Elevhälsan i Borgå stöder hela familjen

I sitt klientarbete implementerar elevhälsan i Borgå rent konkret sin devis ”Samarbete ger mer” inom ramen för projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland som ett försök med en sammottagning med hälsovårdare, läkare, kurator och psykolog.

Hittills har det hänt sig att elever och studerande på grund av ett och samma problem har hamnat hos flera olika anställda inom elevvården, eftersom de anställda inte har rätt att utan en klients samtycke överlämna klientuppgifter till varandra. Detta har varit betungande för eleverna, och det överlappande arbetet har varit irrationellt också ur de anställdas synvinkel.

Inom ramen för Nylandsprojektet[KK1]  vill man förnya elevvårdspraxisen. Målet är att ett mångprofessionellt team i samråd med eleven och vårdnadshavaren ska göra upp en vårdplan som garanterar eleven eller den studerande samt dennas vårdnadshavare och familj rätt slags stöd vid rätt tidpunkt.

Ett av de centrala utvecklingsområdena i Nylandsprojektet är att utveckla stödet för barnens och de ungas välbefinnande, och förnyandet av elevvården utgör ett av de så kallade smidiga försöken i samband med detta.

Informationsutbytet underlättas

Anna-Leena Terrihauta, ansvarig kurator vid de finskspråkiga utbildningstjänsterna i Borgå, understryker att pilotprojekten, dvs. de smidiga försöken, centralt syftar till att ändra verksamhetskulturen.

”Eftersom vi inte får tilläggsresurser för arbetet har vi i försöket utgått från hur vi kan förbättra och vidareutveckla servicen med de resurser som vi har.”

Som ett exempel på en ändring av verksamhetskulturen nämner Tanja Eklöf, ansvarig läkare vid skolhälsovården i Borgå, att utbytet av information om elevklienterna har förbättrats i det gemensamma klientarbetet.

”Vid behov ber vi alltid om klientens samtycke till att vi kan diskutera klientens ärenden exempelvis med kuratorn eller psykologen. Det här är nytt.”

Eklöf menar att vidareförmedlingen av information om en elevs eller familjs bekymmer eller problem till de övriga medlemmarna i ett mångprofessionellt team är viktig i

Enligt Anna-Leena Terrihauta (t.v.) och Tanja Eklöf är avsikten med utvecklingen av elevvården att intensifiera samarbetet inom de mångprofessionella teamen och öka familjernas delaktighet i sådant som berör dem själva.

synnerhet inför de omfattande hälsoundersökningarna i årskurserna 1, 5 och 8.

Enligt Terrihauta kan informationsutbytet över förvaltningsgränserna också i övrigt medföra problem i och med olika klientdatasystem, men elevvårdspersonalen behöver inte få personlig tillgång till all information om en klient.

”Ett muntligt samtycke från klienten och samtal öga mot öga underlättar de facto saker och ting ännu bättre.”

Terrihauta anser också att klientens delaktighet förstärks i och med att klienten själv får föreslå vilka anställda som ska engageras.

Allt det stöd som en familj behöver

Avsikten är också att de nyckelpersoner som ansvarar för elevvården, dvs. hälsovårdaren, psykologen, kuratorn och läkaren i varje skola ska sammanstråla två gånger per läsår för att gemensamt planera bland annat sammottagningarna. Barnen, de unga och vårdnadshavarna kan alltid själva välja om de hellre besöker exempelvis kuratorn eller läkaren separat, men alla erbjuds tillfälle att ta upp sina ärenden också på en sammottagning.

Om så krävs kan det mångprofessionella teamet kompletteras med andra experter. Personalen kan föreslå även skolexterna tjänster, och familjerna får själva säga sitt om vilket stöd de tycker sig behöva.

Tanja Eklöf hoppas att projektet för föräldrarna till barn och unga i skol- och studieåldern ska medföra fler lågtröskeltjänster som stöd för föräldraskapet innan en familj hamnar i kris; tills vidare är det enda alternativet att hänvisa dem till familjerådgivningen.

Anna-Leena Terrihauta berättar att sammottagningar också tidigare har ordnats i vissa större skolor. Avsikten är att under projektets pilotfas introducera sammottagningarna också i mindre skolor, där man ordnat endast enskilda tjänster vid behov.

”Framöver ska dessa tjänster erbjudas precis alla, eftersom vi har en stark ambition att ändra verksamhetskulturen”, försäkrar Terrihauta.

Text och foto: Iita Kettunen

Projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland – Tillsammans är vi mera 2017–2018 Målet för utvecklingen är att bland annat skapa ett landskapsomfattande nätverk, som ska förena samtliga tjänster för barn, unga och familjer till en integrerad barn- och familjefokuserad servicehelhet. På så sätt förbättras tillgången till rätt tajmade tjänster.

Fokus ligger på en utveckling av i synnerhet familjecenterskonceptet och stödet för välbefinnandet hos barn och unga i småbarnsfostran, skolan och läroanstalterna. Vid sidan av detta ska verksamhetskulturen stärkas i en barnvänlig riktning. Inom specialtjänsterna tas nya verksamhetsmodeller fram samtidigt som det mångprofessionella samarbetet samt familjearbetet och familjerehabiliteringen vidareutvecklas.

I projektet deltar 18 nyländska kommuner. Med självfinansieringsandelar medverkar dessutom Nylands distrikt vid Mannerheims Barnskyddsförbund, Sosiaalitaito – Socialkompetens, FSKC och kompetenscentret inom det sociala området Verso. I samarbetet inom de olika områdena deltar ett stort antal församlingar, läroanstalter och organisationer.www.lapeuusimaa.fi