FI SV

Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

Social- och hälsovårdsministeriet 20.12.2018 12.00
Pressmeddelande 219/2018
Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2018. De största förändringarna har samlats här.

Statlig ersättning för utbildning som leder till begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare

Från ingången av 2019 kan staten betala utbildningsersättning till kommunerna för utbildning som leder till specialistkompetens för begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare. Ersättningsbeloppet baserar sig på antalet personer som fått begränsad förskrivningsrätt samt den ersättning som bestämts för utbildningen.

Statlig ersättning för utbildning som leder till begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare (pressmeddelande 28.12.2018)


Ändringar av dagpenningar som betalas ut till minimibelopp, garantipension och rehabiliteringspenning för unga – takbeloppet sänks

Dagpenningar som betalas ut till minimibelopp och garantipensionen höjs. Årssjälvrisken för läkemedelskostnader, dvs. det så kallade takbeloppet sänks.

Ändringar av dagpenningar som betalas ut till minimibelopp, garantipension och rehabiliteringspenning för unga – takbeloppet sänks (pressmeddelande 28.12.2018)

Folkpensionsindex hålls på samma nivå som 2018

Det görs inte några indexförhöjningar av förmåner som är bundna till folkpensionsindex, och folkpensionsindexet fryses till 2018 års nivå. Förändringen är en del av statsrådets plan för de offentliga finanserna för perioden 2018–2021.

Folkpensionsindex hålls på samma nivå som 2018 (pressmeddelande 28.12.2018)

Begränsningen av kommunernas utläggningar av verksamhet och investeringar inom social- och hälsovården fortsätter

Den s.k. begränsningslagens giltighetstid har förlängts till utgången av 2022. Genom lagen begränsas kommunernas utläggningar av verksamhet och investeringar inom social- och hälsovården. Förpliktelserna enligt den s.k. paras-ramlagen, som gäller samarbetsområden inom social- och hälsovården, har förlängts till utgången av 2020.

Begränsningen av kommunernas utläggningar av verksamhet och investeringar inom social- och hälsovården fortsätter (pressmeddelande 28.12.2018)
 

Dödsfall ska utan dröjsmål anmälas till befolkningsdatasystemet

När ett dödsfall har konstaterats, ska en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård, Institutet för hälsa och välfärd eller en läkare i regel utan dröjsmål göra en anmälan om dödsfallet till befolkningsdatasystemet.

Uppgifterna om dödsfallet kan förmedlas via en teknisk anslutning eller genom en anmälan till magistraten. Om dödsdagen inte kan fastställas i samband med konstaterande av dödsfallet, ska anmälan om dödsfallet göras efter det att dödsdagen har fastställts eller uppskattats. Från befolkningsdatasystemet förmedlas informationen om dödsfallet till de myndigheter som behöver den, såsom Folkpensionsanstalten och Skatteförvaltningen, samt till aktörer inom den privata sektorn, till exempel inom finans- och försäkringsbranschen.

Dödsfall ska utan dröjsmål anmälas till befolkningsdatasystemet (pressmeddelande 19.12.2018)

Höjningar av adoptionsbidraget vid internationell adoption

Adoptionsbidragen vid internationell adoption höjs och bidragsklasserna ändras så att de motsvarar nuläget. Adoptionsbidrag betalas i fortsättningen enligt bidragsklasserna 5000, 7000 eller 9000 euro enligt kostnaderna för adoptionen. Familjerna betalar själva största delen av kostnaderna för adoptionen.

Höjningar av adoptionsbidraget vid internationell adoption (pressmeddelande 19.12.2018)

Lagen om skada, ådragen i militärtjänst ändras

Lagen om skada, ådragen i militärtjänst ändras så att allt fler krigsinvalider får tillgång till avgiftsfri institutionsvård.

Till skadade eller insjuknade i striderna 1939–1945 vars invaliditetsgrad i enlighet med lagen om skada, ådragen i militärtjänst är minst 10 procent betalas enligt den nya lagen ersättning för eventuell institutionsvård, även om behovet av institutionsvård inte beror på skada eller sjukdom under krigstid. För närvarande är gränsen för invaliditetsgraden vid institutionsvård 20 procent.

