Pensionsreformen går vidare till riksdagen
Regeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om arbetspension. Genom de föreslagna ändringarna genomförs den pensionsreform som ingår i regeringsprogrammet. Syftet med ändringarna är att eftersträva bättre avkastning på placeringar i den privata sektorns arbetspensionssystem, att begränsa de indexjusteringar som görs med arbetspensionsindex och att öka fonderingen av ålderspensionerna.
I propositionen föreslås det att finansieringstekniken ska ändras så att man kan öka aktierisken. Man vill också lindra solvensregleringen så att man kan ta mer placeringsrisker i alla investeringsklasser. Genom att öka risktagningen kan man eftersträva bättre avkastning på placeringar. Som motvikt till den ökade placeringsrisken föreslås det att finansieringstekniken ska ändras så att pensionsanstalterna klarar av att bära den ökande placeringsrisken.
”Jag vill tacka arbetsmarknadens parter för de ansvarfulla lösningar som de kom fram med vid pensionsförhandlingarna. Arbetspensionssystemet måste tåla både goda och sämre tider över årtionden. Vårt system bygger på en gemensam överenskommelse och ett ömsesidigt förtroende. Genom att öka placerings- och aktierisken kan vi på lång sikt möjliggöra större avkastning på placeringar, trygga utbetalningen av pensioner och stärka de offentliga finanserna till och med mer än vad vi förutsåg”, säger ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.
Pensionsreformen stärker den offentliga ekonomin på lång sikt med cirka 2 miljarder euro. Effekten är 0,8 procent av bruttonationalprodukten, dvs. dubbelt så stor än det mål som sattes upp för reformen.
I propositionen föreslås att möjligheten att ta kredit ska utvidgas så att den gäller alla fastighetsplaceringar som görs av arbetspensionsförsäkringsbolag, Sjömanspensionskassan, pensionsstiftelser och pensionskassornas dottersammanslutningar.
Fonderingen ska stärkas så, att det för finansieringen av kommande pensioner fonderas mer per år för ålderspensioner. Då fonderingen stärks och placeringarna ger bättre avkastning blir pensionssystemet rättvisare i synnerhet för de yngre generationerna.
Nytt i lagen är den föreslagna indexbegränsning som ska tas i användning från och med år 2030. Indexbegränsningen inverkar på de årliga indexjusteringarna av löpande arbetspensioner så, att arbetspensionsindexet under två på varandra följande år inte får öka mer än lönekoefficienten under samma tid. Det betyder att arbetspensionerna inte kan öka betydligt mer än lönerna.
I propositionen föreslås det ändringar i lagen om pension för arbetstagare, lagen om sjömanspensioner, lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor, lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar och i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag.
Ändringarna behövs med tanke på framtiden
Reformen av pensionssystemet baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering Syftet med de planerade ändringarna i pensionssystemet är att säkerställa arbetspensionssystemets finansiella hållbarhet och att trygga en tillräckligt hög förmånsnivå. Dessutom stärker ändringarna den offentliga ekonomin.
Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2026. Ikraftträdandet sker dock stegvis så att ändringarna i lagen om pension för arbetstagare och en del av ändringarna i lagen om sjömanspensioner föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
I samband med pensionsreformen uppdateras även statsrådets förordning om värdet av de konstanter som används vid beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter. Ett utkast till förordningen finns som bilaga till regeringens proposition. I promemorian nedan beskrivs de parametrar i förordningen som uppdateras och den data som de baserar sig på.
Mer information:
Outi Aalto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 198, [email protected]
Minna Lehmuskero, övermatematiker, tfn 0295 163 342, [email protected]