Ingen särbehandling för vindkraftbuller
Utgivningsdatum
17.11.2014
10.20
Typ:Nyhet
N5-65359
I Finland finns det nu mer än 200 vindkraftverk. Då målet är att öka användningen av förnybar energi i snabb takt, kommer det troligtvis att finnas många fler kraftverk om tio år. Det ökade byggandet av och klagomål över vindkraftverk har gjort att SHM vill påminna om betydelsen av en bedömning av hälsoeffekter redan i planeringsskedet.
"En vårdslös planering resulterar ofta i problem. Det är både svårt och dyrt att åtgärda dem i efterskott. Det är mycket bättre att från första början planera kraftverken så att inga skadliga effekter uppkommer", säger Pekkola.
Ett tillräckligt avstånd förhindrar problemDet är inte så enkelt att mäta vindkraftbuller eller jämföra det med andra ljud som hörs i omgivningen. "Ljudet från vindkraftverk varierar stort. Det påverkas av själva maskineriet tillsammans med vindens hastighet och riktning samt variationen av dessa, men också av temperaturförhållandena i luften. Dessutom är det frågan om ett lågfrekvent ljud som rör sig längre och lättare genom väggar än ett högfrekvent ljud", berättar Pekkola.
Det är inte heller enkelt att få direkt tillämpbar information via erfarenheter från andra länder, då utvecklingen hela tiden har gått mot större vindkraftverk. För närvarande är de kraftverk som byggs i Finland ungefär tre gånger större än till exempel i genomsnitt i Danmark, för att man där började visa intresse för vindkraftverk i ett mycket tidigare skede.
Det bästa sättet att förebygga buller är att bygga kraftverken tillräckligt långt ifrån bostadsområden. Avståndet på två kilometer som ofta förespråkats i offentligheten är ändå inget minimiavstånd fastställt av ministeriet, utan härstammar från ett uttalande om två landskapsplaner. Enligt Pekkola bör man ändå ha som utgångspunkt för planeringen att hålla bullernivåerna inomhus i enlighet med hälsoskyddslagen.
"Hur bullret dämpas av byggnaders yttre bör tas i beaktande i planeringen. När man på detta sätt definierat en extern bullernivå kan sedan avståndet som behövs mellan kraftverket och bebyggelsen uppskattas med hjälp av modeller utifrån miljöministeriets anvisningar."
Pekkola påminner ännu att resultaten för modellerna är ett medeltal över en lång tidsperiod. Resultatet beror på fastställda utgångsvärden, som måste vara absolut rätta. Modellerna berättar inte heller om alla särskilda egenskaper för vindkraftbullret, såsom ljudets variationer och periodiska pulsering. Dessa osäkerhetsfaktorer bör hållas i tankarna före man drar några slutsatser av resultaten. Om de inte kontrolleras redan i planeringsskedet, ökar risken för att överstiga gränsen för inomhusbuller."
Accepterandet av vindkraft står på spelI våras bereddes under ledning av miljöministeriet en förordning angående vindkraftbuller. Pekkola säger att SHM varit nöjd med utkastet som MM presenterat, där kraven för externt buller mycket väl tagit i beaktande också gränserna för inomhusbuller. ANM, Vindkraftföreningen rf och Finsk Energiindustri lämnade avvikande åsikter angående propositionen. Gränserna som uppfattades som snäva befarades inverka negativt på näringsverksamheten i sin helhet och på byggandet av förnybar energi.
Ett nytt förordningsutkast bereds, som väntas bli färdigt under hösten. Enligt Pekkola kan SHM ändå inte kompromissa om gränserna för inomhusbuller. Byggare av vindkraft har i sin tur framhållit att människor i dagens samhälle bör kunna tåla en del buller.
"Denna synpunkt har redan tagits i beaktande i kraven för inomhusbuller. Faktum är ändå att buller kan orsaka hälsoproblem. Även en mindre decibelmängd är tillräcklig för att till exempel störa sömnen. Sömnbrist och stress kan igen orsaka hälsoproblem", konstaterar Pekkola.
I Finland finns redan några exempel på hur hälsomyndigheterna har behandlat buller orsakat av vindkraftverk. Pekkola oroar sig dock främst för framtiden.
"På lång sikt beror medborgarnas accepterande av vindkraften mycket på upplevda besvär. Om man kunde undvika dem, skulle byggandet bli mycket enklare i fortsättningen."
Text: Paula Mannonen
fokus