Information om hjälpbehov till rätt adress

Socialväsendets nya nödcentralsanvisningar siktar på att förbättra informationsgången. "Behovet av hjälp från socialvården är ofta mycket brådskande. Larmcentralerna behöver exakta och aktuella instruktioner för att kunna fungera korrekt och förmedla angiven information till rätt ställe", säger expert Satu Karppanen.

Socialvårdens senaste anvisningar för nödsituationer är från år 2010. Sedan dess har både barnskyddslagen och äldreomsorgslagen utvidgat myndigheternas anmälningsplikt.

"Om den jourhavande blir orolig för ett barns välbefinnande utifrån den information som uppges, bör informationen vidarebefordras till socialvården. Det gäller även situationer, där ett barn bedöms vara i behov av skydd genast efter födseln. Äldreomsorgslagen kräver i sin tur att man till socialvården anmäler äldre personer som är uppenbart okapabla att ta hand om sig själva", säger Karppanen.

Det rings årligen ca 3,7 miljoner nödsamtal, varav ca 7000 styrs till socialvården för vidarebehandling. Enligt Karppanen gäller uppdragen vanligtvis barnskydd. Föräldrarnas problem med rusmedel och den mentala hälsan finns ofta i bakgrunden.

Under och utanför tjänstetidEtt joursystem som svarar på behovet av brådskande socialtjänster etablerades i hela Finland först i slutet av förra årtiondet. Servicen täcker numera samtliga kommuner, fast på olika sätt.

"I mindre kommuner ordnas jourtjänsterna utanför tjänstetid oftast tillsammans med andra kommuner, men dagtid ansvarar kommunerna ofta för larmuppdragen inom sitt område som en del av den normala verksamheten. I stora städer fungerar jouren vanligtvis dygnet runt på samma sätt" berättar Karppanen.

Situationen har, något paradoxalt, lett till att det i små kommuner ofta är svårare att få fram ett budskap under tjänstetid än utanför tjänstetid. Enligt Karppanen håller ministeriet på att anvisa kommunerna angående det här problemet.

"Vi rekommenderar kommunerna att använda myndighetsnätverket VIRVE även vid jourarbete under tjänstetid. Om det inte är möjligt t.ex. av kostnadsskäl eller för att det används för lite, borde jourtjänsterna ändå nås på ett enda nummer också under tjänstetid.

Till alla klientkategorierSocialvårdens anvisningar innehåller fem huvudklasser: psykosocial krishjälp, brist på basvård, problem inom familjelivet, specialproblem hos barn samt att klara sig ekonomiskt och socialt. Under varje huvudklass har man sedan beskrivit situationer av olika slag och gett anvisningar för hur de ska skötas.

"Anvisningen definierar i detalj hur nödcentralen bör agera i de här situationerna. Nödcentralerna har motsvarande modeller också från bl.a. hälsovården och polisen, eftersom olika myndigheters akuta situationer skiljer sig från varandra" säger Karppanen.

I en del kommuner kan medborgaren ringa direkt till socialjouren, i andra tar man kontakt via nödcentralen, i synnerhet utanför tjänstetid. Oberoende av hur man tar kontakt anser Karppanen att det är viktigt att man snabbt kan få kontakt med socialvården vid akuta situationer, att hjälpbehovet bedöms utan dröjsmål och att klienten får det stöd hon/han behöver.

Socialjourens tyngdpunkt låg, i synnerhet i ett tidigt skede, på barnskyddet men nu kan man allt oftare svara på problem hos människor i olika åldrar och situationer. Målet är att småningom täcka behoven hos alla socialvårdens klientkategorier. Även om den jourhavande inte skulle känna till ett visst område, kan hon i varje fall styra ärendet till rätt person.

"När anmälan kan göras på ett enda ställe, behöver man inte leta efter rätt kontaktuppgifter bland socialvårdens otaliga nummer. Det underlättar både nödcentralernas verksamhet och medborgarnas möjligheter att få brådskande hjälp", sammanfattar Karppanen.

Text: Paula Mannonen