderstöd, läkemedelstak, underhållsstöd eller utkomststödets grunddel. I fråga om dessa förmåner görs indexjusteringarna i enlighet med gällande lagstiftning.
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att balansera de offentliga finanserna och öka sysselsättningen i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med högst 383 miljoner euro. Dessutom har finansministeriet uppskattat att om dessa indexjusteringar inte görs, kommer sysselsättningen att öka med upp till 22 700 sysselsatta. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. och gälla till utgången av 2027. Inverkan av indexfrysningen på den reella nivån på förmåner och belopp är dock högst 10,2 procent, det vill säga att lagen ska tillämpas högst så länge som denna gräns nås. Efter att den nämnda gränsen har nåtts ska de förmåner och belopp som omfattas av frysningen stiga i enlighet med gällande lagstiftning.
Vi ber er lämna ert utlåtande senast den 24 september 2023.
Mer information:
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]
Eva Ojala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 201, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109, [email protected]