En verksamhetsmodell för hur den första informationen ska ges kommer att utarbetas i den nationella barnstrategin

Utgående från den nationella barnstrategin har det beretts 30 åtgärder som ska främja tillgodoseendet av barnets rättigheter i Finland. Som en åtgärd i barnstrategin utarbetar finska läkaresällskapet Duodecim en God medicinsk praxis -konsensusrekommendation i fråga om att ge första den första informationen.

Med första information avses information som ges till familjen när familjemedlemmarna ställs inför en sjukdom eller funktionsnedsättning hos ett barn eller ett foster. Första information ges också i situationer där ett barn eller ett foster konstateras ha en kroppsvariation. 

Den första informationen kan tolkas antingen bokstavligen som den första informationen om barnets situation och behov av särskilt stöd eller som en mer omfattande, längre process i familjens liv. I vidare bemärkelse innehåller den första informationen förutom medicinsk information också information om till exempel rehabilitering, olika stödformer inom social- och hälsovården och organisationernas tjänster. Målet med den första informationen är dessutom att stödja och vägleda familjen, barnet eller den unga personen till att hitta sina egna resurser. 

”God medicinsk praxis -rekommendationen är en rekommendation som utarbetas genom ett konsensusförfarande. Den baserar sig på forskning och annan information. Konsensusförfarandet passar särskilt bra i situationer där vetenskapliga studier behöver kompletteras med erfarenhetsbaserad kunskap. Både experter inom medicin och hälso- och sjukvård och erfarenhetsexperter kommer att bjudas in till den rekommendationsgrupp som ska besluta om innehållet i rekommendationen. I detta fall kommer bland annat representanter för funktionshinder- och människorättsorganisationer att bjudas in till gruppen”, konstaterar Jorma Komulainen, chefredaktör för God medicinsk praxis.

I undersökningar har det kommit fram att det har en stor betydelse på vilket sätt den första informationen ges med tanke på förhållandet mellan föräldrarna och barnet i den tidiga växelverkan. Då den första informationen ges på ett lyckat sätt hjälper det familjen att förstå situationen och att ta i bruk sina egna resurser i den överraskande och utmanande livssituationen. 

Dessutom har den första informationen konstaterats vara viktig för att det ska uppstå ett förtroende mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och familjerna, vilket är en nödvändig förutsättning för ett gott samarbete. Det handlar om hela familjens och i synnerhet barnets välfärd och rättigheter.

”För att kunna ge den första informationen behövs en enhetlig modell som omfattar hela landet, så att familjerna på lika villkor kan få hjälp och stöd i en oväntad och utmanande livssituation. När tjänsterna för barn och familjer från första början samordnas och integreras till en helhet som genuint gynnar barnet och familjen stärks barnens och familjernas egna resurser, livskompetens och erfarenheter av delaktighet och av att bli sedda”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin.

Att ge den första informationen innefattar också att barnet eller den unga personen får information om sjukdomen, funktionsnedsättningen eller kroppsvariationen. I fortsättningen behövs också en rekommendation om hur den första informationen ska ges till barnen och de unga. 

Avsikten att God medicinsk praxis -konsensusrekommendationen, som gäller den första informationen och hur den ska ges, blir klar i början av 2023.

Ytterligare information:

Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin, tfn 0295 161 177, [email protected] 
Jorma Komulainen, chefredaktör, God medicinsk praxis (Finska Läkaresällskapet Duodecim), tfn 0505912526, [email protected] 

(http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-868-0)