Regeringens svar på interpellationen om att rädda social- och hälsovårdstjänsterna
Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso svarade på interpellationen 20.11.2024.
Ärade talman,
Välfärdsområdena har till uppgift att organisera social-, hälsovårds- och räddningstjänster, som är viktiga för människorna. Vi i regeringen vill att välfärdsområdena ska lyckas i denna uppgift, och vi stöder deras arbete. Ministerierna och välfärdsområdena agerar i nära samverkan och tätt samarbete, som har stärkts ytterligare under höstens gång.
Vi ser över servicestrukturen för att välfärdsområdena ska kunna trygga tillräcklig vård, omsorg och service för befolkningen också när tillgången på arbetskraft och den offentliga ekonomin försvagas. Vi bromsar utgiftsökningen genom ändringar i lagstiftning som gäller välfärdsområdenas uppgifter, så att välfärdsområdena får större handlingsutrymme i fråga om verksamhet och ekonomi. Välfärdsområdena har bäst kännedom om verksamheten på gräsrotsnivå, och regeringen önskar att denna kunskap och kompetens utnyttjas till fullo när man söker lösningar för mer verkningsfull service.
Bästa centerpartister. Ni har upprepade gånger talat om att regeringen håller på att skrota social- och hälsovårdstjänsterna. I er interpellation förekommer det här påståendet än en gång. Sakkunnigbedömningar om tillgången till vård och välfärdsområdesdirektörernas gemensamma ställningstagande om tillgången till tjänster stöder inte er uppfattning.
Varför vill ni skrämma människor med det här? Det här är tjänster som är viktiga för invånarna, och ni gör politik av dem. Den här diskussionen ger en sämre bild av social- och hälsovårdstjänsterna än vad det rådande läget ger orsak till. Det främjar inte saken, utan fördjupar motsättningar-na.
Regeringen och välfärdsområdena jobbar hårt för att alla ska få de tjänster de behöver. Nu och i framtiden. Jag önskar att vi i den här diskussionen i dag kan koncentrera oss på lösningar i stället för att skrämmas med påståenden som inte stämmer.
Ärade talman,
Välfärdsområdena har kunnat ordna sina lagstadgade tjänster tillräckligt jämlikt och med beaktande av befolkningens behov. Människor får snabbare tillgång till vård och vården inleds fortare, och man har lyckats förkorta vårdköerna: enligt den senaste statistiken från mars 2024 fick patienten i 91 procent av fallen tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården inom 14 dygn. Tillgången till vård inom primärvården har förbättrats bland annat genom utveckling av mottag-ningsverksamheten och av personalens arbetsfördelning och med hjälp av digitala verktyg. I merparten av välfärdsområdena tillämpar man en multidisciplinär teammodell vid social- och hälsocentralerna.
Också inom den specialiserade sjukvården har man kunnat förkorta vårdköerna, vilket syns i Institutet för hälsa och välfärds senaste statistik från september 2024. Nationellt har vårdköerna under det senaste året förkortats bland annat när det gäller invärtesmedicinska sjukdomar och behandlingen av lungsjukdomar. Inom kirurgin och den psykiatriska vården har läget under året på det hela taget utvecklats mot det bättre, även om det finns variationer i tillgången till vård inom de här medicinska områdena.
Personalbristen är för närvarande den största begränsande faktorn när det gäller ordnandet av tjänster. Utmaningarna i fråga om tillgången på personal leder också till ökade kostnader i välfärdsområdena. Regeringen vidtar därför åtgärder för att förbättra tillgången på utbildad personal inom vård och omsorg, till exempel genom att främja programmet för ett gott arbete, utöka utbildningen och söka lösningar för att minska anlitandet av dyr, kortvarig hyrd arbetskraft.
Anlitandet av hyrd arbetskraft har redan minskat, och till utgången av juli i år hade kostnaderna för hyrd arbetskraft minskat med 5,3 procent jämfört med motsvarande tidsperiod året innan. Den nationella administrationen av hyrd arbetskraft har under hösten utretts vid ministeriet utifrån den modell som tillämpas i Sverige.
I Sverige tillämpas en gemensam överenskommelse som syftar till att villkoren för anlitandet av och prissättningen för hyrd arbetskraft särskilt vad gäller läkare och sjukskötare ska vara enhetliga. Överenskommelsen innehåller gemensamma krav på kvalitet, kompetens och kostnader i fråga om den inhyrda personalen. Finland har som mål att under de följande två åren i tillämpliga delar ta i bruk en liknande administration av hyrd arbetskraft.
Ärade talman,
Det finns inte en allena saliggörande metod för att lösa läget i alla välfärdsområden. Därför söker vi i enlighet med regeringsprogrammet på bred front olika lösningar bland annat för att se över tjänsterna, trygga tillgången på personal, utnyttja tekniska lösningar och information, förbättra finansieringsmodellens sporrande effekt och utveckla styrningen.
Staten styr välfärdsområdena att se över tjänsterna så att varje tjänst på ett ändamålsenligt sätt motsvarar kundernas servicebehov. Regeringen gör sitt bästa för att var och en även i fortsättning-en ska kunna lita på att de offentliga tjänsterna fungerar och för att yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och räddningsväsendet ska kunna koncentrera sig på det egentliga kundarbetet under sin arbetstid. Dessa yrkesutbildade personer utför ett värdefullt arbete för att vi ska få tjänster som är livsviktiga och nödvändiga för oss.
För att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster inför regeringen en terapigaranti för barn och unga, som träder i kraft 2025.
