Femte scenen: Konst och kultur ger välfärd

Projektet Konst och kultur ger välfärd (Taiku) är en del av Politikprogrammet för hälsofrämjande. Inom projektet genomförs ett omfattande åtgärdsprogram med 18 åtgärdsförslag för att öka välfärden med hjälp av konst och kultur. "Det finns tillräckligt med forskningsrön om att man med konst och konstcentrerade metoder kan åstadkomma goda resultat i behandlingen av vissa sjukdomar, rehabilitering, förebyggande av sociala problem och över huvudtaget ge folk nya krafter", säger programdirektör Maija Perho om utgångspunkterna för Taiku-projektet.

Redan i regeringsprogrammet fastställdes som ett mål för politikprogrammet att lyfta fram kulturens betydelse som en del av välfärden. Fokusområdena i Taiku-projektet hör ihop med aktuella utmaningar ­- förebyggande av social utslagning, utveckling av hälso- och sjukvårdstjänsterna och ork i arbetet.

Att njuta av konstupplevelser som åskådare eller åhörare, göra konst själv eller använda konstcentrerade behandlings- eller rehabiliteringsmetoder inom social- och hälsovården ökar enligt forskningen människors välfärd betydligt.

"Konstcentrerat arbete bland till exempel minnessjuka har belönat hela arbetssamfundet. Där har det ju skett nästan ett under, till exempel har klienternas hjälpbehov minskat. Det finns också exempel på att man kunnat dra ner på medicineringen. På det här sättet kan användningen av konstcentrerade metoder betala sig själv och underlätta vardagen", beskriver Perho, som har fått tillfälle att även bekanta sig med saken i praktiken.

Åtgärdsprogrammet Konst och kultur ger välfärd 2010-2014 bereddes som ett omfattande samarbete mellan olika ministerier och andra aktörer. PD Hanna-Liisa Liikanen var ansvarig för den sammanställningen. Åtgärdsprogrammet överlämnades till social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och undervisnings- och kulturministeriet (UKM).

Den praktiska verksamheten koordineras av Institutet för hälsa och välfärd, och flera partner deltar, bland annat fyra ministerier, Museiverket, Centralkommissionen för konst, Hämeen ammattikorkeakoulu och Finlands Kommunförbund.

"Det har funnits ett tydligt socialt behov för detta projekt. God praxis om främjande av välfärden med hjälp av konst och kultur från olika platser runt om i Finland har sammanställts. Projektet har nu nått ett positivt smittosamt skede", glädjer sig Perho. Avsikten är att senare samla nuvarande och framtida praxis på projektet Innobyns (Innokylä) webbplats där de är tillgängliga för alla.

Kulturens välfärdskonsekvenser nämns i motiveringen till paragrafen om hälsofrämjande i den nya hälso- och sjukvårdslagen. Avsikten är att inkludera ett likadant omnämnande i motiveringen till socialvårdslagen som ska reformeras. Främjande av hälsa och välfärd genom kultur föreslås bli inskrivet även i nästa regeringsprogram.

Även om det finns tydliga forskningsrön om konstens och kulturens välfärdskonsekvenser, behövs det fortsatt mer forskningsinformation. Institutet för hälsa och välfärd samarbetar bland annat med Finlands Akademi och Åbo universitets program för kulturell välbefinnandeforskning, som SHM delvis har finansierat. Kultur ger välfärd är också ett av teman för kulturhuvudstadsåret i Åbo.

"Kommunens kulturväsende har en viktig roll i samarbetet med allmänheten, dvs. vad kulturväsendet erbjuder till exempel åldringshem, barnskyddet eller invandrare", säger Perho.

"Även de kulturella behoven och åtgärderna för hur man ska svara mot dem borde skrivas in i vård- och serviceplanerna för de boende på servicehusen. En verkligen stor fråga är förstås att man i budgeten för dessa institutioner bör reservera anslag för inköp av kulturtjänster", säger Maija Perho.

Enligt Perho kan service- och resultatavtalen som blir allt vanligare i kommunerna vara en lösning av frågan. Det är viktigt att de kulturella mål som främjar hälsa och välfärd ingår i kommunens strategi. Till exempel omfattar Åbo kulturväsendes verksamhetstanke synen på kultur som en producent av välfärd.

I anslutning till strategin ingår kommunens olika förvaltningsområden ett serviceavtal med kommunens centralförvaltning. I serviceavtalen för kulturproducenter som får offentligt stöd - museer, teatrar, orkestrar - kan ingå en viss mängd verksamhet av den så kallade "femte scenen". Med femte scenen avses verksamhet utanför den egna enhetens lokaler, dvs. att man för kultur och konst dit där människorna finns. Begreppet "femte scenen" härstammar från Nationalteaterns samarbete med allmänheten. Teatern har fyra scener, den femte scenen för konsten till människorna.

Målet för allt är att de som erbjuder kulturtjänster och de som konsumerar dessa möts. Samfund som behärskar konstcentrerade metoder kan bedriva långsiktigt arbete för att främja hälsa och välfärd även i skolor och på arbetsplatser. Det viktigaste är samarbete mellan kreativa branscher, social- och hälsovårdsområdet samt andra förvaltningsområden.

Redaktör Ritva Kosonen

Konst och kultur ger hälsa och välfärd (Undervisnings- och kulturministeriet)