Utkomststöd från och med 1.1.2012

Till kommunala organ som handhar utkomststödsärenden

Denna kommuninfo 7a/2011 ersätter kommuninfo 7/2011 som kommunerna tidigare (24.11.2011) fick per e-post 

Utkomststödets grunddel höjs i enlighet med regeringsprogrammet från och med 1.1.2012. Grunddelen höjs med sex procent jämfört med nivån på det stöd som betalas år 2011. Till en ensamförsörjare ska dessutom betalas grunddelen för en ensamstående vuxen förhöjd med tio procent. Riksdagen godkände lagen om ändring av lagen om utkomststöd som avser grunddelens nivåförhöjning i andra behandling 11.11.2011.

Avsikten med lagändringen är inte att ändra på den definition på ensamförsörjare som redan för närvarande används vid beviljandet av utkomststöd, utan definieringen sker på samma sätt som för närvarande. Vid definieringen av en ensamförsörjare kan man i praktiken ofta utgå från att barnbidragets ensamförsörjartillägg betalas det till den sökande. Det är emellertid inte motiverat att koppla den definition på ensamförsörjare som tillämpas inom utkomststödet direkt till definitionen i barnbidragslagen. Behovet av utkomststöd kan uppkomma plötsligt och vara av tillfällig natur, varvid t.ex. uppgifter om äktenskap eller isärflyttning i myndighetsregister ofta inte ännu är tillgängliga. Utkomststöd beviljas också till hushåll med ett barn på 17 år, medan barnbidrag betalas bara tills barnet fyller 17 år.

Grunddelens förhöjning påverkar inte den prövning som handlar om godkännandet av klientens övriga grundutgifter. Förhöjningen påverkar inte heller prövning som gäller det kompletterande utkomststödet eller det förebyggande utkomststödet.

Lagändringen är en del av en helhet som i enlighet med regeringsprogrammet ska förbättra grundtryggheten. Genom förhöjningen förbättras den ekonomiska utkomsten för dem som har det allra sämst ställt och förebyggs fattigdom och utslagning. I samband med förhöjning av utkomststödets grunddel förhöjs också utkomstskyddet för arbetslösa och förbättras bostadsbidraget.

Enligt 9 a § i lagen om utkomststöd är beloppet av utkomststödets grunddel bundet till folkpensionsindexets utveckling. Poängtalet för folkpensionsindexet för år 2012 är fastställt till 1565. Vid ingången av januari 2012 stiger beloppet av utkomststödets grunddelar enligt indexförhöjningen.

Folkpensionsindexet följer levnadskostnadsindex som Statistikcentralen beräknar på grund av prisuppgifterna för de centrala nyttigheterna. Folkpensionsindexet beräknas varje år på grundval av den genomsnittliga prisnivån i juli, augusti och september.

Samma eurobelopp för grunddelarna tillämpas i alla kommuner i Finland. Beloppet av grunddelen för ensamstående är 461,05 fr.o.m. 1.1.2012. För ensamförsörjare är utkomststödets grunddel 507,16 euro. Beloppen av grunddelen för olika familjemedlemmar anges i bilaga 1.

I 10 § i lagen om utkomststöd föreskrivs om påföljder för att en person utan grundad anledning vägrar att ta emot arbete eller delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd eller andra åtgärder som avses i paragrafen, och detta har orsakat behovet av utkomststöd.

I lagens 2 a § föreskrivs om skyldigheten att anmäla sig som arbetslös arbetssökande. Om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, kan utkomststödets grunddel sänkas så som anges i 10 § i lagen.

Utkomststödets grunddel kan sänkas med stöd av 10 § men påföljden får inte vara det att stöd inte alls beviljas. Sänkningen gäller endast grunddelen för personen i fråga, inte andra som omfattas av stödet eller andra delar av utkomststödet.

Grunddelen kan sänkas högst 20 % för en person som avses i 10 § i lagen  (sänkningen av grunddelen sammanlagt med högst 40 procent: se nedan).