Regeringen vill utnyttja alla medel för att förbättra finländarnas tillgång till vård. Därför har vi inlett en ambitiös utveckling också av ersättningarna från FPA för att stödja snabbare tillgång till vård samt valfrihet och förebyggande åtgärder. Riksdagen behandlar för närvarande en proposition med förslag till återinförande och höjning av FPA-ersättningarna för assisterad befruktning. I morgon överlämnas en proposition till riksdagen med förslag till förbättring och utvidgning av FPA-ersättningarna i fråga om sådana tjänster som det finns sämre tillgång till i välfärdsområdena. Er-sättningarna för bland annat besök hos gynekolog höjs avsevärt. Ersättningarna för tandvård höjs. FPA-ersättningarna för fysioterapi återinförs.
Vid ministeriet bereds dessutom just nu ett försök med valfrihet för personer som fyllt 65 år. Försöket innebär att dessa personer från och med september nästa år kan komma till en privat allmän-läkare till priset av en offentlig kundavgift. Genom försöket kompletteras välfärdsområdenas tjäns-ter, men det ersätter dem inte. Finansieringen av försöket belastar inte heller välfärdsområdena, utan särskild temporär finansiering har reserverats för ändamålet.
Regeringens mål är också i enlighet med regeringsprogrammet att förbättra tillgången till vård och vårdens kontinuitet med hjälp av en husläkarmodell. För att främja detta mål beslutade ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle vid sitt möte den 7 november att inrätta ett program för genomförande av modellen med husläkare som ska vara gemensamt för social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet. Programmet inrättades genom ett ministerbeslut i tisdags. Programmet har som mål att förbättra tillgången till vård och kontinuiteten i vården genom att främja införandet av olika modeller med husläkare inom samtliga välfärdsområden. Målet är också att få personalen att stanna kvar och hjälpa den att orka i arbetet.
I välfärdsområdena pågår olika projekt där modeller med husläkare och personliga vårdteam utvecklas i syfte att förbättra vårdens kontinuitet. Som exempel kan nämnas den modell med självständiga yrkesutövare som omsorgsfullt har beretts i Västra Nylands välfärdsområde. Liknande projekt har inletts också inom sex andra välfärdsområden. När det gäller produktion av tjänster enligt modellen med husläkare version 2.0 har Norra Österbotten kommit längst.
Dessutom har regeringen hösten 2024 som ett led i den fortsatta utvecklingen av FPA-ersättningarna beslutat att bereda och genomföra ett försök med en husläkarmodell. Avsikten är att FPA -ersättningarna ska användas för att utveckla husläkarmodellen i samband med försöken.
Ärade talman,
Välfärdsområdenas statliga finansiering med allmän täckning uppgår nästa år till 26,2 miljarder. Det är en knapp tredjedel av statens budget. Jämfört med innevarande år ökar finansieringen med 2,2 miljarder euro, varav efterhandsjusteringens andel utgör 1,4 miljarder euro.
Befolkningen blir allt äldre och behovet av tjänster ökar, och därför är det förståeligt och nödvändigt att också finansieringen av välfärdsområdena ökar. Men inte heller detta anslag kommer att räcka till om vi inte klarar av att se över tjänsterna och inför nya sätt att tillhandahålla dem. Hela social- och hälsovårdsreformen var ju en fråga om att skapa bättre förutsättningar för att förnya branschen.
En okontrollerad ökning av social- och hälsovårdsutgifterna är en betydande utmaning för hela den offentliga ekonomin. Alla välfärdsområden har godkända förändringsprogram och planer för att balansera ekonomin, men de framskrider i olika takt. I en del välfärdsområden har den ekonomiska nedgången dock redan avstannat och utvecklingen går i rätt riktning.
Det är viktigt att varje välfärdsområde gör allt som står i dess makt för att anpassa sin ekonomi och minska underskottet. Regeringen bereder inga ändringar i bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskott. I alla situationer tryggas dock alla finländare tillräckliga social- och hälsovårdstjänster på det sätt som anges i grundlagen.
Ärade talman,
Finland har lyckats skuldsätta sig svårt. Den största risken med tanke på tryggandet av välfärds-samhällets tjänster är om vi inte kan kontrollera utgiftsutvecklingen. Av allt att döma oroar sig Centern inte för balansen i vårt lands ekonomi.
Regeringen har som mål att höja finländarnas levnadsstandard, styra in Finlands ekonomi på en hållbar tillväxtbana och vända den skuldsättningsutveckling som hotar välfärden. Därför har regeringen beslutat och förbundit sig att genomföra ett åtgärdspaket på nio miljarder euro för att stärka de offentliga finanserna.
Reformen av social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna, etableringen av verksamheten i välfärdsområdena och stävjandet av kostnadsökningen är en helhet av betydande omfattning också med tanke på hållbarheten i de offentliga finanserna.
Den förra regeringen genomförde en administrativ reform av tjänsterna. Ordnandet av tjänsterna överfördes på bredare axlar, för att man ska kunna se över dem. Efter många år av förvaltningsreformer är det nu dags för en reform av tjänsterna. Detta arbete utförs nu i regeringen och välfärds-områdena. Det är inte lätt, men det måste göras. Både nuvarande och kommande generationer har rätt till välfärdssamhällets tjänster. Också detta vill den nuvarande regeringen se till.
Obs. Meddelandet har korrigerats den 20.11.2024 kl. 15.56. Det datum som social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso svarade på interpellationen har korrigerats.