Promemorior med bedömningar av de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten har publicerats
Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i dag tre promemorior där de sammantagna konsekvenserna av de ändringar i den sociala tryggheten som regeringen genomfört under valperioden bedöms. Promemoriorna fokuserar särskilt på konsekvenserna av totalreformen av utkomststödet.
I den första promemorian behandlas hur de ändringar i den sociala tryggheten och beskattningen som gjordes 2024–2025 och totalreformen av utkomststödet har inverkat på hushållens användning av utkomststödet och på inkomstfördelningen.
I den andra promemorian bedöms konsekvenserna av de ändringar i den sociala tryggheten och social- och hälsovårdstjänsterna som föredragits som budgetlagar. Konsekvenserna bedöms enligt människogrupp och med hänsyn till skyldigheterna i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Den tredje promemorian har utarbetats tillsammans med arbets- och näringsministeriet. I den granskas regeringspropositioner som gäller utkomststöd, allmänt stöd och arbetskraftsservice och påföljder avseende utkomstskyddet för arbetslösa.
Promemoriorna har beretts till stöd för riksdagens beslutsfattande.
Regeringens ändringar i den sociala tryggheten påverkar mottagare av utkomststöd i större omfattning än vad man tidigare uppskattat
I den första bedömningspromemorian granskas hur de ändringar i den sociala tryggheten som regeringen genomförde 2024–2025 påverkar användningen av utkomststödet och inkomstfördelningen. I promemorian bedöms dessutom konsekvenserna av reformen av utkomststödet 2026 i förhållande till tidigare ändringar i den sociala tryggheten och beskattningen. Bedömningen baserar sig på FPA:s statistiska uppgifter och på kalkyler som tagits fram med mikrosimuleringsmodellen SISU. Syftet med promemorian är att komplettera bedömningarna i regeringens proposition om totalreformen av utkomststödet och att precisera tidigare bedömningar av de konsekvenser som lagändringarna under regeringsperioden har för inkomstfördelningen och andelen låginkomsttagare.
Bedömningarna i promemorian visar att de lagändringar som regeringen gjorde 2024–2025 har påverkat hushåll som fått utkomststöd under året i större omfattning än vad man tidigare uppskattat. Utkomststödet har också mer sällan än vad man tidigare uppskattat kompenserat nedskärningarna i andra förmåner (i huvudsak bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa). Bedömningarna har preciserats med anledning av en modell som Institutet för hälsa och välfärd tagit fram. Den möjliggör till vissa delar en noggrannare bedömning än de modeller som tillämpats tidigare. Trots den utvecklade modellen är bedömningarna fortfarande förknippade med betydande inexaktheter.
Det uppskattas att lagändringarna 2024–2025 och totalreformen av utkomststödet kommer att höja låginkomstgraden i fråga om hela befolkningen med 2,2 procentenheter och låginkomstgraden för barn med 3 procentenheter. Enligt Statistikcentralens uppgifter var låginkomstgraden 13,4 procent och låginkomstgraden för barn 12,2 procent år 2023. Totalreformen av utkomststödet 2026 kommer att fördjupa låginkomstproblematiken och öka antalet låginkomsttagare i någon mån. Ändringarna i den sociala tryggheten under regeringsperioden syns också i FPA:s statistik över mottagare av utkomststöd. År 2025 har antalet mottagare av utkomststöd börjat öka i synnerhet på grund av fördröjningar i beviljandet av stöd. Antalet nya hushåll som får utkomststöd har inte ökat nämnvärt under regeringsperioden.
- SHM's bedömning av de sammantagna konsekvenserna (Statsrådets projektportal)
Ändringarna i den sociala tryggheten påverkar de mest utsatta
En bedömningspromemoria som gäller de grundläggande och mänskliga rättigheterna har utarbetats nu för andra gången. I promemorian granskas ändringarna i lagstiftningen om utkomstskydd och social- och hälsovårdstjänster (2024–2026) utifrån hur de berör olika grupper av människor. Samtidigt bedöms ändringarnas sammantagna konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Grundlagsutskottet har påpekat att när konsekvenser drabbar samma personer är det motiverat att granska de sammantagna konsekvenserna även med tanke på förslagens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Under denna regeringsperiod har det gjorts nedskärningar i den sociala tryggheten på grund av det svaga läget inom de offentliga finanserna. Det har varit nödvändigt att göra besparingar också genom direkta nedskärningar i utgifterna, och eftersom den sociala tryggheten är en betydande utgiftskälla i statsfinanserna måste även den bli föremål för besparingar. Detta är en godtagbar utgångspunkt med hänsyn till Finlands grundlag och de människorättsförpliktelser som är bindande för Finland. Riksdagens grundlagsutskott har inte upptäckt några sådana problem med tanke på de sociala rättigheterna i de lagförslag som den behandlat under denna regeringsperiod som skulle ha hindrat behandling i vanlig lagstiftningsordning.
