I en ny utredning föreslås att barnbidraget ska vara lika stort för alla minderåriga barn
I rapporten om utredningen om behovet att utveckla barnbidragssystemet och reformen av barnbidraget föreslås det att barnbidraget ska vara lika stort för alla, beviljas separat till varje barn och utvidgas till att gälla också 17-åriga.
Ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen gav i november 2025 två utredare i uppdrag att ta fram förslag till en reform av systemet med barnbidrag.
Utredarna var överdirektör Liisa Siika-aho från social- och hälsovårdsministeriet och generaldirektör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma från Folkpensionsanstalten.
Utredarna fick i uppdrag att bedöma olika alternativ för att utveckla barnbidragssystemet och att ta fram förslag till reformen av barnbidraget.
Förslagen om utvecklandet av barnbidragssystemet
Utredarna fick i uppdrag att bedöma olika alternativ särskilt med tanke på tryggandet av barnfamiljernas utkomst, främjandet av nativiteten och barnvänligheten i det finländska samhället och beaktandet av familjestrukturernas mångfald. Målet var att förslagen ska kunna genomföras på ett så kostnadsneutralt sätt som möjligt och med beaktande av de offentliga finanserna.
Utredarna föreslår att barnbidraget ska vara lika stort för alla och beviljas för varje barn. Ett fast barnbidrag för varje barn skulle betyda att de förhöjda delarna av barnbidraget skulle slopas. Ändringen skulle göra det möjligt att höja nivån på barnbidraget och att dela barnbidraget mellan de två föräldrarna. Ändringen förutsätter kompenserande åtgärder i fråga om de andra förmånerna såsom underhållsstödet och det allmänna bostadsbidraget för att inte antalet barnfamiljer med låga inkomster ska öka.
Utredarna föreslår att också 17-åriga ska beviljas barnbidrag. Genom att bevilja barnbidrag till varje minderårigt barn uppfyller man det ursprungliga syftet med barnbidraget. Det stöder dessutom föräldrarnas lagstadgade försörjningsplikt och den rätt som barn under 18 år har att få tillräckligt underhåll. En utvidgning av rätten till barnbidrag förutsätter att man ser över de studieförmåner som betalas till minderåriga studerande.
I ett barnvänligt samhälle bör utgifterna mellan barnfamiljerna och övriga jämnas ut
Enligt utredarna är det med tanke på att samhället ska vara barnvänligt motiverat också i nuläget att jämna ut utgifterna mellan barnfamiljerna och övriga. Det är viktigt att klargöra att det här är det centrala målet för barnbidragssystemet. Syftet med förslagen är också att alla barn ska behandlas på lika villkor, att främja jämlikheten mellan föräldrarna och generationer och att förtydliga barnbidragssystemets förhållande till de övriga förmåner som beviljas i olika situationer till familjer. Syftet är inte att göra inbesparingar i de totala kostnaderna för stöden till barnfamiljerna.
”Den sociala tryggheten ska fungera smidigt och vara lätt att förstå. Samma livssituation ska inte stödjas med flera olika system. Barnbidraget borde tjäna sitt ursprungliga syfte, dvs. inkomstöverföring från barnlösa till barnfamiljer. För att förebygga fattigdom i barnfamiljerna finns det andra stödformer som är lämpligare än barnbidraget, till exempel underhållsstödet och bostadsbidraget. De här förmånerna borde vidareutvecklas”, säger Liisa Siika-aho.
”För Fpa är förslagen om barnbidraget mycket välkomna eftersom den sociala tryggheten blir smidigare för klienterna i praktiken. Förmånen blir tydligare för klienten när barnbidraget är lika stort för alla och beviljas per barn. Höjningen av åldergränsen för barnbidraget är å andra sidan i linje med att man förväntar sig att föräldrarna ska försörja sina barn tills de är myndiga”, säger generaldirektör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Utredarna anser inte att barnbidragen borde beskattas eller att barnbidragen borde vara inkomstbundna.
Innan barnbidraget ändras så att det är lika stort för alla anser utredarna att det krävs en helhetsgranskning av stöden till barnfamiljerna och eventuellt andra ändringar i förmåner. Rapporten innehåller exempelkalkyler på de öbriga förmånsändringarna som stöd för fortsatt diskussion.
Förmånerna till barnfamiljer utvecklas också parlamentariskt
Före valperiodens slut ska den parlamentariska kommittén för social trygghet se över helheten av barnfamiljernas sociala trygghet och ta fram förslag för följande regeringar om hur den borde utvecklas. Utredarnas förslag och bedömningarna av deras konsekvenser kan utnyttjas också i kommitténs arbete. Kommittén för social trygghet publicerar sitt slutbetänkande före utgången av 2026.
Mer information
Emmi Venäläinen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 058, [email protected]
Liisa Siika-aho, överdirektör, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 085, [email protected]
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, generaldirektör,Kela, [email protected]