Välfärdsområdena har lyckats med social- och hälsovårdstjänsterna bättre än kommunerna
Enligt social- och hälsovårdsministeriets utredning har välfärdsområdenas social- och hälsovård ur befolkningens perspektiv varit mer jämlik och följt lagen bättre jämfört med när kommunerna ansvarade för ordnandet av tjänsterna.
Under välfärdsområdenas första två år har många saker blivit bättre. Man kan erbjuda icke-brådskande vård snabbare, det råder inte längre lika stor brist på personal och användningen av e-tjänsterna ökar. Det går bra att få brådskande vård och jourvård överallt i Finland. Även primärvården och likabehandlingen och integrationen har utvecklats till det bättre jämfört med förut.
Detta framgår av social- och hälsovårdsministeriets utredning om ordnandet av social- och hälsovården 2024.
Fortfarande många tjänster som borde förbättras
Trots de positiva resultaten finns det fortfarande mycket att göra i välfärdsområdena. Alla social- och hälsovårdstjänster uppfyllde inte kraven i lagstiftningen år 2024.
Det här gällde till exempel social- och hälsovårdstjänsterna för barn och unga som har psykiska problem och använder berusningsmedel. Även i tillgången till icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården finns det brister i alla åldersgrupper när man jämför med tidskraven i lagstiftningen. Ett särskilt orosmoment är enligt utredningen de ökande regionala skillnaderna som påverkar social- och hälsovårdstjänsterna och ekonomin.
För att kunna jämföra välfärdsområdena behövs ett bättre kunskapsunderlag
Kunskapsunderlaget om välfärdsområdenas ekonomi och verksamhet är fortfarande bristfälligt. Därför har man inte kunnat göra en jämförbar bedömning av om finansieringsnivåerna i de olika välfärdsområdena har varit tillräcklig 2024.
Enligt lagen ska utredningen göras årligen
Genom den nationella utredningen bedömer man hur jämlik den social- och hälsovård som välfärdsområdena ordnar är och om nivån på finansieringen är tillräcklig i välfärdsområdena. Utredningen görs årligen och bygger på lagen om ordnande av social- och hälsovård. I rapporten redogörs för ministerieexperternas viktigaste observationer om hur välfärdsområdena har ordnat social- och hälsovården år 2024.
Observationerna bygger på Institutet för hälsa och välfärds expertbedömningar och på välfärdsområdenas och tillsynsmyndigheternas utredningar (Valvira och regionförvaltningsverk). Vid beredningen av utredningen utnyttjade man också andra utredningar och övrig landsomfattande social- och hälsovårdsdata om 2023 och 2024 som samlades in från välfärdsområdena.
Mer information:
Andreas Blanco Sequeiros, direktör, tfn 0295 163 347, andreas.blancosequeiros(at)gov.fi