Starkare politisk orientering för att främja hälsa och välfärd

"Den finländska hälsopolitiken utarbetas med stöd av ett brett kunskapsunderlag och epidemiologisk kompetens på hög nivå. Vi vet också mycket om vilka åtgärder och vilken politik som kan förväntas producera bättre hälsa och jämlikhet i hälsan. Däremot finns det fortfarande brister i verkställandet av dessa", säger konsultativa tjänstemannen Eeva Ollila.

I Finland godtas allmänt att man har som mål att integrera hälso- och välfärdsaspekter i samhällspolitiken. För att nå målet krävs emellertid en starkare politisk orientering än idag.

"Vi behöver kunskap till exempel om vad politiska aktörer tänker och om det lämpligaste sättet att närma sig varje enskild situation. På så sätt kan vi bättre förutse den framtida utvecklingen och ingripa i den vid rätt tillfälle."

Framförhållning och rättidighet kräver enligt Ollila att hälsovårdssektorn bättre sätter sig in i andra sektorers planer.

"Regeringsprogrammet är en självklar utgångspunkt när man börjar leta efter ärenden där hälso- och välfärdsaspekter borde integreras. Det är också viktigt att följa den internationella utvecklingen, eftersom största delen av vår lagstiftning redan nu utarbetas inom EU."

I det påverkansarbete som sträcker sig över sektorgränserna är det viktigt att veta hur och när olika instanser behandlar ärenden. "Aspekter på välfärd, hälsa och jämlikhet måste föras fram i ett så tidigt skede som möjligt i beredningen." 

Ollila är belåten med att man i regeringsprogrammet har skrivit in att man i alla ministeriers och förvaltningsområdens verksamhet ska sträva efter att främja välfärd och hälsa samt minska ojämlikheten. I strategin som för närvarande bereds av Folkhälsodelegationen begrundar man med vilka metoder målet kan uppnås.

"Vi måste välja de viktigaste frågorna som vi bör och kan påverka. Det finns så mycket att åtgärda att vi är tvungna att prioritera."

Traditionellt har man i det hälsofrämjande arbetet försökt identifiera de faktorer som orsakar ojämlikhet eller kroniska sjukdomar och ingripa i dessa. Genom att vidga perspektivet kunde man enligt Ollila skapa nya möjligheter till samarbete.

"I fråga om hälsan har vi under den här regeringsperioden begrundat bland annat hur vi på bästa sätt kan stöda regeringsprogrammets mål att förlänga karriärerna i arbetslivet eller förebygga utslagning bland ungdomar."

I juni står Finland värd för Världshälsoorganisationen WHO:s åttonde konferens för hälsofrämjande arbete. Vid den första konferensen som ordnades i Ottawa 1986 skrevs den s.k. Ottawadeklarationen, som fortfarande har en avgörande betydelse för det hälsofrämjande arbetet.

Som huvudtema för konferensen i Helsingfors har valts hälsa i all politik. Ollila hoppas att evenemanget ska påskynda utvecklingen både i hemlandet och globalt.

"Jag tror att konferensen kommer att stärka vårt arbete. Den hjälper oss också att uppfatta hur mycket vi redan gör i Finland för att integrera hälso- och välfärdsaspekterna i det samhällspolitiska beslutsfattandet. Vi har all anledning att vara stolta över detta, även om det naturligtvis finns mycket kvar att göra."

På internationell nivå förväntar sig Ollila att man går vidare från enbart retorik som betonar samarbete mellan olika sektorer.

"Det kan innebära exempelvis att man uppmuntrar WHO till ett mer omfattande samarbete med de övriga FN-organisationerna. WHO kunde också erbjuda sina medlemsländers hälsomyndigheter bättre stöd genom att producera aktuella analyser de eventuella hälsokonsekvenserna av globala ärenden - inklusive handels- och investeringsavtal."

Inom EU-politiken anser Ollila att det är viktigt att hälso- och välfärdsfrågorna integreras med olika sektorers ståndpunkter på nationell nivå. "Exempelvis lantbruket och den tillhörande närings- och alkoholpolitiken är fortfarande vitt skilda från hälsofrågorna inom EU. Detsamma gäller också industri- och handelspolitiken."

Paula Mannonen