Lissabonfördraget förstärker EU:s sociala mål

"Riktlinjerna om socialpolitik, hälso- och sjukvård och offentliga tjänster utarbetas fortsatt nationellt, men dessa torde också i fortsättningen påverkas i allt större grad", säger konsultativa tjänstemannen Merja Huovinen vid enheten för internationella ärenden vid social- och hälsovårdsministeriet.

Lissabonfördraget trädde i kraft i början av december 2009 när EU:s samtliga 27 medlemsländer  ratificerade det.

Med Lissabonfördraget förstärktes de grundläggande värderingarna i EU:s grundfördrag och förtydligades de mål som unionen befrämjar i all sin verksamhet. Unionen ska i sin verksamhet ta hänsyn till tillräckligt socialt skydd, bekämpning av social utslagning och skydd av människornas hälsa på hög nivå. EU befrämjar dessa grundläggande värderingar också i EU:s yttre verksamhet.

"Unionen definierade sig själv som en värdegemenskap. Värden utgör inte bara tomma ord, utan de har rättsliga konsekvenser. Värdena kan utgöra ett villkor för anslutning till unionen, eller om ett medlemsland allvarligt bryter mot unionens grundläggande värderingar, kan det också ha konsekvenser", säger Merja Huovinen.

"Jämställdhet mellan könen är också ett av de värden som utgör grunden för unionen. Dessutom har stadgan om de grundläggande rättigheterna nu blivit rättsligt bindande. Enligt den ska jämställdheten mellan könen säkerställas inom alla områden inklusive arbetsliv och lönesättning."

Fler möjligheter till samarbete

Lissabonfördraget utvidgar inte EU:s befogenheter i fråga om socialpolitiken. Medlemsländerna bestämmer själva om sitt system för social trygghet och sin hälso- och sjukvård. Däremot ökar fördraget medlemsländernas möjligheter att samarbeta i fråga om socialpolitik och hälso- och sjukvård. Metoderna för samarbete påminner om de metoder som redan är i bruk inom öppen samordning: utbyte av bästa praxis, begäran om utlåtanden och utveckling av gemensamma indikatorer inom EU.

Fördraget ger nya verktyg för att skydda folkhälsan. Unionen fick befogenheter för att bemöta allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan. Den kan föreskriva om stödåtgärder för uppföljning, larm och bekämpning av gränsöverskridande hot mot hälsan.

För att skydda folkhälsan kan man sluta avtal om gemensamma stödåtgärder för att minska bruket av alkohol och tobak som inte kräver en anpassning av nationell lagstiftning. Redan under Finlands ordförandeskap 2006 skapade man en alkoholstrategi för EU där man behandlade alkohol som en folkhälsofråga. Tidigare hade alkohol på samfundsnivå närmast tagits upp som en fråga som gäller jordbruk, beskattning, inre marknad eller handel.

Regelverk om läkemedel och medicinsk utrustning kan nu upprättas även på folkhälsomässiga grunder. Tidigare grundade sig regelverken enbart på den inre marknaden.

Huovinen påminner om att EU-domstolen är en betydande aktör i sociala frågor och hälsofrågor. Dess beslut har grundat sig på rätten till fri rörlighet inom EU:s inre marknad, om lagstiftning gällande sociala frågor och hälsofrågor som skulle ha tillämpats har saknats. Också på grund av detta kan det vara klokt att åtminstone i vissa situationer skapa lagstiftning på EU-nivå inom social- och hälsovårdsområdet.

Till exempel överväger hälsoministerrådet som bäst om det är bättre att med ett direktiv bestämma om patientens rätt att söka vård i ett annat land och om ersättning för vård i stället för att låta en domstol ta särskilt ställning i varje enskilt fall med stöd av rättigheter som gäller den fria rörligheten på den inre marknaden.

EU-kunnandet ska förbättras

Genom Lissabonfördraget förstärktes EU:s förmåga att fatta beslut och beslutsfattandet blev öppnare: EU-parlamentet fick en stärkt roll. Medlemsländernas och unionens befogenheter granskades. Europeiska rådet, dvs. statschefernas möten, fick en permanent ordförande. Det blev den institution som nämns i grundfördraget och det kan fatta rättsligt bindande beslut. EU blev också en effektivare aktör i fråga om utrikesrelationer när den fick en hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. För närvarande håller man inom EU på att inrätta en europeisk avdelning för yttre åtgärder.

Allt fler beslut med kvalificerad majoritet kan också fattas nu.

Som exempel tar Merja Huovinen upp den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland. Finland skulle inte längre ensamt kunna förhindra att ett direktiv som utvidgar kretsen av personer som är berättigade till bosättningsbaserad social trygghet i Finland godkänns.

"Vi måste kreativt söka nya allierade för att driva frågor som är viktiga för oss. Vi måste också kunna verka på rätt plats i rätt tid."

"Det ökade antalet aktörer inom EU, det fördjupade samarbetet och den ökade betydelsen av att få vara med och påverka kräver av finländarna bättre kännedom om och uppföljning av EU:s processer samt kunskap om EU. Särskilt samarbetet med EU-parlamentet blir allt viktigare sedan parlamentets ställning förstärktes. Vi behöver mer resurser för EU-arbetet", säger Huovinen.

"Till exempel är den nya europeiska avdelningen för yttre åtgärder en ny slags aktör med vilken alla områden måste ha goda relationer. Den kan i framtiden även få behandla frågor om social- och hälsovård."

Merja Moilanen