Undersökning: I Finland behövs bättre tidigt stöd för barnfamiljer

I Finland har man redan under en längre tid strävat efter att öka tidigt stöd med låg tröskel för barn, unga och familjer. Ändå anser både klienter och yrkespersoner inom socialvården och andra yrkespersoner att man inte ännu har lyckats tillräckligt bra med detta. Det här konstateras i en undersökning som publicerades den 10 maj och där lägesbilden för och utvecklingsbehoven av det tidiga stödet inom socialtjänster för barn och familjer utreddes.

Enligt undersökningen har man med reformen av socialvårdslagen som trädde i kraft 2015 och genom utvecklingen av tjänsterna efter reformen kunnat förbättra tillgången till och tillgängligheten av tidigt stöd för barn, unga och familjer. Det finns dock klienter som fallit mellan stolarna bland klienterna inom socialvårdstjänster, och det finns regionala skillnader i tillgången till tjänsterna. Tjänsterna har utvecklats i ett sektorsövergripande samarbete, men inte tillräckligt. Enligt den färska utredningen finns det nu en god chans och ett stort behov att öka samarbetet mellan kommunerna, välfärdsområdena, organisationerna och de statliga aktörerna för att åstadkomma en förändring i situationen.

Klienterna ska bättre involveras i planering och tillhandahållande av det stöd som ges barnfamiljer

Resultaten av undersökningen upprepar resultaten av tidigare undersökningar enligt vilka de tjänster som ges barnfamiljer inte i tillräcklig omfattning svarar på behoven hos de klienter som i synnerhet befinner sig i det mest utsatta läget. Enligt granskningen i undersökningen hör bland annat barn med neuropsykiatriska symtom, minderåriga barn och unga som använder droger och invandrare oftast till de barn och unga som man inte har kunnat ge nödvändigt stöd i ett tillräckligt tidigt skede. Utgående från den statistiska granskning som gjordes i undersökningen finns det i välfärdsområdena betydande skillnader i de bakgrundsvariabler för utsatthet som påverkar barnens och de ungas behov av socialtjänster. Man ska vara mer medveten om att skillnaderna mellan välfärdsområdena och även skillnaderna inom områdena håller på att växa.

Tjänster för barnfamiljer som ges i hemmet är nyttiga och bör utökas

I och med reformen av socialvårdslagen som trädde i kraft 2015 fick barnfamiljerna behovsprövad rätt till hemservice, familjearbete, stödpersoner och -familjer samt kamratsgruppverksamhet för barnfamiljer utan en klientrelation inom barnskyddet. Vid tillhandahållandet av tidigt stöd spelar nuförtiden socialarbetare en för stor roll medan övriga yrkespersoner och det sektorsövergripande nätverket inom socialvården utnyttjas för lite. Vid preciseringen av socialvårdslagen och vid vidareutvecklingen av socialvårdstjänsterna kan de inledda reformerna utnyttjas, såsom reformen av social- och hälsovårdstjänsterna i enlighet med regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland. 

Sektorsövergripande samarbete kan utföras i större omfattning och kräver inga extra resurser

I undersökningen fastställdes att samma strukturer som redan tidigare utvecklats i ett sektorsövergripande samarbete, såsom familjecentralmodellen samt det systematiska arbetssättet, var effektiva servicestrukturer och verksamhetsmodeller. Undersökningen visar att dessa modeller har bättre synliggjort det samarbete för stöd av barnfamiljer som finns mellan den lokala och regionala, offentliga tredje sektorn och företagsverksamheten.

Inom välfärdsområdena behövs i synnerhet satsningar på att de vidareutvecklar de sektorsövergripande verksamhetsmodellerna efter den stora förändring som social- och hälsovårdsreformen medfört. Det är centralt att en mer omfattande aktörsgrupp utöver yrkespersonerna inom socialvården deltar i att tillhandahålla tidigt stöd för barn, unga och barnfamiljer.

Med hjälp av statens samordning och samarbetet mellan ministerierna kan regionala och lokala samarbetsstrukturer utvecklas på ett enhetligare sätt och på riksomfattande nivå. Ändringen ska dock genomföras på ett sätt som inte ökar ålägganden som hänför sig till personalantal och professioner för välfärdsområdena och kommunerna.

Undersökningens rekommendationer

• Syftet ska vara en genuin social- och hälsovårdsintegration där klienterna både får de socialvårdstjänster som de behöver och de tjänster för mental hälsa och missbrukartjänster inom hälso- och sjukvården som särskilt nuförtiden är otillräckliga. En genuin social- och hälsovårdsintegration förutsätter att arbetet inom både socialvården och hälso- och sjukvården utförs klientorienterat och inte utgående från organisationer.
• De utbildnings- och bildningstjänster som kommunerna ansvarar för ska bättre än för närvarande kopplas till det förebyggande och holistiska stöd som ges barn och barnfamiljer.
• Välfärdsområdena bör även satsa på samarbete som görs med tredje sektorn och erbjuda ekonomiskt stöd för organisationer och församlingar för att tillhandahålla tidiga tjänster med låg tröskel.

Mer information: Affärsverksamhetsdirektör Tommi Ranta, MDI, tfn 040 588 2839, tommi.ranta@mdi.fi och sakkunnig Sari Pitkänen, MDI, tfn 044 781 3185, sari.pitkanen@mdi.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/svLänk till en annan webbplats.