Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

EU:s ministerråd: En verkningsfull hälsopolitik utgör grunden för välfärdsekonomin

Social- och hälsovårdsministeriet 9.12.2019 17.08 | Publicerad på svenska 9.12.2019 kl. 17.47
Pressmeddelande 161/2019

Välfärdsekonomins hälsoaspekter, bättre tillgång på läkemedel än för närvarande och EU:s roll och prioriteringar i det globala hälsosamarbetet diskuterades den 9 december av EU:s ministrar med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Ordförande för mötet var familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

Psykisk hälsa, åldrande och digitalisering hänger samman med välfärdsekonomin

Ministrarna med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor diskuterade hur man med hjälp av välfärdsekonomiska tankegångar i praktiken kan främja hälsofrågor och människornas välfärd. Diskussionen baserade sig på åtgärdsrekommendationerna i rådets slutsatser om välfärdsekonomi, som antogs i oktober under ledning av Finland. Välfärdsekonomi innebär att det mellan människors välfärd och ekonomin finns ett ömsesidigt beroende där välfärden och ekonomin stöder varandra. När man investerar i människors välfärd står också ekonomin på en hållbar grund och stabiliteten i samhället förbättras. Ämnet behandlades med hjälp av frågor som i väsentlig grad anknyter till välfärdsekonomin: psykisk hälsa, åldrande och digitalisering.

I diskussionen om psykisk hälsa framförde medlemsländerna till den nya kommissionen sina synpunkter på vad EU:s kommande förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa bör innehålla. Ministrarna framhävde att behandling av psykiska problem inte räcker till för att trygga människornas välfärd och välbefinnande. De frågor som lyfts fram i rådets slut-satser om välfärdsekonomi fick ett brett understöd. De är främjande av psykisk hälsa, före-byggande och tidig identifiering av problem, rättidig och verkningsfull vård och minskning av stämpling vid psykiska problem. 

Ministrarna framhävde att förutseende av förändringar när det gäller Europas åldrande och demografiska utveckling är en förutsättning för en framgångsrik politik på alla områden. Sociala och digitala innovationer måste utnyttjas maximalt när man söker lösningar på åldrandeproblematiken. Främjandet av människors hälsa ökar antalet levnadsår och samtidigt kan omsorgskostnaderna minskas. 

Genom en förändring som baserar sig på digitalisering av verksamhetsmodeller kan hälso- och sjukvårdens kostnadseffektivitet, verkningsfullhet samt kvaliteten på tjänsterna ökas. Samtidigt kan ojämlikheten i tillgången till tjänster och i resultaten bekämpas. I många EU-länder är de sociala tjänsterna och hälso- och sjukvårdstjänsterna fortfarande rätt åtskilda från varandra. I diskussionen framhävdes därför att digitala informationssystem är av avgörande betydelse för att åstadkomma integrerad vård.

Medlemsländerna lade också fram synpunkter på kommissionens initiativ som syftar till att främja gränsöverskridande utbyte av hälsodata. Tanken är att inrätta ett europeiskt hälsodataområde, som ska stödja sekundär användning av hälsodata inom forskning och inno-vation. Inledandet av verksamheten inom hälsodataområdet skulle utöver gemensam EU-lagstiftning också kräva nationell lagstiftning om dataskydd, datasäkerhet och etiska principer.

EU ska intensifiera sitt samarbete för att förbättra tillgången på läkemedel

Ministrarna med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor var eniga om att det för att skapa förbättrad tillgång på läkemedel och förbättrad patientsäkerhet behövs allt enhetligare åtgärder av medlemsländerna och EU. Ett av syftena med diskussionen var att hitta sätt att stärka det strategiska samarbetet mellan medlemsländerna och att göra uppföljningen av effekterna av de åtgärder som vidtagits mer systematisk. I diskussionen ansågs det viktigt att trygga tillgången på läkemedel som använts sedan länge, säkerställa läkemedelsproduktionens tillförlitlighet och förebygga problem som beror på störningar i tillgången på läkemedel.

Ministrarna uttryckte oro över att problemen inom tillgången på läkemedel har försatt olika marknadsområden och EU:s medlemsländer i ojämlik ställning sinsemellan. Detta beror på att läkemedelstillverkningen och logistikkedjorna i allt högre grad koncentreras till länder utanför EU. De splittrade underleverantörskedjorna och de varierande riskhanteringsåtgärder som hänför sig till produktionskedjan försvårar situationen ytterligare. Om tillgången på läkemedel inte kan garanteras, kan man hamna i en oönskad situation. Man blir tvungen att ta i bruk allt dyrare preparat eller preparat med eventuellt sämre effekt. Störningar i tillgången på läkemedel och återkallande av läkemedel från marknaden ökar också hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmängd och ökar kostnaderna. 

Mer information

Veli-Mikko Niemi, överdirektör, tfn 0295 163 425