Ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framskrider

Samma anda som finns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning borde också finnas i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, som nu håller på att revideras. Så kan man sammanfatta den gemensamma ståndpunkten hos deltagarna i det diskussionsmöte som social- och hälsovårdsministeriet ordnade fredagen den 21 augusti 2015.

Flera av deltagarna i mötet bedömde att lagutkastet främjar en ökad självbestämmanderätt i enlighet med konventionen, men i en del anföranden uttrycktes också en rädsla för att den nya lagen leder till ännu mera begränsningar.

Tillsynsmyndigheterna har konstaterat att begränsande åtgärder i nuläget används i stor utsträckning i omsorgen om utvecklingsstörda, oberoende av om den enhet som använder sig av begränsningarna har upprättat anvisningar om dem eller inte. I lagutkastet betonas att en begränsande åtgärd borde vara den sista möjliga metod man tar till, men där står också att man i många fall blir tvungen att ta till begränsningar för att skydda den utvecklingsstörda från att bli illa behandlad eller utnyttjad.

Det riktades kritik mot att begränsande åtgärder i enlighet med lagutkastet ska vara tillåtet vid serviceboende. Vid diskussionsmötet påpekades det å andra sidan att om begränsningar vore förbjudna vid serviceboende, skulle många utvecklingsstörda som med hjälp av stöd i övrigt klarar av att leva ett självstjändigt liv, men som någon gång behöver begränsningar t.ex. för sin egen säkerhets skull, flyttas till en institution. Det skulle strida mot det principbeslut som statsrådet fattat i fråga om avveckling av institutionsvården.  

"Vi är glada över att det kom så många till diskussionsmötet. Den respons som vi fick är mycket viktig för den fortsatta beredningen av lagförslaget", säger Riitta Burrell, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet.

Vid diskussionsmötet lyftes det fram att en utvecklingsstörning inte är tillfällig utan livslång. Utvecklingsstördas behov av specialomsorger är oftast långvarigt, och centrala frågor vid ordnandet av specialomsorger är personens rätt att själv välja var han eller hon ska bo, att få tillräckliga tjänster och stödjande åtgärder och att göra val och fatta beslut som rör det egna livet, vid behov med stöd och hjälp av andra. En av deltagarna i diskussionsmötet konstaterade att ju normalare liv en utvecklingsstörd har möjlighet att leva, desto mindre är behovet av begränsande åtgärder.

Ratificeringen av konventionen väldigt viktig för deltagarna

När en konvention ska ratificeras brukar man i Finland ändra på nationella lagar så att de överensstämmer med konventionen innan den ratificeras.

"När utkastet till en lag om stärkt självbestämmanderätt i våras förföll i riksdagen, beslöt man sig för en lösning som går att genomföra snabbt. I lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda görs sådana ändringar att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan ratificeras också i Finland", berättar Burell.

Många av de sakkunniga inom specialomsorger, tillsynsmyndigheter, handikapporganisationer, kommuner och representanter för specialomsorgsdistrikten som deltog i diskussionsmötet underströk att FN-konventionen bör ratificeras så snart som möjligt. De ändringar i lagen angående spcialomsorger om utvecklingsstörda som är under beredning godtogs av många som en temporär lösning. Konventionen gäller också andra grupper än utvecklingsstörda. Därför är den allmänna ståndpunkten att det vore mycket viktigt att reformen i sin helhet framskrider snabbt.

Deltagarna i diskussionsmötet ville att det föreskrivs tydligt i lagen att specialomsorgerna om utvecklingsstörda i första hand ska genomföras med hjälp av god verksamhetspraxis. Att lagen planeras träda i kraft den 1 mars 2016 väckte viss oro. En del av deltagarna var rädda att berörda ute på fältet inte hinner få tillräckligt grundlig utbildning för de kommande förändringarna före den tidpunkten.

Ytterligare information

Riitta Burrell, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 588, fornamn.efternamn@stm.fi