Lagen om skada, ådragen i militärtjänst ändras (pressmeddelande 19.12.2018)

Ibruktagandet av inkomstregister medför ändringar i arbetspensionslagarna

Ibruktagandet av inkomstdatasystemet, dvs. det så kallade inkomstregistret, medför ändringar i arbetspensionslagarna, lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt strafflagen.

I fortsättningen ska den påföljd som påförs för försummelse att ordna pensionsskydd heta försummelseavgift och påföras av Statskontoret i stället för av pensionsanstalten. Bestämmelser om påföljder för försummelse av arbetsgivarens skyldighet att anmäla löneuppgifter finns framöver i lagen om inkomstdatasystemet.

Ibruktagandet av inkomstregister medför ändringar i arbetspensionslagarna (pressmeddelande 19.12.2018)

Maximikvantiteten avbytarservice för pälsdjursuppfödare och vikariehjälp för renskötare förblir oförändrad 2019

Under 2019 är maximikvantiteten semester för pälsdjursuppfödare 18 dagar och det maximala antalet timmar extraledighet 120 timmar per pälsdjursuppfödare. Maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts för renskötare under 2019 är 200 timmar per renskötare.

Maximikvantiteten avbytarservice för pälsdjursuppfödare och vikariehjälp för renskötare förblir oförändrad 2019 (pressmeddelande 19.12.2018)

Förmåner för krigsinvaliders makar och höjt frontunderstöd för frivilliga förblir oförändrade

Maximipriset för öppen rehabilitering för krigsinvaliders makar, änkor och krigsänkor är 1 050 euro per rehabiliteringsklient. Maximipriset för öppen rehabilitering som ges i hemmet är 1 575 euro per rehabiliteringsklient.

Enligt uppskattningar uppgår antalet rehabiliteringsklienter till 1 800 personer år 2019, och av dessa är andelen krigsänkor 13. En anstaltsrehabiliteringsperiod varar högst två veckor och en dagrehabiliteringsperiod högst 15 dagar. Statskontoret väljer på basis av ansökningar de personer som ska rehabiliteras.

Förmåner för krigsinvaliders makar och höjt frontunderstöd för frivilliga förblir oförändrade (pressmeddelande 19.12.2018)

Förbättringar i fråga om olycksfallsersättningarna till värnpliktiga

Sådana som skadas och får bestående men vid fullgörandet av värnplikt eller civiltjänst får rätt till en ny engångsersättning.

Nära anhöriga till den som avlidit till följd av olycksfall i militärtjänst eller tjänstgöringsrelaterad sjukdom ska ha rätt till en ny engångsersättning som motsvarar en grupplivförsäkring. Ändringarna gäller också kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst.

Förbättringar i fråga om olycksfallsersättningarna till värnpliktiga (pressmeddelande 19.12.2018)

Ungas tillträde till yrkesinriktad rehabilitering underlättas

Det blir enklare och mer flexibelt än i nuläget att få tillträde till yrkesinriktad rehabilitering för unga som ordnas av Folkpensionsanstalten. I fortsättningen får en ung person tillträde till rehabilitering utan någon diagnos på sjukdom eller kroppsskada, om personen har väsentligt försämrad funktionsförmåga och behöver rehabilitering. På det sättet förbättrar man den ungas studiefärdigheter och anställbarhet och förhindrar att svårigheterna drar ut på tiden.

Rehabiliteringspenning ska betalas under hela rehabiliteringstiden, och den unga behöver inte vara rädd för att förmånen ska avbrytas under rehabiliteringsprocessen. Förhoppningen är att detta motiverar unga att gå med på rehabilitering och avancera med avseende på studie- eller sysselsättningsmålen.

Ungas tillträde till yrkesinriktad rehabilitering underlättas (pressmeddelande 13.12.2018)

Dröjsmålsräntan på lantbruksföretagarnas försäkringspremier ändras inte

Dröjsmålsräntan på de försäkringspremier och försäkringsavgifter som ska betalas till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt förblir fortsatt fyra procent.

I juli 2017 sänkte regeringen temporärt dröjsmålsräntan på de försäkringspremier och försäkringsavgifter som ska betalas till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt till fyra procent. Avsikten var att denna praxis skulle upphöra vid utgången av 2018, men nu förlängs lagens giltighetstid till utgången av 2020.

