Utredning om de verktyg för bedömning av arbetets svårighetsgrad som lönetransparensdirektivet förutsätter
EU:s lönetransparensdirektiv förutsätter att medlemsstaterna, efter samråd med jämställdhetsorganen, gör verktyg för bedömning av arbetets svårighetsgrad tillgängliga som stöd för arbetsgivares och arbetsmarknadsparters bedömning av arbetets svårighetsgrad. Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en utredning om hur direktivets krav förhåller sig till de verktyg som redan är i bruk i Finland och om det utvecklingsarbete som eventuellt behövs.
Enligt utredningen har Finland redan ett stort utbud av verktyg för bedömning av arbetets svårighetsgrad. Verktygen är i grunden icke-diskriminerande, men genomförandet och den språkliga formen varierar.
Enligt utredningen kan kraven i direktivet sannolikt uppfyllas genom att använda eller vidareutveckla de verktyg som redan finns, beroende på den slutliga tolkningen av direktivet. Vid behov skulle den befintliga helheten kunna kompletteras med ett nationellt utbud av verktyg.
Direktivet gör det möjligt att utnyttja arbetsmarknadsparternas roll och de system som baserar sig på de gällande arbetskollektivavtalen när man utvecklar och tillämpar verktygen för bedömningen av arbetets svårighetsgrad.
Medlemsländerna kan också använda Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) frivilliga verktyg för bedömning av arbetets svårighetsgrad som stöd.
EU:s lönetransparensdirektivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen senast den 7 juni 2026.
Utredningen baserar sig på dokumentation och intervjuer med experter
Utredningen Lönetransparensdirektivet och verktygen för bedömning av likvärdigt arbete - Nuläge och utvecklingsbehov i Finland genomfördes av Johanna Maaniemi och Harri Hietala. I utredningen undersöktes de system för bedömning av arbetets svårighetsgrad som används i Finland och de dokument och den lagstiftning som hänför sig till ämnet. Man intervjuade också närmare 40 representanter för kollektivavtalsparterna och andra experter. Som en referensram granskade man också läget och utvecklingsbehoven i Sverige och på Island.
Mer information:
Johanna Maaniemi, överlärare, Yrkeshögskolan Haaga-Helia, tfn 0405 762 484, [email protected]
Harri Hietala, vicehäradshövding, Työelämän sopimus- ja lakipalvelu Sopla Ky, tfn 0407 322 665
Terhi Heinilä, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 003, [email protected]