Ny rapport skapar en helhetsbild av hanteringen av penningautomatspelens skadeverkningar

Spelproblem kan minskas på bästa sätt i penningspelsverksamheten när man i åtgärderna beaktar alla de olika faktorer som inverkar på spelproblemen som helhet. Till dessa hör spelens särdrag och egenskaper, spelbegränsningar och metoder för att kontrollera spelandet, tillgång och tillgänglighet samt marknadsföring av penningspel.

Denna slutsats av social- och hälsovårdsministeriets expertgrupp ingår i en ny rapport som beslutsfattarna kan utnyttja för att förebygga och minska de sociala, hälsomässiga och ekonomiska skadeverkningarna som penningspelen ger upphov till. 

Övergripande hantering av spelproblem effektivast

Hanteringen av spelproblem bör enligt bedömningsgruppen skräddarsys allt mer utgående från olika spelmiljöer och distributionskanaler.

Bedömningsgruppen anser att det inte är meningsfullt att lösa frågan om framtiden för den modell som baserar sig på utlokalisering av penningspelsautomater separat från andra faktorer som påverkar risken för skadeverkningar. Bekämpningen av skadeverkningarna kan effektiviseras antingen genom att de utlokaliserade automaterna helt dras tillbaka från marknaden eller genom att den nuvarande modellen utvecklas till att mer effektivt bekämpa skadeverkningarna. 

Att flytta befintliga automater till nuvarande spelsalar eller de nya spelsalar som ska inrättas för dem är enligt rapporten däremot inget beaktansvärt alternativ.

Bedömningsgruppen ser det som viktigt att möjligheterna med systemet med ensamrätt tas i bruk på ett mer systematiskt sätt än i nuläget i förebyggandet och minskandet av skadeverkningarna på alla delområden i hanteringen av skadeverkningarna. 

Samtidigt bör man sträva efter att minska utbudet och tillgången till spel utanför systemet med ensamrätt. Det här är viktigt eftersom de regleringsåtgärder som riktas mot anordnandet av penningspel inte omfattar detta spelutbud. 

Bedömningsgruppen konstaterar som sin slutsats att man helt och hållet bör avstå från marknadsföring av penningautomatspel. Veikkaus bör dessutom ha en skyldighet att informera spelarna om att penningautomatspel är särskilt skadliga.

Värdefulla lärdomar om hantering av skadeverkningar från jämförelseländer

Den andra delen av rapporten behandlar den tidigare forskningen kring hantering av spelproblem samt erfarenheter från sex jämförelseländer där det på samma sätt som i Finland finns utlokaliserade penningspelsautomater. Dessa länder är Sverige, Norge, Danmark, Polen, Italien och Storbritannien.

Enligt utredningen är det särskilt skadligt om det finns många penningspelsautomater som är lättillgängliga i omgivningen och om spelets egenskaper sporrar till fortsatt spelande.  

Om spelbegränsningarna genomförs på rätt sätt kan risken för spelproblem minskas. Att spelarna identifierar sig är inte i sig en metod för att kontrollera spelandet. Med hjälp av identifieringen är det dock möjligt att stödja hanteringen av spelandet till exempel genom övervakning av spärrar och genom att ge spelaren respons. Den utökade identifieringsskyldigheten i Finland ökar möjligheterna att införa omfattande spelbegränsningar, spärrar och verktyg för hanteringen av spelandet.  

I jämförelseländerna har obligatorisk identifiering i Norge redan nu möjliggjort begränsningar i alla de spel som innehavare av ensamrätt har. Sverige och Danmark har å sin sida ett centraliserat förbudsregister som omfattar alla spelplatser och tillhandahållare av penningautomatspel. 

I Finland spelar man klart mest automatspel, men också penningspel i allmänhet än i de övriga jämförelseländerna i utredningen. I Finland fanns det näst mest penningspelsautomater per person, och dessutom var de allra mest tillgängliga i vardagsmiljön.

Utarbetandet av rapporten har styrts av den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen, som har till uppgift att bedöma de skadeverkningar och riskerna för dem som anordnandet av penningspel medför. Den andra delen av rapporten, ”Utredning om penningspelsautomater och automatspel”, har skrivits av Tuulia Lerkkanen och Virve Marionneau, forskare vid Helsingfors universitet.

Bedömningsgruppens arbete i fråga om de risker och skadeverkningar som penningspel ger upphov till ingår i social- och hälsovårdsministeriets uppgift enligt 52 § i lotterilagen (1047/2001) om att följa med och forska i de sociala, ekonomiska och hälsomässiga skadeverkningar som penningspel ger upphov till samt att utveckla förebyggandet och behandlingen av dem. I egenskap av sakkunnigorgan granskar gruppen anordnandet av penningspel och ger förslag och rekommendationer i anslutning till detta.

• Bedömningsgruppens slutsatser om de risker och skadeverkningar som anordnandet av penningspel medför utredning av behovet av att effektivisera hanteringen av skadeverkningarna och som gjorts under styrning av gruppen (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2020:25, på finska)Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik
• Spelproblem
• Penningspel (Institutet för hälsa och välfärd) Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Ytterligare information:

Mari Pajula, specialsakkunnig, tfn 0295 163 040 fornamn.efternamn@stm.fi (rapportens slutsatser)
Virve Marionneau, forskardoktor, Helsingfors universitet, tfn 029 4123 768, fornamn.efternamn@helsinki.fi (rapportens förklaringsdel, jämförelse av länder)    
Matilda Hellman, forskningsdirektör, Helsingfors universitet, 0407600713, fornamn.efternamn@helsinki.fi