Lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården reformeras – målet att avhjälpa bristen på arbetskraft
Totalreformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen har inletts. Med ändringarna strävar man efter att lösa det stora problemet med bristen på arbetskraft bland annat genom att se över behovet av reglering av yrken och möjliggöra en flexiblare arbetsfördelning.
"Personalbristen inom social- och hälsovården hotar att äventyra tillgången till de lagstadgade tjänsterna. Samtidigt åldras befolkningen och behovet av tjänster ökar. Kvaliteten på tjänsterna och tillgången till tjänster är beroende av en yrkeskunnig och engagerad personal. Genom lagstiftningen måste man möjliggöra och värdesätta alla de anställdas kunnande, eftersom det är en av hörnstenarna i social- och hälsovården", säger social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso.
Avsikten är att regeringens proposition om lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ska lämnas till riksdagen år 2025.
Yrkesregleringen under lupp
Vid reformen av lagstiftningen ser man över bestämmelserna om de olika yrkesgrupperna inom social- och hälsovården.
Målet är att den oflexibla regleringen ska omfatta så få yrkesgrupper som möjligt. Med yrke som omfattas av regleringen avses de yrken och arbetsuppgifter som enligt lagen kräver en viss utbildning, examen eller rätt till yrkesutövning.
Meningen är att regleringen i fortsättningen ska omfatta endast de yrken och arbetsuppgifter inom social- och hälsovård där regleringen är nödvändig för att säkerställa patientsäkerheten.
"Personalens förmåga att tillgodose klienternas och patienternas behov är beroende av personalens utbildning och kunnande. Den moderna multiprofessionella verksamheten förutsätter att regleringen är sådan att de olika yrkesgrupperna har möjlighet att svara på klienternas eller patienternas behov och att anpassa vården enligt dem. För att de ska kunna göra det måste regleringen vara tillräckligt flexibel" säger Jaska Siikavirta som är chef för enheten för klienter och personal vid social- och hälsovårdsministeriet.
Flexiblare arbetsfördelning ger personalen mera tid för klient- och patientarbetet
När arbetsfördelningen är flexibel får personalen mera tid för arbetet med klienterna och patienterna. Arbetet kan till exempel fördelas så, att de anställda också kan sköta varandras arbetsuppgifter, förutsatt att de har tillräckligt kunnande för dem.
Dessutom borde man kunna utnyttja på ett flexibelt sätt det kunnande som de personer som inte är yrkesutbildade inom social- och hälsovården har, så att den yrkesutbildade personalen kan koncentrera sig på det arbete som motsvarar det egna kunnandet.
"Nästan i alla yrkesgrupper finns det i dag sådana arbetsuppgifter som kan utföras också av personer som inte är yrkesutbildade inom social- och hälsovård. De som arbetar med renhållning, föda, logistik eller sekreteraruppgifter skulle redan nu kunna sköta en större del av de uppgifter som vanligtvis sköts åtminstone delvis av personer med en yrkesutbildning inom social- och hälsovård. Det handlar alltså om att man i varje yrkesgrupp ska få koncentrera sig på de arbetsuppgifter som bäst motsvarar den egna utbildningen och kompetensen", säger Siikavirta.
År 2024 görs utredningarna och bakgrundsarbetet
Under år 2024 gör man vid social- och hälsovårdsministeriet olika utredningar av ändringsbehov och samlar in information om till exempel internationella jämförelseundersökningar.
Reformen genomförs inte utan att höra välfärdsområdena och intressegruppernas synpunkter.
"Målet för reformen är att regleringen ska vara jämförbar och jämlik för alla yrkesgrupper, och utgå från patientsäkerheten och syftet med yrkesgrupperna och med deras arbetsuppgifter. För att uppnå dessa mål förutsätts det en bra dialog både mellan yrkesgrupperna och inom yrkesgrupperna, och en bedömning av reformens utgångsläge, reformbehoven och de olika alternativen för genomförandet. Reformen har också en nära koppling till de mål och ändringar som gäller servicestrukturen och som krävs för att förbättra tillgången till tjänster och tjänsternas resultat", säger Siikavirta.
Personalbristen ska avhjälpas på många olika sätt
De ändringar i lagstiftningen som gäller yrkesutbildade personer ingår i programmet för ett gott arbete, där syftet är att avhjälpa bristen på arbetskraft inom social- och hälsovården.
För att lösa problemet med personalbristen behövs det många åtgärder som synkroniseras. Man borde till exempel öka utbildningen inom branscherna, förutse behovet av personal bättre, förändra arbetsfördelningen, förbättra arbetsförmågan och utöka rekryteringen.
Programmet för ett gott arbete innehåller åtgärder både på kort och på lång sikt. Nya sätt som påskyndar reformen kan vi vänta redan i slutet av oktober när vi får se resultaten av de första försöken med arbetsfördelningen inom social- och hälsovården.
Läs mer om programmet för ett gott arbete:
Mer information
Jaska Siikavirta, direktör, tfn 0295 163 394, fornamn.efternamn@gov.fi
Taina Mäntyranta, programchef, tfn 0295 163 692 (Programmet för ett gott arbete)