Vid hetta kan det stora antalet badare ge upphov till fler infektioner

Cirka 700 badare har insjuknat i magsjuka på olika håll i landet.

Vad handlar det om?
Fallen skiljer sig från varandra. Det har inte framkommit någon gemensam nämnare för epidemierna i Uleåborg, Tammerfors, Sibbo och S:t Michel, förutom att vädret har varit ovanligt varmt och att badvattnens temperaturer för tillfället är högre än normalt. På grund av detta har antalet badare även ökat, vilket kan öka sannolikheten för infektioner. Eftersom man inte har hittat någon gemensam nämnare är det i princip mer korrekt att prata om fyra olika epidemier istället för en enda badvattensepidemi.

Vad beror symptomen på?
Symptomen tyder starkt på en infektion förorsakad av virus, och särskilt norovirus. Främst den snabba insjukningstiden efter smittotillfället tyder på detta. Vattenprov har undersökts men man har inte fått fram orsaken. Resultaten från patientproverna lär ge mer klarhet i saken när de blir klara.

Hur har viruset hamnat i vattnet?
En insjuknad person sprider virus som norovirus mycket lätt i vatten via avföring och uppkastningar. Ett gram avföring kan innehålla hundratals miljarder viruspartiklar, och ett tiotal viruspartiklar kan ge upphov till magsjuka hos en människa.

Kan fåglar sprida virus?
Även fåglars avföring kan innehålla virus, men noroviruset är inte ett så kallat zonotiskt virus, dvs. det smittar inte från djur till människor. Fåglars avföring innehåller vanligtvis salmonella och kampylobakterier som också kan smitta människor och göra att människor insjuknar. Sjukdom orsakad av salmonella och kampylobakterier bryter dock ut först några dagar efter smittotillfället, och inte så snabbt som de insjuknade i dessa epidemier har uppgett att sjukdomen började.

Vad annat kan epidemierna bero på?
Det verkar som att epidemierna har ett samband med badvatten, så det är ganska osannolikt att smittan sprids via livsmedel. Även blågrönalger kan orsaka allmänna symptom på magsjuka som bryter ut några timmar efter smittan. I dessa badvatten har man dock inte upptäckt några blågrönalger. I vattnet kan även finnas naturligt förekommande mikrober som orsakar magsjuka.

Vem övervakar badvattnen?
De kommunala hälsoskyddsmyndigheterna övervakar badvattnen (dvs. experterna på miljöhälsovård). På basis av EU:s badvattendirektiv övervakas badstränder som kan antas besökas av minst 100 badare under varma sommardagar. Direktivet har nationellt trätt i kraft i Finland genom hälsoskyddslagen och social- och hälsovårdsministeriets förordningar.

Regionalt styr regionförvaltningsverket övervakningen. Nationellt styrs övervakningen av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira. Institutet för hälsa och välfärd THL bidrar vid utredningar av epidemier, undersöker vattenprover och eventuella patientprover och rapporterar resultaten av övervakningen till Europeiska kommissionen varje år.

Vid omfattande eller på annat sätt betydande fall som kan vara skadliga för människans hälsa kan Valvira utfärda nationella bestämmelser och regionförvaltningsverken bestämmelser inom sina verksamhetsområden.

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den allmänna planeringen och styrningen av hälsoskyddet. Som grund för hälsoskyddet ligger hälsoskyddslagen som social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för.


Hur övervakas badvattnen?
Vattenprover tas från badvattnen minst fyra gånger under badsäsongen. I proverna undersöks halterna av Escherichia coli-bakterier och enterokocker som finns i magtarmkanalen. Båda är bakterier som pekar på att smittan i vattnet härstammar från avföring. Man har dock inte hittat stora mängder av dessa i badvattnen från epidemiplatserna. Även mängden blågrönalger i badvattnen ska analyseras varje gång prover tas.

De senaste resultaten finns till påseende på badsträndernas anslagstavlor och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten är skyldig att informera allmänheten om resultaten även via internet.

På basis av en uppföljning av resultaten under fyra år bedöms badstrandens vatten enligt badvattenklassen utmärkt, bra eller nöjaktigt. För varje stor badstrand (med över 100 förväntade badare) ska även en så kallad badvattenprofil sammanställas. Det är en riskbedömning där man utreder eventuella riskfaktorer i badstrandens närmiljö som kan påverka vattnets kvalitet.

Varför tar man inte fler prov?
Fyra prov under badsäsongen är det minsta antalet prov som ska tas enligt badvattendirektivet. Enligt direktivet ska provtillfällena fastställas innan badsäsongen startar, och det egentliga övervakningstillfället ska ske senast tre dagar efter den förutbestämda tidpunkten.

Varför har Valvira eller regionförvaltningsverken inte utfärdat några bestämmelser om de aktuella epidemierna?
De kommunala hälsoskyddsmyndigheterna ansvarar i första hand för att utreda epidemierna. Kommunerna har med stöd av all information som framkommit hanterat utredningen av epidemierna bra, och THL bidrar som forskningsanstalt vid utredningarna. Det har inte funnits något behov av att utfärda tilläggsbestämmelser.

Vem övervakar ett badförbud?
I praktiken är det omöjligt att hindra människor från att bada, om de vill det. I princip är det polisen som övervakar att myndighetsförbud följs, men inte heller polisens resurser räcker till för att hindra människor från att bada på alla badstränder. I praktiken ges alltså förbud och rekommendationer för att informera badare. Medborgarna har informerats via meddelanden på plats, i media och på internet.

direktör Jari Keinänen, tfn 050 354 7138