Bör viner få säljas i mataffärerna?
En totalreform av alkohollagstiftningen inleddes 12.10 vid ett seminarium som social- och hälsovårdsministeriet sammankallat. Ett tjugotal olika aktörer diskuterade sin syn på alkohollagen på seminariet. I centrum av diskussionen fanns bland annat Alkos monopol, avveckling av normer, alkoholdryckernas pris, avreglering av försäljningen och reglering av reklam. Direktören för gruppen för förebyggande av skador Kari Paaso från social- och hälsovårdsministeriet återkommer ännu till seminariets huvudteman.
Textversion av intervjun
Bör Alkos monopol bevaras eller avvecklas och bör till exempel viner få säljas på mataffärer?
”Jag anser att monopolet inte ska avvecklas och inte heller dessa författningar om saluföring. Eftersom vår alkohollag ändå baserar sig på att försöka minska skadeverkningar som orsakas av alkohol, och alla forskningsresultat som vi känner till visar att ju större tillgång, desto större konsumtion och större skador. Det vill säga i denna reform skulle jag låta Alko stå för åtminstone vinförsäljningen.”
Bör alkoholreklamen avregleras eller skärpas?
”Jag anser att den närmast ska förtydligas – det vill säga ska författningarna göras tydligare. Problemet med alkoholreklam har varit otydliga författningar. År 1995 när dessa författningar utfärdades översattes dessa paragrafer direkt från EU:s reklamförfattningar som gällde audiovisuell utrustning, och de blev ytterst otydliga. Det finns 60 sidor med Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras anvisningar om hur dessa författningar ska tolkas. Under förra säsongen gjordes försök att förtydliga den i någon mån och de blev också tydligare. Men det vore absolut bra att man skulle göra förtydliga allt i grunden. Det innebär inte nödvändigtvis en skärpning eller en avveckling men ett förtydligande.
Hur bör uppmärksamheten fästas vid passagerarimport och näthandel från utlandet?
”Visst är de viktiga saker, särskilt passagerarimporten, och därför följs den också upp mycket noga. Sedan år 2004 har vi följt passagerarimporten med exakt samma metod. Många skulle kunna säga att metoden inte är bra eller att den inte avslöjar allt. Men då den varit densamma redan i 11 år har vi någon slags klar uppfattning om vad passagerarimport är. Det vill säga det innebär noggrann uppföljning. För närvarande verkar det i sig inte särskilt alarmerande. Den är ju alltid för stor men den har dock inte stigit nämnvärt på något sätt.
Näthandel är ett intressant fenomen. Just nu avvaktar vi ett domslut från EU-domstolen i slutet av november om på vilket sätt vi får begränsa näthandeln. Om domslutet är densamma som i generaladvokatens utlåtande, har vi goda möjligheter att ingripa mot näthandeln.
Ett problem med näthandel är även att skatt alltid ska betalas när man beställer från utlandet. Hos oss är det i sig tillåtet men att driva in skatter är något svårt. Efter att vi fått rättspraxis från EU-domstolen kan vi se över näthandeln i samband med reformen av alkohollagstiftningen.”
Vilka normer med anknytning till alkohollagstiftningen vore klokast och mest lönsamt att avveckla?
”Här skulle en röjningskniv komma väl till pass. Byråkratin när det gäller alkohollagstiftningen eller normerna härstammar från förgången tid. När man efter förbudslagen år 1932 stiftade lagen om alkoholdrycker var tanken att lagen är mycket slapp eller består av allmänna paragrafer inom ramen för vilka Alko kan utfärda närmare bestämmelser. När systemet som var centrerat kring Alko avvecklades år 1995 förblev dock bestämmelserna till stor del kvar i lagen. Med andra ord har vi en sådan gammal Alko-centrerad tanke att man inte riktigt kan lita på näringsidkarna, och därmed måste man reglera allt i detalj.
Det är ett sådant ytterst uppifrån-och-ned-system. Nu kunde man i tämligen stor utsträckning avveckla denna författning och förlita sig på att näringsidkarna agerar enligt vissa principer. Om dessa inte fungerar blir det sanktioner. Där finns det alltså mycket att göra.”
Hur framskrider reformen av alkohollagstiftningen?
”Vi har ju redan gjort ett visst grundläggande arbete, det vill säga vi startar inte helt och hållet från noll. Vi höll ett evenemang för intressentgrupper, ett seminarium, där industrin, handeln och folkhälsoorganisationer ombads diskutera saker som de kan enas eller vara oeniga om. Utifrån detta får man ett visst underlag som nu undersöks av tjänstemännen. Sedan bjuder vi in samma grupp eller till och med en utvidgad grupp på nytt om en månad för att se vilken situationen är då och vad man kan hitta i dessa.
Därefter framskrider tjänstemannaberedningen så att vi i februari har en RP, regeringsproposition, i sådan form att den kan skickas på remiss, naturligtvis till omfattande remiss. Därefter kan den förses – självfallet förses den – med notifieringar till EU så att vi förmodligen kring maj-juni kan lämna RP:n till riksdagen, som sedan behandlar den under hösten 2016.
Intervju: Kimmo Vainikainen
Video: Katariina Vesikko, Kimmo Vainikainen