Enligt bestämmelsen kan sänkningen vara högst två månader åt gången. Denna period räknas från vägran eller försummelsen. Därigenom definierar man inte hur länge sänkningen gäller från tidpunkten för ansökan om utkomststöd eller datumet för beviljande av stödet.

Beloppet och behovet av en sänkning av grunddelen ska övervägas från fall till fall. Övervägandet ska beakta omständigheterna i sin helhet för den som ansöker om stöd och hans eller hennes familj samt målen för utkomststödet såsom föreskrivs i 10 § i lagen om utkomststöd.

Förutsättningarna för sänkning av grunddelen tolkas snävt genom att hålla sig till ordalydelsen i lagen om utkomststöd. Socialmyndigheten är skyldig att visa att vägran eller försummelse har skett och att andra förutsättningar för sänkningen av grunddelen finns.

Sänkningen enligt 10 § i lagen om utkomststöd kan göras endast under förutsättningen att den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Därför kan bestämmelsen leda till att sänkningen ska vara mindre än vad som nämns i lagen eller att en sänkning inte alls ska göras. De procentandelar som anges i lagen och sänkningens varaktighet (två månader åt gången) är ovillkorliga maximigränser.

Sänkningen av grunddelen får aldrig vara oskälig för klienten. För en mycket ung person som ansöker utkomststöd och för första gången sköter sina egna affärer kan det till exempel vara svårt att första på vilka grunder myndigheten fattar beslut som gäller honom eller henne. Till exempel en anställd inom barnskyddet har en strängare skyldighet att handleda och stöda ett barn eller en ung person i livskontroll och på det viset stöda honom eller henne att klara sig på egen hand.

I social- och hälsovårdsministeriets handbok som är avsedd för dem som tillämpar lagen om utkomststöd rekommenderas det att boende och hälso- och sjukvårdsutgifter (såsom receptbelagt läkemedel) ska säkerställas även om grunddelen sänks.

Enligt 7 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan utarbetas när socialvård lämnas, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Planen ska, om det inte finns något uppenbart hinder för det, göras upp i samförstånd med klienten.

I 10 § i lagen om utkomststöd ingår en särskild bestämmelse om planen. En plan ska alltid upprättas i samband med sänkningen av grunddelen, och om möjligt ska planen utarbetas tillsammans med den som söker utkomststödet och vid behov i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand.

Planen är ett sådant verktyg inom socialarbetet som ska stöda och främja personens möjligheter att klara sig på egen hand.

För att förverkliga klientplanen har en klient ofta också behov att få tillgång till även andra myndigheters tjänster, såsom hälso- och sjukvård, arbete bland missbrukare och psykisk hälsovård, skolväsende, ungdomsarbete, bostadsmyndighetens tjänster eller kommunal ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning och statlig rättshjälp. En yrkesutbildad person inom socialvården ska hänvisa och råda klienten för att han eller hon ska få tillträde till dessa tjänster och i detta fall vid behov ge honom eller henne sin hjälp för att förverkliga de mål som ställts i klientplanen.

Enligt social- och hälsovårdsministeriets handbok om utkomststöd kan åtgärder som hjälper klienten att klara sig på egen hand handla om till exempel arbetspraktik, arbetsprövning, rehabilitering, lönesubventionerat arbete, deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, företagsamhet, osv.

Planen justeras när klientens situation ändras, till exempel om sänkningen av grunddelen ska fortsättas eller om sänkningen senare återkallas.

Om justering av utkomststödet föreskrivs i 18 § i lagen om utkomststöd enligt följande:

"Utkomststödet justeras om personens eller familjens förhållanden eller behovet av stöd förändras."

Ett nytt beslut om utkomststöd fattas om justering av utkomststödet. En justering av stödet hindras inte av att stödet hade beviljats för en längre tidsperiod.

Enligt 10 § i lagen om utkomststöd kan grunddelens belopp sänkas sammanlagt med högst 40 procent. Om villkoren för sänkningen föreskrivs i 10 § 3 mom. 1 och 2 punkten. Även på dessa situationer tillämpas den prövning och det förfarande som beskrivs ovan.

I regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om utkomststöd (RP 138/2010 rd, lag om ändring av 10 § och temporär ändring av 11 § i lagen om utkomststöd 1172/2010) konstateras att denna sänkning med 40 procent ska användas med betänksamhet och endast om den på goda grunder kan bedömas främja syftet med sänkningen.

Utkomststödstagare ska alltid få ett skriftligt beslut och om klientens ansökan avslås ska detta motiveras i beslutet. Till ett beslut av en tjänsteinnehavare ska bifogas anvisningar om hur man söker rättelse.

För beslutet relevanta omständigheter, såsom grunderna för sänkning av utkomststödets grunddel, ska alltid inskrivas i beslutet (alltså om vilken vägran eller försummelse och vilket lagrum det handlar om). Om sänkningen av grunddelen baserar sig på det att sökanden inte har handlat i enlighet med handledningen ska den handledning som getts och försummelsen av handledningen framgå av beslutet. Dessutom ska det framgå av beslutet på vilket sätt det har uppskattats att sänkningen inte äventyrar den utkomst som behövs för ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller kan anses oskälig.

Social- och hälsovårdsministeriets Kommuninfo 8a/2010 handlar om sänkning av grunddelen när det gäller en person som uppnått myndighetsåldern men inte fyllt 25 år och som har avbrutit en utbildning eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt 8 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmån.

Handlingsplan som ska upprättas i samband med sänkt grunddel och annat stöd behandlas i SHM:s publikation Utkomststöd. Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd (STM Publikationer 2007:12, kapitel 6.4.8 och 6.4.9).

10 §

Sänkt grunddel

Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

1) personen utan grundad anledning har vägrat att ta emot ett arbete som erbjudits honom eller henne individuellt och bevisligen eller att delta i en sådan arbetskraftspolitisk åtgärd som under en skälig tid skulle trygga hans eller hennes försörjning eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att arbete eller en arbetskraftspolitisk åtgärd inte har kunnat erbjudas, eller av att en person som uppnått myndighetsåldern men inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har avbrutit eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt 8 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmån,

2) en invandrare som avses i lagen om främjande av integration utan grundad anledning har vägrat delta i utarbetandet av en integrationsplan eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avtalats specificerat i integrationsplanen eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att ingen integrationsplan har kunnat utarbetas,

3) en person som avses i 3 § lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har vägrat delta i utarbetandet av en aktiveringsplan, eller

4) en person som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 8 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa vägrat delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvungen att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.

I samband med sänkningen av grunddelen skall alltid, om möjligt tillsammans med den som söker utkomststödet och vid behov i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter, upprättas en handlingsplan för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand.

Grunddelens belopp kan sänkas med ett större belopp än vad som nämns i 1 mom., dock sammanlagt med högst 40 procent,

1) om det av en persons upprepade förfarande enligt 1 mom. kan dras den slutsatsen att han eller hon inte vill ta emot arbete eller delta i åtgärder som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), lagen om främjande av integration eller lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, eller

2) om en person, efter att utkomststödets grunddel sänkts på det sätt som avses i 1 mom., utan grundad anledning vägrar delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd eller genom sin verksamhet föranleder att ingen arbetskraftspolitisk åtgärd kan erbjudas honom eller henne och om han eller hon dessutom utan grundad anledning vägrar delta i handlingsfrämjande verksamhet enligt planen i 2 mom.

Sänkningen enligt 1 och 3 mom. kan göras endast under förutsättning att den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen kan göras för högst två månader åt gången räknat från vägran eller försummelsen."

Anmälan om justering av statsandelsförskotten och kommunens utredning över statsandelarna görs på en blankett som kan skrivas ut på webbplatsen www.suomi.fi. På webbplatsen finns även en Open Office-version av blanketten som utarbetades våren 2011.

Överinspektör Jaakko Ellisaari, tfn 09 1607 4344 och
Bostadsrådet Raimo Kärkkäinen, tfn 09 1607 3857
E-postadresser: [email protected]