Insiderregister öppnar ledningens ägande
"Avsikten är att öka öppenheten och stärka trovärdigheten i arbetspensionssystemet", säger Heli Backman, direktör för pensionsförsäkringsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet.
Utöver insiderregistret ska det i lagen i fortsättningen föreskrivas mer exakt om bland annat arbetspensionsbolagens principer för ägarstyrning, belöningssystem, jäv, beredskap inför intressekonflikter samt affärstransaktioner mellan ledningen och bolaget. Betydande affärstransaktioner, som till exempel bostadsköp, mellan bolaget och dess ledning samt ledningens närmaste krets ska enligt förslaget i fortsättningen vara offentliga.
Hotas styrelserna av kompetensflykt?
Insiderregistret har också kritiserats i offentligheten. Speciellt Finlands näringsliv har ansett att förpliktelsen att publicera aktietransaktioner i egenskap av privatperson skulle försvåra deltagande i arbetspensionsbolagens styrelsearbete. Man befarar att kravet driver de kompetenta ut ur styrelserna.
Backman tror att det också i framtiden finns tillgång till kompetenta medlemmar för styrelserna. Motsvarande reglering används redan på annat håll. Det är inte fråga om en helt ny sak.
"Flera aktörer som verkar inom placeringsbranschen har redan nu erfarenhet av att anmäla sitt aktieinnehav till ett insiderregister. Regleringen har varit i kraft också i banksektorn och det har inte hörts påståenden att det skulle vara svårt att få medlemmar i styrelserna."
Inom arbetspensionsbolag omfattar insiders styrelsemedlemmar och suppleanter, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt revisorer. Vidare hör sådana arbetstagare vid arbetspensionsbolag till insiders som har möjlighet att påverka bolagets placeringsbeslut eller på annat sätt regelbundet får insiderinformation.
Alla insiders är i fortsättningen tvungna att anmäla sitt börsaktieinnehav och värdepapperstransaktioner som överstiger 5 000 euro till insiderregistret. Anmälningsskyldigheten gäller också insiders barns aktieinnehav.
Enligt kritikerna finns det ingen grund för att inkludera arbetspensionsbolagens styrelsemedlemmar till insiders. Man anser nämligen att medlemmarna inte på basen av sin ställning får insiderinformation eller fattar placeringsbeslut.
Social- och hälsovårdsministeriet man en annan uppfattning. Arbetspensionsbolagets styrelse och personalen som arbetar med placeringsverksamheten kan i sin verksamhet i bolaget få opublicerad information som påverkar ett värdepappers pris i väsentlig omfattning. Redan möjligheten att dylik information finns tillgänglig minskar värdepappersmarknadens trovärdighet.
"Styrelsen utövar en avsevärd beslutanderätt i arbetspensionsbolagen som hör till de största placeringsbolagen i Finland. När insiderregleringen utvidgas till arbetspensionsbolagen ska regleringen också gälla styrelsemedlemmarna. Så är det i alla andra samfund som omfattas av insiderregleringen. "
Sammanlagt förvaltar arbetspensionsbolagen en placeringsförmögenhet på hundra miljarder euro.
Som alternativ till ett insiderregister har ett projektvist insiderregister föreslagits. Backman anser inte att det är en bra lösning. Ett projektvist register skulle avvika från den övriga lagstiftningen som gäller placeringsmarknaden. Det ska alltså finnas en orsak till ett sådant förfarande.
"Eftersom styrelsen också i alla andra fall hör till insiders, anses det inte bra att regleringen i arbetspensionsbolag är ledigare. Tvärtom. Eftersom arbetspensionsbolagen placerar pensionsmedel som lagstadgat samlats in, är öppenhet särskilt viktigt."
"Ett register för varje projekt gynnar inte heller genomskådligheten på samma sätt som det permanenta insiderregistret som vi föreslår."
Enligt finansminister Antti Rinne borde de nya bestämmelserna om öppenhet också ha gällt Keva. Lagförslaget omfattar dock endast arbetspensionsbolagen.
Keva, som förvaltar den offentliga sektorns pensioner, berörs av sin egen lagstiftning som finansministeriet ansvarar för. Sålunda har social- och hälsovårdsministeriet inte befogenhet att bereda bestämmelser som gäller Keva.
"Social- och hälsovårdsministeriet ser inget hinder för att Keva berörs av en likadan lagstiftning som arbetspensionsbolagen. Enligt den information som jag fått inleds lagberedningen om Keva på hösten i finansministeriet. Detta lagförslag är dock nu efter en lång beredning färdigt, och det finns ingen särskild orsak till att dra ut på beredningen."
Regeringen lämnade sin lagproposition om öppenhet inom arbetspensionsbolagens förvaltning till riksdagen den 14 augusti. Propositionen har beretts sedan våren 2011 och behandlades länge på trepartsbasis, men man kunde inte nå en helt samstämmig lösning om insiderregleringen.
Man kom fram till propositionen om ett insiderregister eftersom öppenhet och genomskådlighet ansågs vara centrala värden i samhället.
"Arbetspensionsbolagen utövar en avsevärd samhällelig makt och därför är det naturligt att kravet på öppenhet och förväntningarna på verksamhetens genomskådlighet gäller också arbetspensionsbolagen och dessutom styrelsemedlemmarna som utövar beslutanderätt i bolagen."
"Propositionens grundprincip, öppenhet och genomskådlighet, har också ett omfattande stöd bland medborgarna och de politiska beslutsfattarna."
Lagen avses träda i kraft i början av 2015. Bolagen ska ha insiderregistret i bruk senast i början av juni 2015.
Text: Kimmo Vainikainen