Ställningstagandena av kommittén för social trygghet klara i december 2021, och i januari 2022 ger kommittén ut rapporterna om problemhelheterna inom socialskyddet
Kommittén för social trygghet har slutfört behandlingen av dess ställningstaganden om reformen av den sociala tryggheten.
Ställningstagandena ska genomgå en sista revidering före december 2021 då de ska vara klara. Kommittén var också överens om att sektionerna kan inleda den fortsatta beredning som utgår från ställningstagandena.
Kommitténs rapporter om problemhelheterna inom socialskyddet är klara. I rapporterna definierar kommittén de centrala problemhelheterna inom socialskyddet och beskriver dem närmare. En av rapporterna gäller också de val och grundprinciper som rör socialskyddet. Rapporten om problemhelheterna inom socialskyddet publiceras i dess slutliga form i januari 2022.
”Sektionerna under kommittén för social trygghet har gjort ett betydelsefullt arbete med att utarbeta rapporter i enlighet med kommitténs riktlinjer. En så här helhetsomfattande kartläggning av problemen inom socialskyddssystemet har aldrig gjorts tidigare”, konstaterar Pasi Moisio, ordförande för kommittén.
Kommitténs arbete stöds av fem sektioner: sektionen för sysselsättning och kompetens, sektionen för arbete och funktionsförmåga, sektionen för boende, förvaltningssektionen och sektionen för forskning och utvärdering.
Förändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknaden
För kommittén för social trygghet görs en statistikbaserad översikt av de förändringar som skett i arbetslivet och på arbetsmarknaden under de senaste 20-30 åren. Översikten innehåller också bedömningar av utvecklingen under 2020-talet.
"Fokus i rapporten ligger på de förändringar som anknyter till socialskyddet. Det handlar till exempel om hållbarhet, effektivitet, rättvisa och jämlikhet. I rapporten behandlar man sysselsättning och arbetslöshet, yrkes- och utbildningsstrukturer, rättvisan i fråga om karriärer och anställningsförhållanden samt arbets- och funktionsförmåga och arbetshälsa. I rapporten tar man också upp tecken på polarisation i arbetslivet, sänkningen i unga mäns sysselsättningsgrad, särskilda branschvisa utmaningar och företagares utmaningar, invandrarnas sysselsättning samt grå ekonomi", berättar forskningsprofessor Tuomo Alasoini, som ansvarat för arbetet med översikten.
Det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten
Kommittén behandlade centrala frågor gällande det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten. Senare görs en skriftlig promemoria om detta.
"Under förra århundradet var det många som emigrerade från Finland i hopp om ett bättre liv. Nu riktar sig migrationen både härifrån till utlandet och från utlandet till Finland - och alla flyttar inte för gott. Socialskyddet har utformats så att det ska beakta att mobiliteten ökar. EU:s lagstiftning spelar en stor roll när det gäller att harmonisera rättigheterna för personer som rör sig mellan olika länder. Finlands boendebaserade socialskydd har reformerats så att invandrarna snabbare får rätt till social trygghet i Finland och så att de som flyttat från Finland förlorar sin rätt tidigare än förut.
I en europeisk jämförelse har Finland ett heltäckande socialskyddssystem. I Finland är en stor del av socialförmånerna boendebaserade och skattefinansierade, medan förmånerna i Europa ofta är arbetsrelaterade och finansierade med försäkringsavgifter. Utmaningarna inom Finlands socialskydd i den globala digitala världen är bland annat: hur se till att finansieringen av socialskyddet är hållbar, hur kan man följa upp människors vistelse i Finland och hur placerar sig de som kommer till Finland på arbetsmarknaden - och tas de emot på arbetsmarknaden?", säger Essi Rentola, ordförande för sektionen för forskning och utvärdering.
Stödet för närståendevård och familjevården
För kommittén för social trygghet presenterades en promemoria om stödet för närståendevård och om familjevården som innehöll frågor om socialskyddet. I promemorian behandlas stödet för närståendevård och familjevården både ur patienternas och ur vårdarnas perspektiv. Sektionerna under kommittén för social trygghet beaktar promemorian i sitt fortsatta arbete.
