52 objekt tas in i Nationella förteckningen över levande kulturarv

Undervisnings- och kulturministeriet har valt 52 element till Nationella förteckningen över levande kulturarv. Den nationella förteckningen kompletteras regelbundet och nästa ansökan till förteckningen kan göras tidigast 2019. Element på den nationella förteckningen kan föreslås till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet.

I Nationella förteckningen över levande kulturarv finns olika områden inom Unescos immateriella kulturarv representerade: utövande konst, musik och dans, muntliga traditioner, fester och seder, mattraditioner, hantverkskunnande, spel och lekar samt naturen.

Traditioner som tagits in i den nationella förteckningen är till exempel att föra ljus till begravningsplatsen på julafton, utlysningen av julfriden i Åbo, promoveringen av magistrar, eldandet av påskbrasor och att gå påskkärring samt bastubadande. Övriga saker som tagits in i förteckningen är spelmanstraditionen i Kaustby, dansbanetraditionen och tango samt purpuri och menuett, sparsamheten i Laihela, runosång, vävning av trasmattor, Korsnäströjan, kringlor från Eura och fisktupp (kalakukko), spelen mölkky och poppi (kyykkä), boboll samt kortspelet Skruuvi, att plocka vilda grönsaker och örter, allemansrätten och forsfiskekulturen i Tornedalen.

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet godkändes av Unescos generalförsamling år 2003. Finland ratificerade konventionen år 2013. Museiverket ansvarar för verkställandet av konventionen i Finland i samarbete med sakkunniggruppen för det immateriella kulturarvet och kretsar för levande kulturarvet.

Konventionen har som mål att främja tryggandet av det immateriella kulturarvet, garantera att olika lokalsamhällens, gruppers och individers immateriella kulturarv respekteras samt att öka medvetenheten om betydelsen av det immateriella kulturarvet. Konventionen betonar förmedlandet av traditionerna, den kulturella mångfalden och människans delaktighet i kulturarvet.

Unescos konvention innefattar även förteckningar över det immateriella kulturarvet på nationell och internationell nivå.  Förteckningen är en verktyg för att identifiera, beskriva och förmedla information om det levande kulturarvet. Den kan innefatta både vitt spridda traditioner och seder bland mindre grupper.

Den nationella förteckningen över levande kulturarv grundar sig på framställningar från Museiverket och sakkunniggruppen för det immateriella kulturarvet. Förslagen har även begrundats av aktörer inom olika områden.  Det immateriella kulturarvets betydelse samt en tradition som lever och förändras har varit viktiga drag då man föreslagit objekt för den nationella listan. Men på listan finns olika finländska fenomen: såväl välkända som sådana som understöds av en mindre skara.

Element som tagits in i den nationella förteckningen kan senare ansöka till Unescos internationella förteckningar över det immateriella kulturarvet. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om vilka förslag som skickas till Unesco.

Förslag till förteckningen över Finlands levande kulturarv samlades in förra våren. Till den nationella förteckningen kan man söka nästa gång tidigast år 2019. Det är fortgående ansökan till Wikiförteckningen över det levande kulturarvet.

Nationella förteckningen över det levande kulturarvet (pdf)

Mer information:

- överinspektör Mirva Mattila, UKM, mirva.mattila(at)minedu.fi, tfn 02953 30269

- koordinatorn för immateriella kulturarvet, Leena Marsio, Museiverket, leena.marsio(at)museovirasto.fi tfn 02953 36017

#eläväperintö #levandekulturarv

På andra webbplatser

• Wikiförteckning över det levande kulturarvet   
• Information om verkställandet av Unescos konvention om det immateriella kulturarvet i Finland  
• Unescos förteckning över det internationella immateriella kulturarvet (The Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity; The List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding)