Alternativ till penningspelssystemet utreds

Inrikesministeriet tillsatte i dag ett projekt med uppgift att utreda alternativ till systemet med ensamrätt särskilt vad gäller digitala penningspel.

Syftet med utredningsprojektet är att evaluera det nuvarande systemet med ensamrätt för penningspel med hänsyn till lotterilagens syften och att granska penningspelssystemen i andra länder. I utredningen granskas i synnerhet kasino- och vadhållningsspel på nätet.

– Det är viktigt att penningspelsbranschen följer den tekniska utvecklingen och förändringarna i verksamhetsmiljön. Vår nationella lagstiftning kan inte till alla delar ingripa i skadeverkningar orsakade av spel som bolag utanför systemet med ensamrätt tillhandahåller, även om en betydande del av det digitala spelandet sker via dem. Syftet med utredningsprojektet är att skapa en lägesbild och göra en kartläggning av de fördelar och nackdelar som olika penningspelssystem har för samhället, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

Utgångspunkten för lotterilagen, som reglerar penningspelsverksamheten, är att förebygga och minska skadeverkningar av penningspel. Veikkaus Ab har i Finland ensamrätt att tillhandahålla penningspel.

Uppskattningarna av de penningbelopp som förlorats i penningspel utanför systemet med ensamrätt varierar, men det handlar om cirka 250–300 miljoner euro per år.

– Ju mer det spelas hos utländska spelbolag, desto sämre är Veikkaus funktionsförmåga. Problemet är att skadeverkningarna drabbar Finland medan vinsterna rinner till utlandet. Utredningen gör det möjligt att granska de samhälleliga fördelarna med att övergå till ett system med många licenser, säger Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen.

Harri Sailas utredningsprojektets ordförande

Som utredare i projektet utses Harri Sailas (ekonom, ordförande för projektet), Riitta Matilainen (chef för enheten för skadeverkningar av penningspel vid Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf), Mikko Alkio (delägare i Roschier Advokatbyrå Ab) och Tuija Brax (direktör för Rättsstatscentrumet).

Projektets mandatperiod sträcker sig till den 15 april 2023. Projektet ska kartlägga bland annat de lagstiftningsmässiga, rättsliga och marknadsföringsrelaterade ändringsbehov som en eventuell övergång till ett licensbaserat penningspelssystem för digitalt spelande förutsätter. Därtill är syftet att kartlägga på vilka olika sätt ändringen inverkar på statens inkomster och utgifter.
 
En politisk styrgrupp med inrikesministerns statssekreterare Akseli Koskela som ordförande följer framstegen i projektet. Till stöd för utredarna tillsätts också en tjänstemannaarbetsgrupp med företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, statsrådets kansli, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet.

Omfattningen av penningspelande utanför systemet med ensamrätt ses över

Vid bedömningen av nuläget granskas särskilt hur omfattande och allmänt spelandet utanför systemet med ensamrätt är. Det handlar främst om kasino- och vadhållningsspel på nätet.

Projektet granskar även penningspelssystemen i andra länder och kartlägger EU-rättsliga ramvillkor som gäller licenssystemet. Penningspelande har begränsats i alla EU- och EES-länder. Det finns såväl licenssystem som system med ensamrätt och även kombinationer av dessa.

Lagändringar med målet att bekämpa skadeverkningar av penningspel har genomförts

Lagstiftningen om penningspel har reviderats under denna regeringsperiod. Målet har varit att bekämpa skadeverkningarna av penningspel, ingripa i marknadsföring som strider mot lotterilagen och styra penningspelandet till sådant utbud som regleras i lotterilagen.

Den obligatoriska identifieringen utvidgas stegvis till att gälla allt penningspelande. Vid placeringen av spelautomater ska man fästa särskild vikt vid skyddet av minderåriga och personer i utsatt ställning. Dessutom har marknadsföringen av penningspel skärpts och tillsynen effektiviserats. Bestämmelserna om spärrning av betalningsrörelse för penningspel trädde i kraft vid ingången av 2023.

Enligt regeringens riktlinjer ska en ny finansieringsmodell för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter införas 2024. Riksdagen behandlar för närvarande en regeringsproposition där det föreslås att Veikkaus Ab:s avkastning i fortsättningen ska användas till statens utgifter utan de ändamål som anges i lotterilagen.

Bekämpningen av skadeverkningarna av penningspel effektiviseras också med stöd av det spelpolitiska program som utarbetats under ledning av social- och hälsovårdsministeriet. 

 – Att förebygga skadeverkningarna av penningspel är sektorsövergripande arbete. Social- och hälsovårdsministeriet samordnar och utvecklar på statsrådsnivå arbetet med att förebygga och minska skadeverkningarna av penningspel genom en helhet bestående av spelpolitiska och social- och hälsovårdspolitiska åtgärder, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

Ytterligare information:
Akseli Koskela, statssekreterare, tfn 050 418 2274, akseli.koskela@gov.fi