Ungas synpunkter på social trygghet och hur den kan utvecklas – resultaten av hörandet presenteras på ett webbinarium den 20 januari 2023

Över 1 500 barn och unga hördes i en enkät som ordnades av social- och hälsovårdsministeriet och som utredde barns och ungas åsikter om social trygghet och hur den kan utvecklandes. Enkäten var ett led i beredningen av reformen av den sociala tryggheten och är en del av genomförandet av den nationella barnstrategin. Resultaten presenterades vid mötet i kommittén för social trygghet fredagen den 9 december 2022 och på ett webbseminarium den 20 januari 2023, som är öppet för allmänheten.

De unga fick påverka och framföra sina åsikter om social trygghet och dess framtid genom att besvara en enkät. Den var riktad till barn och unga i åldern 13–20 år och det var möjligt att svara på den från den 7 september till den 31 oktober 2022. Enkäten fanns på finska, svenska, engelska och nordsamiska och den besvarades av 1 281 unga runtom i Finland. De flesta av dem var i åldern 15–17 år.

Utöver enkäten som var öppen för alla ordnades 15 workshoppar för unga. I workshopparna deltog 251 unga i åldern 13–23 år. Workshoppar ordnades i högstadier, yrkesläroanstalter, gymnasier och bland annat för ungdomar som upplevt att föräldrarna skilt sig och för unga som omfattas av vård utom hemmet inom barnskyddet.

För genomförandet av hörandeåtgärderna svarade Nuorten Akatemia och Barnskyddets Centralförbund på uppdrag av ministeriet.

Unga har mycket erfarenheter av social trygghet

De unga har många erfarenheter av olika sociala förmåner och ekonomiska stöd. Det kan vara fråga om deras egna erfarenheter eller erfarenheter i familjen eller hos andra närstående. De förmåner som är mest bekanta för unga är barnbidrag, studiestöd och bostadsbidrag. Många av de unga som besvarade enkäten uppgav att förmånerna svarade på deras eget eller familjens behov.

"Vi är många syskon i familjen, mamma är hemma och pappa arbetar. Jag har förstått att barnbidraget är en ganska viktig del av vår familjs utkomst."

De unga har också erfarenheter av att de inte har fått stöd, trots att de skulle ha behövt det (27 procent av dem som svarade på enkäten). I enkätens öppna svar beskrevs bland annat avsaknaden av faktisk arbetsförmåga samt hur makens eller föräldrarnas inkomster inverkar på rätten till förmån.

"Det är särskilt svårt att få stöd om man blir sjuk. Stöd beviljas inte, eftersom det anses att personen är arbetsför trots att han eller hon lider av flera och även allvarliga sjukdomar."

"Särskilt med studiestöd som gymnasiestuderande inte får eftersom de bor hos föräldrarna. Arbetar inte och föräldrarna betalar inte, så sparpengarna måste användas till att skaffa läroböcker."

Ungefär hälften av de unga som svarade har oroat sig för sin egen, familjens eller föräldrarnas ekonomiska situation eller utkomst. Enligt svaren orsakas deras oro för ekonomin av olika faktorer som hänför sig till familjesituationen, livssituationen och självständighetsprocessen, såsom studier, låg inkomst, mentala problem, föräldrarnas arbetslöshet samt att familjens kostnader täcks med inkomster från endast en förälder. Av svaren framgår också aktuella samhälleliga teman, som högre levnadskostnader och covid-19-pandemin.

Framtidstron är i huvudsak stark

Resultaten visar att merparten av de unga ser ljust på framtiden och på sina möjligheter. De litar på att framtiden för med sig gott och att många av deras drömmar förverkligas (80 procent av dem som svarade på enkäten). Enligt enkäten har de unga också relativt starkt förtroende för att samhället ger dem stöd till exempel genom social trygghet för att klara sig (63 procent av dem som besvarade enkäten).

Ungefär var tionde unga som svarade på enkäten litar dåligt både på sina möjligheter, på en bra framtid och på samhällets stöd. De ungas svagare tilltro till framtiden och till sina möjligheter beror på olika bakgrundsfaktorer, som upplevd oro över den egna eller familjens ekonomiska situation och negativa erfarenheter av att få ekonomiskt stöd.