Även om svaga offentliga finanser i princip utgör en godtagbar grund för att sänka nivån på förmånerna, är nedskärningarna i den sociala tryggheten – i synnerhet indexfrysningarna 2024–2027 och nedskärningarna i det ekonomiska stöd som beviljas i sista hand, det vill säga utkomststödet – inte helt oproblematiska med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, när nedskärningarnas konsekvenser för olika människogrupper beaktas. För de personer som drabbas av nedskärningarna innebär nedskärningarna en försämring av skyddet av rättigheter, även om de i sig är tillåtna med tanke på systemet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
- SHM's bedömning av de sammantagna konsekvenserna (Statsrådets projektportal)
Konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten för arbetslösa beror på de arbetslösas eget agerande
Förutom att social- och hälsovårdsministeriet har berett egna bedömningspromemorior om ändringarna i den sociala tryggheten, har social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet dessutom utfört en egen bedömning av de sammantagna konsekvenserna av regeringens propositioner om utkomststöd, allmänt stöd och arbetskraftsservice och påföljder avseende utkomstskyddet för arbetslösa.
Dessa tre propositioners sammantagna konsekvenser för de arbetslösas utkomst beror i huvudsak på de arbetslösas eget agerande. Enligt bedömningspromemorian försvagas rätten till social trygghet endast av att utkomststödets förvärvsinkomstavdrag slopas och av den nivåförändring som föreslås i utkomststödets grunddel. Till övriga delar kan arbetslösa som söker utkomststöd och personer som hänvisas att anmäla sig som arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten och som söker utkomststöd handla så att de inte förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner eller så att utkomststödet sänks. En sänkning av utkomststödet kan undvikas till exempel genom att den som får utkomststöd anmäler sig som arbetslös arbetssökande. Syftet med propositionerna är att påverka arbetslösa arbetssökande så att det inte ska ske försummelser i fråga om serviceprocessen för arbetssökande eller den arbetssökandes jobbsökning eller deltagande i service.
När de samlade ändringarna verkställs införs ett system med textmeddelanden som skickas till arbetssökande på förhand för att påminna dem om bland annat möten med arbetskraftsmyndigheterna i serviceprocessen samt tidsfrister för åtgärder som ingår i sysselsättningsplanen. Förhandspåminnelser förebygger försummelser som beror på den arbetssökandes oavsiktliga glömska eller misstag. Detta ger den arbetssökande bättre möjligheter att genom sitt eget agerande undvika att förlora sin rätt till förmåner på grund av påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Eftersom åldersstrukturen bland arbetslösa varierar och det också syns skillnader mellan könen bland arbetslösa och mottagare av utkomststöd, bedöms propositionernas sammantagna konsekvenser framför allt gälla unga och män. De sammantagna konsekvenserna gäller sannolikt också lågutbildade, invandrare och långtidsarbetslösa.
- Regeringens proposition till riksdagen med förslag till totalreform av utkomststödet (Statsrådets projektportal)
- Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om ett allmänt stöd (Statsrådets projektportal)
- Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa (Statsrådets projektportal)
Syftet med ändringarna är att stärka de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden
Bakgrunden till de föreslagna ändringarna i den sociala tryggheten är regeringens mål att stärka de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden. Regeringens mål är att stärka sysselsättningen med sammanlagt 100 000 personer. Regeringen bevakar uppfyllelsen av sysselsättningsmålet med hjälp av finansministeriets bedömningar under hela valperioden.
Enligt finansministeriets bedömning i maj 2025 stärker de åtgärder som redan trätt i kraft eller som regeringen berett före mars 2025 den strukturella sysselsättningen på medellång sikt med cirka 90 000 sysselsatta.
- Uppföljning av sysselsättningsmålen för de strukturpolitiska åtgärderna i regeringsprogrammet (Finansministeriet)
De regeringspropositioner som gäller totalreformen av utkomststödet, allmänt stöd och arbetskraftsservice och påföljder avseende utkomstskyddet för arbetslösa har en direkt stärkande effekt på cirka 78 miljoner euro i de offentliga finanserna. Dessutom uppskattas propositionerna stärka sysselsättningen och därigenom de offentliga finanserna med cirka 48 miljoner euro. Den sammantagna stärkande effekten på de offentliga finanserna beräknas således vara cirka 126 miljoner euro.
Mer information
Annu Jaakkola, specialmedarbetare till ministern för social trygghet, tfn 029 516 3330, [email protected]
Teresa Salminen, specialmedarbetare till arbetsminister, tfn 0295 047 318, [email protected]
Liisa Siika-aho, chef för avdelningen för social trygghet och försäkringar, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 085, [email protected]
Anna Cantell-Forsbom, chef för avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 351, [email protected]
Annakaisa Iivari, chef för avdelningen gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 371, [email protected]
Toni Ruokonen, specialsakkunnig, gruppen för sysselsättning och matchning, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 213, [email protected]