Dröjsmålsräntan på lantbruksföretagarnas försäkringspremier ändras inte (pressmeddelande 13.12.2018)

Ändringar av arbetslöshetsförsäkringspremier

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är nästa år 1,5 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,5 procent av lönen, om lönebeloppet är högst 2 086 500 euro. För den överskjutande delen av lönebeloppet är premien 2,05 procent av lönen.

Nästa år är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,78 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare 0,50 procent av lönen.

Arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk är 0,50 procent av den lön som betalas av affärsverket för affärsverksamhet, om lönebeloppet är högst 2 086 500 euro. För den överskjutande delen av lönebeloppet är premien 1,16 procent.

Ändringar av arbetslöshetsförsäkringspremier (pressmeddelande 5.12.2018)

Förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier samt ansökan om utbildningsersättning ändras

I fortsättningen är det möjligt att ta ut arbetslöshetsförsäkringspremier både genom ett förfarande som baserar sig på genomförd löneutbetalning och genom ett sådant förskottsuttag som motsvarar det nuvarande uttagsförfarandet.

Utgångspunkten är att uttagsförfarandet baserar sig på genomförd löneutbetalning, och i förfarandet utnyttjas det inkomstregister som tas i bruk vid ingången av 2019. Arbetsgivare har dock i fortsättningen fortfarande möjlighet att välja förskottsuttag, som motsvarar det nuvarande förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. Även i förfarandet för förskottsuttag införs dock vissa ändringar, som möjliggör utnyttjande av de löneuppgifter som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret, förenklar förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremierna och minskar den administrativa bördan för arbetsgivarna.

Sysselsättningsfonden har rätt att få specificerade inkomstuppgifter och andra uppgifter av Skatteförvaltningen samt av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie.

Utbildningsersättning ska sökas separat hos Sysselsättningsfonden, och den kan antingen dras av från arbetslöshetsförsäkringspremien eller betalas till arbetsgivaren.

Förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier samt ansökan om utbildningsersättning ändras (pressmeddelande 5.12.2018)

Utbildningsfonden sammanslås med arbetslöshetsförsäkringsfonden

I och med sammanslagningen övergår Utbildningsfondens uppgifter till arbetslöshetsförsäkringsfonden och fondens namn blir Sysselsättningsfonden.

Sammanslagningen ändrar inte på fondernas uppgifter eller innehållet i förmånerna eller finansieringsansvaren. Syftet är att skapa en stark och effektiv fond som i egenskap av ett offentligrättsligt samfund sköter finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa samt verkställandet av vuxenutbildningsförmånerna. Arbetsmarknadens parter har sommaren 2017 gjort en enhällig framställan om sammanslagning av fonderna.

Utbildningsfonden sammanslås med arbetslöshetsförsäkringsfonden (pressmeddelande 27.6.2018)

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2019 har fastställts

År 2019 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent av lönen. Basprocentsatsen enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10 procent för personer under 53 år och över 62 år och 25,60 procent för personer som fyllt 53–62 år. Premieprocenten är desamma som år 2018.

Nästa år är pensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare under 53 år och över 62 år 6,75 procent av lönen, medan pensionsavgiften för personer som fyllt 53–62 år är 8,25 procent av lönen. Båda avgifterna är 0,40 procentenheter högre än 2018.

Arbetsgivarens genomsnittliga avgift är 17,35 procent, vilket är 0,40 procentenheter lägre än 2018

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2019 har fastställts (pressmeddelande 30.11.2018)

Livslängdskoefficienten fastställd för år 2019

Livslängdskoefficienten är 0,95722. Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas år 2019 eller därefter med 4,278 procent för personer som är födda år 1957. Livslängdskoefficienten minskar också de invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas på grund av arbetsoförmåga som börjar år 2019, med undantag av andelen för pension för återstående tid på vilken livslängdskoefficienten inte tillämpas.

Livslängdskoefficienten inverkar dessutom på familjepensioner, partiellt förtida ålderspensioner, arbetslivspensioner och avträdelsestöd enligt arbetspensionslagarna som beviljas nästa år.

