Lägesbilden av arbetslivet: En välmående arbetsgemenskap ökar produktiviteten
Projektet HELP om hybridarbete och arbete på distans och på arbetsplatsen har gett en helhetsbild av de framtida förändringarna i arbetslivet. Det avslutade projektet var en del av forsknings- och utvecklingsprogrammet för arbete, hälsa och arbetsförmåga, som ingår i social- och hälsovårdsministeriets program ARBETE2030.
HELP-projektet inleddes när covid-19-pandemin kom till Finland, eftersom man ville förstå hur pandemin skulle komma att förändra arbetslivet. Under arbetets gång utvidgades frågeställningen och HELP-projektets mål blev att utarbeta en helhetsbild av hur arbetslivet förändras när samhället drabbas av en långvarig kris som påverkar megatrenderna.
Hybridarbetet kan öka produktiviteten
På grund av pandemin delades arbetet upp i två delar. Ungefär hälften av arbetstagarna blev kvar på arbetsplatserna, medan den andra hälften började arbeta på distans på grund av begränsningarna i rörelsefriheten. I det arbetsliv som delvis formas av hybridarbetet ligger en positiv möjlighet att öka den framtida produktiviteten, om man förstår att nyttja den. Detta är en av de viktigaste slutledningarna av det avslutade HELP-projektet.
Det ökade distansarbetet under pandemin bidrog också till det digitala språnget eftersom de digitala förändringarna i arbetslivet tog fart. Genom HELP-projektet identifierades de centrala förändringar som pandemin ledde till i arbetslivet. I helhetsbilden varierar de centrala förändringarna beroende på branschen:
- arbetet blev självständigare och närchefernas arbete mer individcentrerat
- digitaliseringen accelererade
- en lång tid av distansarbete blev också tungt
- digitaliseringen bidrog till det kontinuerliga lärandet i arbetet
- viktigt att värna om interaktionen och arbetsgemenskapen vid distans- och hybridarbete
- under kriser är det viktigt att stärka resiliensen och det strategiska utvecklandet
Produktiviteten ökar när interaktionen i arbetsgemenskapen fungerar bra
Arbetsgemenskapens välmående och produktiviteten hänger ihop. För att stödja arbetsförmågan behövs det dock ett förebyggande grepp. Med tanke på tillgången till arbetskraft är det viktigt att så många som möjligt kan delta i arbetslivet. När det gäller främjandet av arbetsförmågan är det till exempel viktigt att utveckla kunnandet, stödja den psykiska hälsan och satsa på interaktionen och arbetsgemenskapen.
Det ordnas ett avslutningsseminarium på webben där det är meningen att genom diskussion sammanfatta synpunkterna i HELP-översikten och de övriga resultaten av projektet. Webbinariet direktsänds den 18 april kl. 9–10.30: https://vimeo.com/event/3303881/41b75aaf7b
Läs mer:
Ytterligare information
Liisa Hakala, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected]
Sinimaaria Ranki, projektchef, HELP-projektet, [email protected]
Vad är forsknings- och utvecklingsprogrammet för arbete, hälsa och arbetsförmåga?
Programmet genomfördes som en del av programmet ARBETE2030 som genomfördes under regeringsperioden 2019-2023 och social- och hälsovårdsministeriets arbetslivsprogram. Arbetshälsoinstitutet ansvarade för genomförandet av HELP-projektet.