Utredning: Det behövs strategiska och enhetliga åtgärder för att slutföra reformen i välfärdsområdena
Understatssekreterare Marina Erhola utredde i början av året vilka utmaningarna för slutförandet av välfärdsområdesreformen är och hur problemen kan lösas. I en ny utvecklingsplan ges förslag om praktiska åtgärder och om ansvarsfördelningen och tidsramen.
Syftet är att säkerställa att reformen i välfärdsområdena framskrider i enlighet med understatssekreterarens uppdrag och på ett enhetligt sätt i alla områden och att hitta lösningar för problemen och bedöma utvecklingsbehoven.
Reformen hade redan kommit långt i välfärdsområdena när utredningen gjordes. Erholas viktigaste slutsatser är att tidsmålen för reformen och ramarna för ekonomin till vissa delar är motstridiga och att det finns stora regionala skillnader.
Den nationella styrningen av välfärdsområdena söker ännu sina former, och de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön är en utmaning.
Erholas utredning baserar sig på en omfattande intervjuundersökning och på tillgänglig data om välfärdsområdena. Utifrån materialet har Erhola lyft fram 600 observationer som utgör grunden för förslaget om de helheter som behöver utvecklas för att påskynda reformen.
Erhola lägger också fram förslag till åtgärder längre fram och vilka instanser som ska ansvara för dem.
Flera förslag för att möjliggöra ett långsiktigt utvecklingsarbete
Genom att utveckla på långsiktigt strävar man efter att förbättra välfärdsområdenas förutsättningar att trygga de lagstadgade tjänsterna inom ramarna för ekonomin, att tillgodose det ökande servicebehovet och att minska välfärds- och hälsoskillnaderna.
Det långsiktiga målet är att jämna ut skillnaderna mellan välfärdsområdena, minska personalens belastning och stärka befolkningens tillit till tjänsterna och systemet för social- och hälsovård.
För att uppnå målen förutsätts det bland annat att ministeriernas nationella styrning av välfärdsområdena blir enhetligare och mer strategisk.
Det verksamhetsmässiga och det ekonomiska perspektivet måste förenas bättre både i det regionala genomförandet av ändringarna och i den nationella styrningen. Detta förutsätter å andra sidan att man reagerar i rätt tid inom det politiska beslutsfattandet.
Det är också viktigt att man har en gemensam bild av läget och ett tillräckligt kunskapsunderlag om tjänsterna och om hur de olika delarna av välfärdsområdesreformen framskrider.
I välfärdsområdena behövs bland annat ett starkt förändringsledarskap, en tydlig rollfördelning och kompetensutveckling. De politiska beslutsfattarna i välfärdsområdena har en nyckelroll i förändringarna i fråga om verksamheten och ekonomin.
Från problem till lösningar och utveckling - utan att glömma riskbedömningen
Välfärdsområdena är nu inne på sitt tredje verksamhetsår och verksamhetens verklighet ser nu mycket annorlunda ut än i beredningsskedet.
Utvecklingsplanen innehåller också en analys av riskerna.
Risker för utvecklingen är enligt analysen till exempel bristfälligt samarbete mellan de ministerier som styr välfärdsområdena och otillräckligt beaktande av välfärdsområdenas synvinkel.
Det finns också en risk för att man inte vidtar åtgärder eller reagerar i tid i sådan situationer där det behövs nationell styrning av välfärdsområdena.
Marina Erhola har utnämnts till understatssekreterare för 2025 till styrningen av social- och hälsovården och under ledning av social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets kanslichefer. Som politisk styrgrupp fungerar ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle under ledning av social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso.
Erholas uppdrag baserar sig på det mål i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering som gäller att utveckla och förtydliga strukturerna för styrningen av välfärdsområdena.
Mer information:
Marina Erhola, understatssekreterare, tfn 0295 163 058, fornamn.efternamn@gov.fi