Regeringen föreslår ändringar i det allmänna bostadsbidraget
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i lagen om allmänt bostadsbidrag. De föreslagna ändringarna innebär en sänkning av bidragets ersättningsprocent, en skärpning av effekterna av de inkomster som inverkar på bidraget, slopande av förvärvsinkomstavdraget och slopande av bidraget för ägarboende.
I propositionen föreslås det att bostadsbidrag i fortsättningen inte ska beviljas för ägarbostäder. Dessutom ska bostadsbidragets ersättningsprocent sänkas från nuvarande 80 procent till 70 procent. Avsikten är också att slopa det förvärvsinkomstavdrag på 300 euro (det så kallade skyddade beloppet) som för en medlem i hushållet hittills har dragits av från de månatliga löne- och företagarinkomster som inverkar på bidraget. I fortsättningen ska arbetsinkomsterna alltså beaktas till sitt totalbelopp när bostadsbidraget beräknas.
Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget samt bostadsbidraget för ägarbostäder riktas bidraget till de hushåll som är minst bemedlade och har de minsta inkomsterna. Ett syfte med att slopa förvärvsinkomstavdraget är också att uppmuntra arbetssökande till heltidsarbete i större grad än för närvarande. Ändringen hör också samman med beredningen av det allmänna stöd som nämns i regeringsprogrammet.
Helsingfors tas nu in i samma kommungrupp som den övriga huvudstadsregionen. I och med ändringen minskar de maximala boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget i Helsingfors.
Vid beräkningen av storleken på bostadsbidraget bestäms det en bassjälvrisk. De som har de allra lägsta inkomsterna har ingen bassjälvrisk. När bassjälvrisken bestäms beaktas för närvarande 42 procent av de inkomster som överskrider den nedre gränsen, men enligt förslaget ska i fortsättningen 50 procent av de inkomsterna beaktas. Dessutom ändras de koefficienter för vuxna och barn som inverkar på bassjälvriskandelen så att barnfamiljernas bassjälvriskandel blir något mindre och familjen får ett något större bidrag. Genom förslaget lindras konsekvenserna av propositionens övriga ändringar för barnfamiljer.
De ändringar som föreslås i propositionen gäller inte bostadsbidraget för pensionstagare.
De föreslagna ändringarna stärker de offentliga finanserna
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att stärka de offentliga finanserna i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. De ändringar som föreslås i propositionen balanserar de statliga finanserna med 308 miljoner euro på årsnivå och dämpar den kraftiga ökningen av utgifterna för bostadsbidraget. På tio år har antalet hushåll som får bostadsbidrag ökat med cirka 200 000 hushåll och de årliga utgifterna för bostadsbidraget ökat med 0,96 miljarder euro. Den största ökningen i antalet bidragstagare skedde när studerande började omfattas av det allmänna bostadsbidraget 2017.
Lagen avses träda i kraft den 1 april 2024. Ändringarna träder i kraft i takt med att bidraget justeras. Slopandet av bidragen för ägarbostäder avses träda i kraft den 1 september 2024.
Ytterligare information:
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]
Mikko Horko, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 344, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109, [email protected]