Säkerhet och välbefinnande i arbetet

Social- och hälsovårdsministeriet bereder den lagstiftning om säkerhet i arbetet som innehåller målen för  arbetarskyddstillsynen och utvecklar de nationella riktlinjerna och verksamhetspolitiken gällande arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Ministeriet ansvarar också för det internationella samarbetet kring säkerhet och välbefinnande i arbetet.

Säkerheten och välbefinnandet i arbetet avser säkerheten och välbefinnandet på arbetsplatserna i bred mening och alla de förfaranden, den arbetskultur och den lagstiftning som hänför sig till säkerheten och välbefinnandet i arbetet. Säkerheten och välbefinnandet i arbetet innefattar åtgärder för att säkerställa den fysiska, psykiska och sociala säkerheten och hälsan och välbefinnandet för arbetstagarna. Syftet är att förebygga olyckor, skador och arbetsrelaterade sjukdomar och att stärka de resurser i arbetet som gör att arbetstagarna och arbetsplatserna kan nå sina mål. 

Säkerheten i arbetet och arbetshälsan utgör en viktig grund för välbefinnandet i arbetet.  Genom att iaktta både arbetarskyddslagen och lagen om företagshälsovård kan arbetsplatserna förebygga olägenheter och risker som beror på arbetet och sörja för att de grundläggande förutsättningarna för välbefinnande i arbetet uppfylls. Grunden för välbefinnande i arbetet stärks också genom andra lagar inom arbetslivet.  

Säkerheten i arbetet, arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet borde ligga i varje arbetsplats intresse. Arbetstagarna blir mer engagerade och arbetet ger bättre resultat.  

Det viktigaste för välbefinnandet i arbetet är 

  • förfarandena och ledningen på arbetsplatsen 
  • yrkeskunskapen och kompetensen 
  • meningsfullheten i det egna arbetet 
  • arbetsgemenskapen 
  • möjligheterna att påverka, delta och utbilda sig i arbetet 
  • arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga 
  • möjligheten att samordna arbete och privatliv  

Säkerheten, hälsan och välbefinnandet i arbetet är en gemensam sak

Enligt grundlagen ska det allmänna sörja för skyddet av arbetskraften. Enligt arbetarskyddslagen arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren och arbetstagarna skall tillsammans upprätthålla och förbättra säkerheten på arbetsplatsen. 

På varje arbetsplats måste man bedöma och hantera riskerna i arbetet. Även samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården är viktigt för att främja och stödja arbetstagarnas arbetsförmåga.  

En god och sund arbetsmiljö främjar arbetstagarnas välbefinnande

Arbetet kan också vara en viktig resurs i livet. Förtroende, samarbete och hög kompetens bland arbetstagarna och en maximal användning av deras färdigheter på arbetsplatserna är en av det finländska arbetslivets styrkor, och utgör en god grund för välbefinnande i arbetet. 

Det lönar sig att satsa på utveckling på arbetsplatsen

Goda resultat av utvecklingsarbete presenteras bland annat i Europeiska arbetsmiljöbyråns undersökningar om projekt för utveckling av arbetssäkerheten och i Europeiska socialfondens rapporter om projekt för välbefinnande i arbetet.  

Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering innehåller en helhet av arbetslivsprogram med syftet att stödja arbetsplatserna och utveckla servicesystemet.   

  • Inom programmet Arbete2030 utvecklar man samtidigt välbefinnandet i arbetet och produktiviteten bland annat genom att främja gott ledarskap och sprida sådana verksamhetsmodeller till arbetsplatserna och branscherna som konstaterats vara bra, till exempel Framtidsdialogen.  
  • Genom programmet för psykisk hälsa i arbetslivet sprider man till exempel en verksamhetsmodell för samarbete med företagshälsovården och verktyg för främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen. Syftet är bland annat att minska sådan sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa.  
  • Målen för programmet för arbetsförmåga är att invalidpensioneringarna ska minska och att arbetstagarna ska orka bättre i arbetet, och programmet beaktar också äldre.