Livslängdskoefficienten fastställd för år 2019 (pressmeddelande 16.11.2018)

Sjukförsäkringsavgifterna för 2019 har fastställts

De försäkrades sjukvårdspremie är 0,00 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen 2019. Sjukvårdspremien togs inte heller ut 2018. Statens finansieringsandel av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen ökar med det belopp som motsvarar sänkningen. Den premie som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,61 procent.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är 0,77 procent.  Den dagpenningspremie som tas ut hos löntagare och företagare är 1,54 procent av lönen eller arbetsinkomsten, om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten är minst 14 282 euro. Premien är 0,01 procentenheter högre än 2018. Om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten underskrider 14 282 euro, är dagpenningspremien 0,00 procent.

Den tilläggsfinansieringsandel som betalas av företagare som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare är 0,23 procent av arbetsinkomsten 2019.

Sjukförsäkringsavgifterna för 2019 har fastställts (pressmeddelande 15.11.2018)

Arbetspensionsindex och lönekoefficient för år 2019 har fastställts

Som lönekoefficient fastställdes 1,417. Jämfört med 2018 stiger lönekoefficienten cirka 1,9 procent. Lönekoefficienten används vid beräkning av den framtida pensionen. Med koefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa. Av lönekoefficienten är andelen ändring i lönenivå 80 procent och ändring i prisnivå 20 procent.

Arbetspensionsindexet är nästa år 2585. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 1,5 procent jämfört med år 2018. De löpande arbetspensionerna justeras med arbetspensionsindexet. Då man beräknar arbetspensionsindexet är andelen ändring i lönenivån 20 procent och ändring i prisnivån 80 procent.

Sjukförsäkringsavgifterna för 2019 har fastställts (pressmeddelande 25.10.2018)

Användningsavgifterna för hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationssystemtjänster för 2019 har fastställts

Den avgift som tas ut hos apoteken är 0,043 euro för varje elektroniskt recept som apoteket eller dess filialapotek expedierar. Den avgift som tas ut hos tillhandahållarna av kommunala hälso- och sjukvårdstjänster är 1,684 euro per invånare i kommunen. Den avgift som tas ut hos tillhandahållaren av privata hälso- och sjukvårdstjänster för varje elektroniskt recept som tillhandahållaren skriver är 0,272 euro.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den årliga avgift på 80 000 euro som tas ut av de verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård som staten är huvudman för (statliga mentalsjukhus, fångvårdsväsendets hälso- och sjukvård och försvarsmaktens hälso- och sjukvård).

I fortsättningen tas inga användningsavgifter ut för Kelain-tjänsten när den utnyttjas utan förtjänstsyfte. Kelain är i första hand planerad för att skriva recept med stöd av rätten att utöva yrke som läkare.

Användningsavgifterna för hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationssystemtjänster för 2019 har fastställts (pressmeddelande 16.10.2018)

Godtagbara boendeutgifter i bostadsbidraget för pensionstagare höjs

Maximibeloppet för godtagbara boendeutgifter i bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 1,8 procent från ingången av år 2019.

Enligt Folkpensionsanstaltens statistik har hyran för pensionstagare som bor i hyreslägenhet stigit från september år 2017 till september 2018 med i genomsnitt 1,8 procent. Efter höjningen är maximibeloppet för boendekostnader i kommungrupp I 8 243 euro, i kommungrupp II 7 581 euro och i kommungrupp III 6 651 euro om året.

Uppvärmningsnormerna för pensionstagare som får bostadsbidrag hålls på nuvarande nivå också nästa år. Som uppvärmningskostnad godkänns också nästa år beroende på kommungrupp 1,27–1,55 euro i månaden per kvadratmeter.

De godtagbara vattenkostnaderna förblir likaså oförändrade nästa år och uppgår till 29,42 euro per person och månad. Bostadsbidragets underhållsnorm höjs i enlighet med höjningen av den allmänna kostnadsnivån med 1,3 procent. Efter höjningen är underhållsnormen 42,85 euro per månad.

Godtagbara boendeutgifter i bostadsbidraget för pensionstagare höjs (pressmeddelande 15.11.2018)