Integration av social- och hälsovården för klientens bästa

I och med att lagen om ordnandet av social- och hälsovården inte antogs under den innevarande regeringsperioden har betydelsen av en integration av social- och hälsovården redan delvis ifrågasatts i den offentliga debatten. Att förstärka tjänsterna på basnivå och integrationen på alla nivåer utgör fortfarande centrala mål.

"Incitamentet för ökad integration inom social- och hälsovården är att säkerställa mer sammanhängande servicehelheter för klienter. Integrationens betydelse understryks i situationer där expertisen inom båda sektorerna krävs för att hjälpa människor", säger direktör Päivi Voutilainen.

Endast tio procent av befolkningen genererar merparten av de kostnader för social- och hälsovården som samhället betalar. Därmed är det särskilt viktigt med en välfungerande samordning av tjänster för denna klientgrupp och att förebygga att problemen anhopas.

Två av tre personer som tillhör dessa tio procent är i första hand klienter inom socialservice, och de är även i behov av hälsovårdstjänster. I gruppen ingår även äldre personer som behöver dessa tjänster samt klienter inom missbrukar-, mentalvårds- och handikappservice. Även en del av klienterna inom barnskyddet tillhör denna grupp.

Voutilainen anser att en integration särskilt förbättrar ställningen för dessa människor. Det behövs mindre av korrigerande arbete, om människor får hjälp innan problemen förvärras. Ofta behövs expertis och tjänster från båda sektorerna för att kunna hjälpa, och därmed är det klokt att producera dessa tjänster som en helhet. Integration är en metod på vägen mot en social- och hälsovård som möjliggör etisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Är med och skapar ny verksamhetskultur

En integrering av strukturerna och verksamheten är enligt Voutilainen ett verktyg för att eftersträva jämlikhet i hälsa och välfärd. Hälsa och funktionsförmåga är socialt selektiva så att sämre hälsa och funktionsförmåga står i samband med en svagare socioekonomisk ställning. Det är viktigt att i förändringen prioritera synvinkeln hos användarna av tjänsterna, det mervärde som förändringen medför för klienten. För att uppnå ett mervärde utsträcker sig kraven på integration inom socialvården till förutom hälso- och sjukvården även till exempelvis grundundervisningen, yrkesutbildningen och arbetskraftsförvaltningen.

"Det saknar betydelse för klienten eller patienten inom vilken sektor tjänsterna är placerade i administrativt avseende. För dem är det viktigt att få den hjälp som de behöver."

Att skapa en ny kultur är en utmaning för alla aktörer inom social- och hälsovården. Voutilainen betonar att det inte enbart är fråga om att öka samarbetet utan ett helt nytt sätt att arbeta. Att förankra detta kräver strukturer som stöder en operativ förändring, systematiskt genomförande samt en attitydförändring. En integration förutsätter också att man systematiskt bygger upp en gemensam kunskapsbas samt forskningsprojekt som främjar integrationen.

"Båda sektorerna måste lära sig att inse vilket mervärde de kan få av varandras expertis för att hjälpa en klient. En mångsidigare förståelse för en situation som man uppnått tillsammans bidrar till att utveckla effektivare tjänster, som å sin sida ger mer hälsa och välfärd; och detta å sin sida bättre social och ekonomisk hållbarhet."

Social- och hälsovården har även i fortsättningen utvecklingsbehov som tydligt hör till social- eller hälsovårdssektorn. Ofta behövs dock gemensamt arbete för att det mervärde som uppstår för klienten genom integrationen ska kunna förverkligas. Voutilainen använder en höftoperation på en äldre människa som exempel.

"Även om själva operationen skulle gå väl, garanterar den inte i sig ett gott slutresultat i den äldre människans liv. Rehabilitering och andra tjänster som behövs efter utskrivning måste också tillhandahållas i rätt tid så att de stöder att funktionsförmågan återställs utan dröjsmål. I annat fall går den nytta som uppnåtts genom operationen förlorad."

En tröskel att överskrida

Social- och hälsovårdens olikartade utvecklingshistoria har för båda skapat egna strukturer, verksamhetskulturer och identiteter, och att frångå det invanda kräver övning och reflektion. Voutilainen tror att det lyckas bäst när man klart kommer ihåg målet om att se till klientens bästa. "Att realisera nyttorna med en integration beror på aktörerna inom området och kräver till sitt stöd förutom attitydförändringar även kraftfullt förändringsledarskap."

Text: Paula Mannonen