Bekämpningen av biologiska hot tar fart

"Smittsamma sjukdomar som utvecklas till en epidemi utgör inte ett hot bara mot hälsan, utan också mot staternas ekonomi och en stabil utveckling. Genom det nya internationella hälsosäkerhetsprogrammet vill man förbättra beredskapen att förhindra att sådana sjukdomar sprider sig", säger kanslichef Päivi Sillanaukee.

I industriländerna verkade det länge som om de smittsamma sjukdomarna var ett övervunnet gissel, men fågelinfluensan, svininfluensan och ebola har tvingat det internationella samfundet att ta tag i saken på nytt. Till de biologiska hoten hör också djur- och växtsjukdomar.

"Det går inte att utrota de smittsamma sjukdomarna helt och hållet, men de kan hållas under kontroll, såsom när Nigeria lyckades stoppa spridningen av ebola. För att det ska lyckas är det viktigt att man känner igen hoten i tid och reagerar snabbt", sammanfattar Sillanaukee.

Hälsosäkerhetsprogrammet (Global Health Security Agenda, GHSA) startades i fjol på initiativ av USA. Nu har 44 stater, EU, de regionala samarbetsorganisationerna i Afrika, Asien och Amerika, Världsbanken, Interpol och bland andra FN:s hälsoorganisation WHO, livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och djurhälsoorganisation OIE anslutit sig till programmet.

Samarbetet bör förbättrasGHSA är ett femårigt program. Det ska inte ta över FN-organisationernas eller andra internationella organs uppgifter, men programmet vill enligt Sillanaukee påverka också deras arbete.

"Senast ebolaepidemin visade att det inbördes samarbetet mellan FN-organisationerna måste förbättras. Också samarbetet mellan finansiärerna måste bli smidigare. Genom programmet vill man se till att FN sköter sin uppgift bättre och att internationella finansinstitut och stiftelser ger ett starkare stöd till uppbyggnaden av beredskapen att känna igen smittsamma sjukdomar och reagera snabbt."

För att få vara med i programmet måste staten förbinda sig till konkreta handlingar. Finland finansierar exempelvis ett projekt för att utveckla laboratoriekapaciteten i Tanzania och utbilda lokala experter på hälsovetenskap och veterinärmedicin.

I programmet betonas också betydelsen av sektorsövergripande arbete. "Hälsosektorn kan inte förbättra situationen på egen hand, utan det behövs ett större engagemang och en tillräcklig politisk vilja. Endast så kan man trygga tillräckliga resurser, strukturer och beredskap", säger Sillanaukee.

I Finland deltar social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och försvarsministeriet.

Säkerhetsaspekten är viktigEtt centralt element i hälsosäkerhetsprogrammet är att inkludera säkerhetstänkande i diskussionen om biologiska hot. I bakgrunden finns delvis rädslan för att sjukdomar ska användas som vapen, vilket har engagerat också försvarsministerier i projektet.

"I många länder är försvarsbudgeten mycket större än budgeten för hälso- och sjukvård, så samarbetet kan bidra till större resurser för exempelvis laboratorier och utbildning", hoppas Sillanaukee.

Säkerhetstänkandet gäller inte bara risken för terrorism. Epidemier framkallar ofta panik, vilket kan leda till att det lokala eller regionala systemet kraschar. Därför måste också myndigheter som ansvarar för den inre ordningen och krishanteringen engageras i planeringen.

Steg för stegI slutet av förra årtiondet antog WHO ett regelverk för hälsosäkerhet som staterna lovade verkställa senast 2012. I praktiken har bara en femtedel av FN:s medlemsländer gjort det.

"Regelverket är så krävande att det för många länder är svårt att verkställa det och för vissa länder helt omöjligt. Mekanismen fungerar alltså inte på önskat sätt. Därför handlar det nya programmet om stegvis utveckling istället för om allt eller inget", säger Sillanaukee.

I praktiken innebär det att programmet är indelat i helheter med olika teman, bland annat för antibiotikaresistens och biosäkerhetslaboratorier. Staterna kan då genomföra en del i taget. För varje helhet fastställs indikatorer för att säkerställa att projektet verkligen omfattar alla centrala faktorer. Man försöker också skapa möten mellan dem som verkställer programmet och dem som finansierar det.

Finland ordförandelandUSA, som tog initiativet till hälsosäkerhetsprogrammet, var ordförande under det första året, men gav i år över ansvaret till Finland. Sillanaukee tror att finländarnas förmåga till sektorsövergripande samarbete påverkade beslutet.

"Vi är givetvis inte perfekta, men ändå på en god nivå. Beslutet påverkades säkert också av att vi i internationella forum har talat varmt för förebyggande arbete, primärhälsovård och tanken om hälsa i all politik. De är områden som vanligen kräver sektorsövergripande samarbete."


Teksti: Paula Mannonen