Serviceinnovationsprojektet skapar distributionskanaler för nyttoinformation

Serviceinnovationsprojektets mål är att stöda förnyandet av servicesystemet. "Social- och hälsovårdens service fungerar i internationell jämförelse bra i Finland. Men vi har framför oss utmaningar, som vi inte kan svara på genom att fungera enligt dagens metoder, säger Teperi".

"Funktionsduglighet är ett gemensamt namn för tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och jämlikhet. Enligt grundlagen ska den som behöver det få service. För att vara på hållbar grund ska servicesystemet vara så effektivt att pengarna räcker till för att upprätthålla det".

"Vi har redan mycket information om hur servicen fungerar, men kunskapen är splittrad och svår att finna, och den utnyttjas inte. Servicvågen, som öppnas på nätet i början av år 2011 samlar den befintliga kunskapen inom räckhåll för alla, säger Teperi".

För Servicevågen utvecklas inte nya indikatorer, utan den är en distributionskanal för redan existerande kunskap. Den ska göras lätt att använda så att var och en förstår den information som samlas där. 

På Servicevågen finns uppgifter att tillgå om social- och hälsovårdstjänsterna enligt kommun eller enhet. Man kan till exempel se att man på den egna kommunala hälsocentralen måste vänta på läkaren så här länge, i genomsnitt i landet så här länge och i grannkommunen så här länge. Eller att samma tjänst kostar hos oss så här mycket och i grannkommunen mycket mindre. 

Teperi hoppas att informationen ger upphov till diskussioner om hur servicen fungerar och om kostnaderna.

I Danmark har den därvarande "servicevågen" gett drivkraft åt den offentliga debatten och satt fart på utvecklandet av servicesystemet. Organisationerna har varit tvungna att redogöra för varför deras resultat beträffande vissa funktioner är sådana som de är.

"Jag tror att Servicevågen ska fungera på samma sätt i Finland också och påskynda förnyandet av systemet. Diskussion som bygger på kunskap ökar ofta efterfrågan på nya verksamhetsmodeller och på att verksamheterna ska utvecklas. Vi har redan nya modeller, men efterfrågan på dem måste öka för att de ska tas i bruk, poängterar Teperi".  

SHM och flera andra aktörer har finansierat tusentals projekt inom social- och hälsovården. Det har placerats mycket pengar i projekten, men bara en del av också bra projekt blir vid liv och tas i bruk.

Projektet är i allmänhet redan avslutat då dess resultat borde överföras i praktiken, och det finns inte mera resurser eller medel att sprida projektets resultat.

"Innovationsbyn, som offentliggjordes i början på november, griper tag i den här utmaningen. Den erbjuder en grund för att skapa nya verksamhetsmodeller, för utvärdering och för att nyttjas, presenterar Teperi".

"Innovationsbyn blir så öppen och genomskinlig att olika aktörer - användare av social- och hälsovårdstjänster, experter, serviceproducenter, beslutsfattare inom kommunerna - hittar den."

Förutom SHM är åtminstone Tekes med och finansierar Innovationsbyn. Ett konsortium konstruerar och utvecklar byn, där Kommunförbundet ansvarar för koordineringen. Övriga aktörer är Institutet för hälsa och välfärd, Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa och Centret för hälsofrämjande. Innovationsbyn är öppen också för andra aktörer. Välkomna med i arbetet önskas bland andra till exempel kompetenscentra inom det sociala området, yrkeshögskolor och privata serviceproducenter. 

I byn finns en Innovationsbank och ett Innovationsinstitut med ett Innovationsbibliotek. På Innovationsklininken kan olika aktörer tillsammans utveckla nya serviceformer. I framtiden finns Innovationsmarknaden med vid alla evenemang inom social- och hälsovården och presenterar Innovationsbyn och dess tjänster.

Till exempel en representant för en kommun som förnyar barnskyddet kan fråga Innovationsbyråns tutor hur man kunde utveckla de öppna tjänsterna inom barnskyddet, vilka nya servicemodeller som har utvecklats under de senaste åren. Projektens finansiärer kan uppskatta vilka effekter de projekt de finansierat har haft.   

Juha Teperi utmanar kommunerna till utvecklingsarbete trots recessionen. Det är mycket förståndigare att undersöka hur man kunde producera service effektivare än att bara använda osthyveln.

"Ingen finansiär bekostar projekten till hundra procent, kommunerna måste lösgöra också eget kapital för utvecklingsarbetet. Det kan vara svårt för kommunerna i den här ekonomiska situationen. Men om kommunerna inte utnyttjar nya möjligheter att finansiera projekt, går till exempel Tekes projektunderstöd endast till att utveckla privata tjänster.  

Merja Moilanen
Översättat Gun-Britt Husberg