Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster (RP 186/2014 rd; RSv 208/2014 rd)

Åtgärder för ikraftträdande av lagen

Den 10/12 2014 godkände riksdagen lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster. Lagen träder i kraft 1/1 2015. Republikens President stadfäste lagen 30/12 2014. (RP 186/2014 rd; RSv 208/2014 rd)

1. Vad ändras:

Staten åtar sig finansieringsansvaret för akut krisvård i skyddshem. Hittills har ansvaret för bedrivande av skyddshemstjänster tillhört kommunerna i sin helhet. Kommunerna har fortfarande ansvar för den öppna vården av sina invånare, som mött våld i familjen och i närstående relation, samt för uppföljning av vården efter vistelse i kommunernas skyddshem. Tjänsten är kostnadsfri för kunden. Den ansvarige för skyddshemmet tillsammans med personal som har erfarenheter från krisarbetet, beslutar över kundens behov av en skyddshemsperiod och dess längd.

2. Övergångsperiod

När lagen träder ikraft införs en övergångsperiod på ett halvår (15 §), vilket syftar till att trygga tillgången till skyddshemstjänster under den tid då Institutet för hälsa och välfärd (IHV) förhandlar om lagenliga avtal om skyddshemstjänst. Behovet av en övergångsperiod vid införande av lagen beror på att själva godkännandet av lagen, liksom budgetbeslutet för nästa år togs sent i slutet av år 2014. Upprättandet av avtal enligt den nya lagen sker därför i början av 2015.

För att skyddshemstjänsterna inte ska avbrytas i början av 2015 och för att kunna behålla den nuvarande nivån, har lagen tillförts en övergångsbestämmelse, som omfattar ett halvår från lagens ikraftträdande den 1/1 2015 till längst 30/6 2015, eller så länge att Institutet för hälsa och välfärd har kunnat sluta avtal med producenterna av skyddshemstjänster.

3. Tillvägagångssättet för finansiering av skyddshemstjänster under övergångsperioden:

Till lagens 15 § har tillförts bestämmelser om finansiering av skyddshemmen under övergångsperioden. Detta innebär att kommunerna köper skyddshemstjänster på samma sätt som fram till idag. När kunden har behov av stöd i form av krisvård på skyddshem på grund av våld i närstående relation eller våld i familjen, ger kommunen producenten en betalningsförbindelse för tiden för vistelse i skyddshemmet. Det andra alternativet är, att kommunen har ett avtal med skyddshemmet om anordnande av tjänster för sina kunder. Kommunen agerar därmed på samma sätt som tidigare.

Senast den 15 augusti 2015 fakturerar kommunen Institutet för hälsa och välfärd för de tjänster som skyddshemmet har producerat under 2015. Ur fakturan bör framgå namnen på de skyddshem, där tjänsten har köpts. Dessutom uppgifter på hur många kunder/skyddshem har hänvisats till skyddshemmet, samt längden på kundens vistelsetid i skyddshemmet. Institutet för hälsa och välfärd betalar för kostnaderna före den 15 september 2015.

På motsvarande sätt meddelar skyddshemmen i samband med upprättande av avtal med Institutet för hälsa och välfärd namn på de kommuner, som de har fått anslag från under 2015, hur mycket och hur många kommuninvånare de har vårdat och under hur lång period. Med utgångspunkt från detta beräknas den ersättning som kommunerna ska få i ersättning, frånräknat de anslag som kommunerna redan har fått.

Anslag som används för skyddshemsverksamheten under övergångsperioden utgörs av hälften av det anslag som har reserverats för hela året. Det budgeterade anslaget är begränsat och ska användas för tjänster för skyddshemmets akuta krisvård.

Ytterligare information:

Institutet för hälsa och välfärd, utvecklingschef Helena Ewalds,
e-post; [email protected]

Social- och hälsovårdsministeriet, konsultativ tjänsteman Heidi Manns-Haatanen, e-post; heidi. [email protected]