Delade åsikter om principerna som gäller systemet för social trygghet

Majoriteten (86 procent) av de unga som svarade på enkäten anser att samhället ska ge ekonomiskt stöd till dem som behöver det. Unga upplever det som viktigt att stödja till exempel familjer, studerande, personer som lider av sjukdomar, personer med funktionsnedsättning och arbetsoförmögna personer. Samtidigt är det viktigt för unga att sysselsättningen främjas såväl genom samhälleliga åtgärder som genom att de arbetssökande själva är aktiva. 58 procent av dem som svarade på enkäten och 48 procent av dem som deltog i workshoppen anser att arbetsföra personer ska vara skyldiga att arbeta. Ungefär hälften av de unga som deltog i enkäten ansåg att det finländska samhället är rättvist.

"Till dem som har det allra sämst ställt, för att de ska kunna bli en del av samhället igen, och även till andra som har svårigheter att klara av sin ekonomi av orsaker som inte beror på dem själva."

"Rättvisa är ett ganska svårt begrepp, men visst fungerar det på något sätt."

Ungas förslag till utveckling av den sociala tryggheten

De unga har många förslag till utveckling av den sociala tryggheten. Enligt svaren bör förmånerna utvecklas så att stödnivån bättre motsvarar de höjda levnadskostnaderna. Enligt de unga borde en familjemedlems eller partnerns inkomst inte inverka så mycket på de förmåner som personen får. Gåvor, besparingar och närståendes möjligheter att erbjuda stöd bör inte heller påverka stöd-beloppet. Det föreslås att barnbidraget betalas ut till 18 års ålder. I svaren önskas också satsningar på information om förmånerna.

I de öppna svaren nämns att förmånerna bör uppmuntra människor att söka arbete och stödja sysselsättningen i större utsträckning än i dag och att studiestödet bör möjliggöra arbete på ett bättre sätt. I svaren föreslås också basinkomst och en förenkling av förmånssystemet. I svaren föreslås att den sociala tryggheten inte ska finansieras med statsskuld och att kostnaderna för den inte ska bli för höga för medborgarna. 

"Basinkomst, som kan beskattas progressivt när inkomsterna ökar. Jag önskar också långsiktighet i stöden; människor måste kunna spara pengar och öka sin förmögenhet vid tillfällig fattigdom. Annars blir generationerna fast i stödsystemet och lever från hand till mun, eftersom det inte lönar sig att spara för en låginkomsttagare."

"Jag får studiepenning. Den räcker inte riktigt, så jag måste arbeta vid sidan av studierna, eftersom jag inte vågar ta lån för att jag studerar för en examen i konstnärliga ämnen. Förmånerna ger ett grundskydd som möjliggör välfärd. Å andra sidan är de dyra för staten och på lång sikt är det ohållbart att finansiera dem genom skuld."

Behandling av resultaten i kommittén för social trygghet

På basis av enkäten har de unga mycket erfarenheter av och synpunkter på social trygghet och hur den kan utvecklas. Resultaten behandlades vid mötet i kommittén för social trygghet den 9 december 2022. 

Den 20 januari ordnas ett webbseminarium som är öppet för allmänheten. Där presenteras resultaten och man sätter sig in i hur de kan utnyttjas som en del av reformen av den sociala tryggheten.

• Förhandsanmälan till presentationen av resultaten den 20 januari 2023Länk till en annan webbplats: Ungdomarnas synpunkter på social trygghet och hur den kan utvecklas – resultat i rapporten om hörande av unga (på finska). En länk till webbinariet och mer information skickas närmare evenemanget till alla som anmält sig. 
• Social trygghet för barn och unga

Mer information

Sara Mäkäräinen, sakkunnig, fornamn.efternamn@gov.fi, tfn 0295 163 168
Sonja Hämäläinen, projektchef, fornamn.efternamn@nuortenakatemia.fi, tfn 050560 1674