Totalreformen av utkomststödet går vidare till riksdagen

Regeringen föreslår en totalreform av utkomststödet. Ändringarna skärper bland annat arbetssökandes skyldighet att söka heltidsarbete och att ansöka om primära förmåner. Syftet är att förtydliga utkomststödets karaktär av förmån som tillämpas temporärt och i sista hand, att förebygga marginalisering bland unga samt att stärka den offentliga ekonomin.

I enlighet med statsminister Petteri Orpos regeringsprogram ska regeringen genomföra en totalreform av utkomststödet i syfte att stärka individens förmåga att klara sig självständigt, minska det långvariga beroendet av utkomststöd och förtydliga utkomststödets roll som en penningförmån som hör till grundskyddet, som beviljas i sista hand och som kräver prövning.

Regeringen föreslår ändringar i lagen om utkomststöd, i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Regeringen lämnade sin proposition om reformen av utkomststödet till riksdagen den 22 september 2025. Planen är att huvudparten av lagarna ska träda i kraft den 1 februari 2026.

Skärpt skyldighet att ansöka om primära förmåner och att söka heltidsarbete

Enligt förslaget ska den som ansöker om utkomststöd ha en större skyldighet att ansöka om primära förmåner i stället för utkomststöd. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmånerna och studiestödet. Om en myndig person som ansöker om utkomststöd inte har ansökt om någon primär förmån, till exempel på basis av studier, arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga, ska FPA först bedöma om personen kan ha rätt till någon av dessa. Om personen trots FPA:s uppmaning inte ansöker om en primär förmån inom 1 månad kan utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent.

I propositionen föreslås det att skyldigheten att anmäla sig till som arbetslös arbetssökande ska avse skyldighet att söka till heltidsjobb. För att grunddelen inte ska sänkas ska alltså detta krav uppfyllas även när en arbetsför person arbetar deltid, när företagsverksamhet inte är lönsam eller när en studerande inte har möjlighet att få studiestöd. Om sökanden inte agerar i enlighet med uppmaningen inom den utsatta tiden, kan grunddelen sänkas med 50 procent.
Syftet med de föreslagna ändringarna är att den som ansöker om utkomststöd i första hand ska försöka trygga sin försörjning genom förvärvsarbete eller, om detta inte är möjligt, med primära förmåner i förhållande till utkomststödet. Syftet är därtill att arbetslösa alltid ska anmäla sig som sökande av heltidsarbete och på så vis omfattas av de sysselsättningsfrämjande tjänsterna och få en bedömning av servicebehovet.

Sänkningen av grunddelen kan göras endast om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Lättare att sänka grunddelen som följd av sanktioner i utkomstskyddet för arbetslösa

Om betalningen av arbetslöshetsförmånen till en person som får utkomststöd har avbrutits på grund av sanktioner som föreskrivs i lagen om utkomststöd för arbetslösa, minskas stödmottagarens grunddel av utkomststödet. Hur länge sänkningen av grunddelen varar beror på hur länge utbetalningen av arbetslöshetsförmånen är avbruten. Sänkningen kan dock som längst vara i sex månader. Sänkningen är 20 procent den första månaden och 40 procent de följande månaderna. Procentandelarna ändras inte. Det blir lättare att sänka utkomststödets grunddel i och med att tidsgränsen på 2 månader i den gällande lagen slopas.

Grunddelen sänks med 20 procent under den första månaden och därefter med 40 procent även vid försummelser som gäller en invandrares integrationsplan, när personen i fråga inte är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten. I dessa situationer kvarstår enligt förslaget den tidsgräns på två månader som anges i den gällande lagen.

Den som ansöker om utkomststöd ska alltid ha möjligheten att undvika en sänkning av grunddelen och sanktioner som gäller arbetslöshetsförmåner genom att delta i arbetskraftsservicen eller i integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen.

Sänkningen av grunddelen kan göras endast om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig.

Kommunernas finansieringsandelar och inkomstprövningen i utkomststödet ändras

För att förhindra marginalisering bland unga höjs kommunernas finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet från 50 procent till 100 procent för de mottagare av utkomststöd som är mellan 18 och 24 år och i vars familj det inte bor personer i annan ålder. Kommunerna ska ersättas till fullt belopp för finansieringen. Syftet med höjningen av finansieringsandelen är att uppmuntra kommunerna att sörja för att unga får jobb så snabbt som möjligt, så att stödperioderna blir så korta som möjligt. Ändringen föreslås träda i kraft vid ingången av 2027.

Förvärvsinkomstavdraget på 150 euro i utkomststödet slopas för personer över 18 år. I fortsättningen ska också övriga ringa inkomster och stöd beaktas till fulla belopp när det gäller personer som fyllt 18 år. Under 18-åriga personers ringa förvärvsinkomster och gåvor som de får ska inte heller i fortsättningen beaktas som inkomst vid beräkningen av utkomststöd.

Genom ändringarna i utkomststödet eftersträvas besparingar i den offentliga ekonomin 

Propositionen bedöms ha en direkt stärkande effekt på 70 miljoner euro på den offentliga ekonomin på 2027 års nivå, när man beaktar de kommande ändringarna i förmåner och skatteintäkter. Reformen beräknas öka verkställighetskostnaderna med totalt 18 miljoner euro. Reformen beräknas höja sysselsättningen med 1 200 personer, vilket stärker den offentliga ekonomin med cirka 29 miljoner euro. FPA betalade grundläggande utkomststöd till ett belopp av cirka 825 miljoner euro år 2024.

För att uppnå sparmålet är avsikten att också sänka nivån på utkomststödets grunddel enligt följande:

• 3 % för 18 år fyllda personer som är ensamboende 
• 3 % för 18 år fyllda personer som bor hos sin förälder 
• 2 % för övriga 18 år fyllda personer

För till exempel en ensamboende person som fyllt 18 år innebär nedskärningen en minskning på 17,80 euro i utkomststödets grunddel enligt 2025 års nivå. Nedskärningarna gäller endast 18 år fyllda personer. För barn under 18 år ska utkomststödets grunddel enligt förslaget stiga en aning (0–0,7 %), vilket minskar ändringarnas konsekvenser för barnfamiljer. 

Regeringen föreslår inga ändringar när det gäller indexjusteringarna av utkomststödets grunddel, utan förmånerna justeras enligt folkpensionsindex i början av 2026.

• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomststöd, 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

Konsekvenserna av totalreformen av utkomststödet har bedömts tillsammans med andra propositioner

Totalreformen av utkomststödet ingår i den bedömningspromemoria som social- och hälsovårdsministeriet publicerat i dag, som behandlar de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten. Dessutom har social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet utfört en egen bedömning av de sammanlagda konsekvenserna av regeringens propositioner om utkomststödet, allmänt stöd och arbetskraftsservice och påföljder avseende utkomstskyddet för arbetslösa. 

• Promemorior med bedömningar av de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten har publicerats (Pressmeddelande 22.9.2025)
• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till totalreform av utkomststödet (Statsrådets projektportal)

Mer information

Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085, [email protected]
Annu Jaakkola, specialmedarbetare till ministern för social trygghet, tfn 029 516 3330, [email protected]