Den mentala hälsan är vårt gemensamma kapital

Det är avgörande för såväl individen, gemenskaper som samhället att psykiskt må bra. Det är ett gemensamt kapital som det lönar sig att investera i. Under denna regeringsperiod har man satsat historiskt mycket på psykisk hälsa.

Individens och gemenskapens resurser som hjälper till att bygga upp en fungerande vardag och hitta lösningar i krissituationer och motgångar i livet förstärks från småbarnsfostran till äldreomsorgen. Vi vill få beslutsfattare och proffs i hela landet att identifiera hur de med sina åtgärder kan påverka den mentala hälsan eller förebygga problem när risken upptäcks. 

Tjänsternas effektivitet ökas genom att satsa på de vårdformer och verksamhetsmodeller som man vet att hjälper. En kort intervention är till hjälp för de flesta när den erbjuds snabbt, medan de specialiserade tjänsterna räcker till för de mer allvarligt sjuka. 

Kompetensen inom psykisk hälsa har stärkts i alla åldersgrupper 

För att hjälpa ungdomar i vardagen har varje framtida välfärdsområde på ett år utbildat sammanlagt hundratals experter för interventioner. De här experterna kan snabbt erbjuda hjälp för de vanligaste psykiska problemen bland unga, dvs. depression och ångest. Hjälp erbjuds i allmänhet i skolan. Man satsar också allt mer på interventioner i andra åldersgrupper. Utöver utbildningen säkerställer man med hjälp av riksomfattande stödåtgärder att starten och förankringen lyckas. 

Kunskaperna om främjande av psykisk hälsa och identifiering av problem i kommunerna har ökat i hela landet. Sammanlagt 15 projekt som ökar kunskaperna om psykisk hälsa täcker nästan hela Finland. Man fäster vikt vid bland annat ungdomar, familjer som lider av mentala problem, ålderstigna, anhörigvårdare och inflyttade.  

Tjänsterna utvecklas regionalt i samarbete med basservicen och organisationerna. Patienternas och familjemedlemmarnas delaktighet i utvecklingen av tjänsterna ökas.  I projekten beaktas även det ökade behovet av digitala stöd- och behandlingsformer under pandemin. 

Projekten stärker gemenskapen 

Antalet självmord har lyckligtvis minskat under pandemin. I fem projekt satsar man särskilt på att förebygga självmord. I dem är fokus på områden och befolkningsgrupper där självdestruktiviteten fortfarande är vanligare än i resten av landet och befolkningen. 

Projekten motarbetar ensamhet och förstärker gemenskapen. Genom dem ökas det frivilliga stödet samt organisationernas roll som stöd för social- och hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen. De som behöver hjälp uppmuntras att söka hjälp, anhöriga uppmuntras att ta upp sin oro och medvetenheten om de hjälpande tjänsterna ökas. I tjänsterna införs evidensbaserade metoder för att hjälpa dem som löper risk för självmord och anhöriga till dem som begått självmord. 

I Finland har man också infört en verksamhetsmodell som på annat håll har visat sig vara mycket effektiv, som aktivt stödjer psykiatriskt sjuka personer att bli sysselsatta. Det finns fem sådana projekt, från Helsingfors till Lappland. Mentala problem har blivit den största orsaken till bestående arbetsoförmåga. Nu identifieras betydelsen av partiellt arbetsföra personers arbetsinsats. Arbete kan vara en central faktor för rehabiliteringen.  

När vi blickar tillbaka om tio år tror jag att vi kommer att se denna period som en vändpunkt. Vi identifierade faktorer som är viktiga för att psykiskt må bra, vi började tala mer öppet om att orka, gemenskapens roll som stöd för välfärden förstärktes, vi investerade i mental hälsa. Det är allas gemensamma kapital. 

Outi Linnaranta 
överläkare, THL

Läs mer 

• Strategiska projekt som fått finansiering (på finska, länk till THL:s sidor)
• Terhi Aalto-Setälä: Det ökade behovet av mentalvårdshjälp bland unga tillgodoses med evidensbaserade metoder (kolumn 18.6.2021)