"Både stödet för närståendevård och familjevården handlar om att de som behöver vård har rätt att få den service de behöver. Den som ska tillhandahålla servicen ingår ett uppdragsavtal med kommunen och kommunen betalar ett arvode för servicen för att trygga den vård och omsorg som behövs. Den som tillhandahåller vården står inte i ett arbetsavtalsförhållande till kommunen eller den som får vård, och detta kan ha olika konsekvenser för olika förmåner. Till exempel när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa inverkar stödet för närståendevård och familjevården på samma sätt oberoende av uppdragsförhållandet. Den största skillnaden jämfört med de andra uppdragsförhållandena är att en närståendevårdare eller familjevårdare kan anses ha ett godtagbart skäl till att inte vara på arbetsmarknaden", säger Marjaana Maisonlahti, ordförande för sektionen för sysselsättning och kompetens.
Ungdomarna och utvecklandet av kunnandet
För kommittén presenterades en promemoria som handlade om ungdomarna och utvecklandet av kunnandet. Det här temat ska behandlas vidare inom ramen för utvecklingen av både det nuvarande systemet och de alternativa sätten för ordnandet av socialskyddet.
"Att unga har en möjlighet att utbilda sig är det viktigaste både för ungdomarna själva och för samhället. Ur de ungas perspektiv kan dock de incitament som ingår i olika system ibland motverka de allmänna syftena med systemet. Ungdomarna kan uppleva att systemet är invecklat och svåröverskådligt. Särskilt för unga som är marginaliserade kan det vara svårt att ansöka om förmåner som de har rätt till", konstaterar Tiina Polo, vice ordförande i sektionen för sysselsättning och kompetens.
Finansieringen och förmånsutgifterna
Kommittén har även mottagit en promemoria om finansieringen av socialskyddet och förmånsutgifterna, och promemorian finns som bilaga till pressmeddelandet.
Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 29 november 2021.
Mötesmaterial (på finska):
- MöteskallelseFilen öppnas i en ny flik pdf 417kB
- Bilaga 1 Utkast till protokoll om mötet den 11 oktoberFilen öppnas i en ny flik pdf 514kB
- Bilaga 2 Promemoria: Närståendevården och familjevårdenFilen öppnas i en ny flik pdf 496kB
- Bilaga 3 Promemoria: Ungdomarna och utvecklandet av kunnandetFilen öppnas i en ny flik pdf 2.2MB
- Bilaga 4 Utkast till rapport: Komplexiteten i socialskyddet
- Bilaga 5 Utkast till rapport: Samordningen av förvärvsarbete och socialskydd
- Bilaga 6 Utkast till rapport: Det yttersta skyddet, grundskyddet och boende
- Bilaga 7 Utkast till rapport: Samordningen av tjänster och förmåner
- Bilaga 8 Utkast till rapport: Val och grundläggande principer inom socialskyddetFilen öppnas i en ny flik pdf 1.4MB
- Bilaga 9 Presidiets utkast om ställningstagandenaFilen öppnas i en ny flik pdf 684kB
- Bilaga 10 Promemoria: Finansieringen och förmånsutgifternaFilen öppnas i en ny flik pdf 1.9MB
- Bilaga 11 Diapresentation av mötetFilen öppnas i en ny flik pdf 4.9MB
Kommitténs arbetsplan våren 2022:
Mötet den 31 januari
Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd
Arbetsmötet den 14 februari
Alternativa sätt att ordna socialskyddet
Mötet den 21 mars
Omvälvningarna i arbetslivet, Elonkehä-informationspaketet, övriga möten
Arbetsmöte den 25 april
Möte den 23 maj
Möte i juni
Ytterligare information:
Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, pasi.moisio@thl.fi
Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tuomo.alasoini@ttl.fi
Heli Backman, andra vice ordförande i kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn 0295 163 668
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande i kommittén för social trygghet, direktör, tfn 0295 163 085
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi, med undantag av Pasi Moisio och Tuomo Alasoini