Stöd för närståendevård

Stödet för närståendevård är lagstadgad anslagsbunden socialservice som beviljas och ordnas av välfärdsområdet. 

En närståendevårdare kan vara en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Behovet av vård eller omsorg grundar sig på den anhörigas eller närståendes försämrade hälsotillstånd eller funktionsförmåga eller på funktionsnedsättning. Stödet för närståendevård omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevårdaren. 

Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd för närståendevård och stödets innehåll finns i lagen om stöd för närståendevård. Syftet med lagen är att främja närståendevård som är förenlig med den vårdbehövandes bästa genom att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt en kontinuerlig vård och stöd för närståendevårdarens arbete. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagstiftningen om stöd för närståendevård och för den allmänna styrningen och utvecklingen av stödet.

Välfärdsområdet ordnar stödet för närståendevård

Välfärdsområdet fattar beslut om stödet för närståendevård och om de tjänster som omfattas av stödet. Välfärdsområdet och närståendevårdaren ingår ett avtal om närståendevård, och till avtalet bifogas en vård- och serviceplan som välfärdsområdet, den vårdbehövande och närståendevårdaren gör upp tillsammans. 

Arvoden och ledigheter för närståendevårdare 

Vårdarvodet till närståendevårdaren bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen minimibeloppen av vårdarvodena inom stödet för närståendevård.

En närståendevårdare har rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad.

En närståendevårdare som varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag har rätt till minst tre dygn ledig tid per månad.

Förutom den lagstadgade ledigheten kan välfärdsområdet dessutom bevilja närståendevårdaren fler lediga dagar samt rekreationsledighet som är kortare än ett dygn.  

De klientavgifter som tas ut för de tjänster som ges under närståendevårdarens lagstadgade ledighet fastställs separat i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

För andra tjänster som stöder närståendevården kan välfärdsområdena ta ut samma avgifter som när avgifter tas ut för social- och hälsovårdstjänster i övrigt.

Anvisningar för att ordna närståendevård

Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat anvisningar om stödet för närståendevård och sammanställt rättspraxis gällande stödet i Handboken om funktionshinderservice.

Frågor om ordnandet av stöd för närståendevård?

Frågor om närståendevård besvaras i första hand av det välfärdsområde som ansvarar för ordnandet av stöd för närståendevård. Välfärdsområdet är skyldigt att svara på klientens frågor och vid behov ge anvisningar och råd om närståendevård. 

Om du upplever att du blivit illa bemött eller behöver råd om dina rättigheter, kan du kontakta socialombudet i ditt välfärdsområde. Regionförvaltningsverken övervakar tillgodoseendet av klienternas rättsskydd inom närståendevården.

Närståendevården utvecklas i samarbete med välfärdsområdena

Social- och hälsovårdsministeriet utvecklar närståendevården 2024–2026 i samarbete med välfärdsområdena och Institutet för hälsa och välfärd. Målet med den nationella styrningen är att skapa mer enhetliga grunder för beviljande av stöd för närståendevård och en mer enhetlig praxis också i övrigt. Närståendevården utvecklas också genom olika projekt för att främja närståendevårdarnas hälsa och för att stärka deras resurser och möjligheter att orka med vården. 

Som en del av utvecklingsarbetet har man sammanställt en lägesbild av närståendevården i välfärdsområdena. 

Mer information om utvecklingen av stödet för närståendevård

Lagstiftningen om stöd för närståendevård ändrades den 1 juli 2016 i och med utvecklingen av systemet med ledighet och avlösarservice för närståendevårdare. Till lagen om stöd för närståendevård fogades också bestämmelser om att närståendevårdare ska förberedas för vårduppdraget och få utbildning samt om undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa. 

Avlösarservice under närståendevårdarens ledighet har kunnat ordnas genom ett uppdragsavtal från och med den 1 augusti 2011. 

Vilka andra stödformer finns det för personer som vårdar en anhörig eller närstående?

Ledighet för vård av en anhörig eller närstående med stöd av socialvårdslagen

Välfärdsområdet kan vid behov ordna lediga dagar samt rekreationsledighet som är kortare än ett dygn för en anhörig eller närstående till en vårdbehövande. För att en närståendevårdare ska ha rätt till ledighet krävs det att den vårdbehövande dagligen behöver bindande vård och att vårdaren behöver stöd samt att den vård och omsorg som den anhöriga eller närstående ger har antecknats i den vårdbehövandes vård- och serviceplan.

Ledighet för vård av anhörig med stöd av arbetsavtalslagen

En arbetstagare har under ett kalenderår rätt att få högst fem arbetsdagar ledighet från arbetet för att ge personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller en närstående som bor i samma hushåll som arbetstagaren. En förutsättning är att den anhöriga eller närstående är i terminalvård eller till följd av en allvarlig sjukdom eller allvarlig skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver sådant betydande bistånd eller stöd som förutsätter arbetstagarens omedelbara närvaro.  Arbets- och näringsministeriet ansvarar för arbetsavtalslagen. 

Uppdaterad: 24.6.2025 9.11

Mer information

Sanna Ahonen, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163092   E-postadress:

Kaarina Tuokko, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163340   E-postadress: