Resultatet av försöket med basinkomst: sysselsättningseffekterna små, bättre försörjning och psykisk hälsa
Basinkomsttagarna var nöjdare med sitt liv och upplevde mindre psykisk belastning än de som hörde till jämförelsegruppen. De upplevde också att deras ekonomiska situation var bättre. Tolkningen av sysselsättningseffekterna försvåras av aktiveringsmodellen som togs i bruk år 2018.
SHM och FPA informerar 6.5.2020.
I Finland ordnades 2017‒2018 ett tvåårigt försök med basinkomst. Utvärderingsstudien om försöket är nu klar. Registeruppgifterna som gäller sysselsättningen täcker nu de båda försöksåren och resultaten av enkätundersökningen har analyserats i vidare utsträckning än tidigare. Därtill har bilden av försöket kompletterats genom en studie som grundar sig på intervjuer med personer som fått basinkomst.
I enlighet med utvärderingens förhandsplan mättes basinkomstförsökets sysselsättningseffekter under perioden november 2017‒oktober 2018. Under den tiden förbättrades sysselsättningen en aning för dem som fick basinkomst i förhållande till jämförelsegruppen. Under granskningsperioden ökade basinkomsten antalet arbetsdagar med 6 dagar och bland dem som fick basinkomst var sysselsättningen i genomsnitt 78 dagar.
Tolkningen av effekterna försvåras dock av aktiveringsmodellen för arbetslösa som togs i bruk i början av år 2018 och som på ett osymmetriskt sätt stramade åt villkoren för att få arbetslöshetsförmåner i de båda grupperna.
‒ Det är omöjligt att skilja åt effekterna av basinkomsten under försökets andra år från effekterna av aktiveringsmodellen, säger ledande forskare Kari Hämäläinen på Statens ekonomiska forskningscentral.
Under det första försöksåret, då aktiveringsmodellen ännu inte tagits i bruk, hade basinkomsten inga sysselsättningseffekter på hela basinkomstgruppen. Basinkomsten verkar ändå ha påverkat olika grupper på lite olika sätt: till exempel i barnfamiljer förbättrades sysselsättningen under de båda försöksåren. De gruppspecifika resultaten är ändå osäkra på grund av få iakttagelser och ett stort antal testningar.
‒ Som helhet förblir sysselsättningseffekterna av försöket små. Det här tyder på att en del av dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA har andra hinder för sysselsättning än sådana som hänger ihop med förmånsbyråkrati eller ekonomiska sporrar, säger Hämäläinen.
Bättre ekonomiskt och psykiskt välbefinnande bland basinkomsttagarna
Basinkomstens inverkan på välbefinnandet utreddes med hjälp av en enkätundersökning som gjordes per telefon strax innan försöket upphörde.
De basinkomsttagare som svarade på enkätundersökningen upplevde sitt välbefinnande som bättre än de personer i jämförelsegruppen som svarade på enkäten. De var nöjdare med sitt liv och upplevde mindre psykisk belastning, depression, nedstämdhet och ensamhet. Dessutom bedömde de sin kognitiva funktionsförmåga, det vill säga minnet, inlärningen och koncentrationsförmågan, som bättre.
– De basinkomsttagare som svarade på enkäten upplevde också att deras försörjning och ekonomiska situation var bättre än i jämförelsegruppen. De upplevde oftare att de hade kontroll över sin ekonomi och att de hade en ekonomisk reserv, berättar Minna Ylikännö, chef för forskningsgruppen vid FPA.
De som fick basinkomst litade mer än jämförelsegruppen på andra människor och samhällets institutioner samt på sin egen framtid och påverkningsmöjligheter. Det här kan bero på att basinkomsten fås utan krav på motprestationer, vilket man i tidigare studier har märkt att ökar människors förtroende för systemet.
– Utifrån studien kan man inte säkert säga att det är just basinkomsten som ökat försöksgruppens välbefinnande. Å andra sidan har regionala och lokala basinkomstförsök i andra länder gett liknande resultat vad gäller ökat välbefinnande, säger Ylikännö.
Svarsprocenten för enkätundersökningen var 23 % (31 % bland basinkomsttagarna och 20 % i jämförelsegruppen), vilket är typiskt för enkätundersökningar.
Intervjuerna tar fram individuella utgångspunkter och inverkningar
För studien intervjuades också 81 basinkomsttagare. Intervjuerna tar fram de mångfasetterade inverkningarna av försöket och skillnaderna i mottagarnas utgångspunkter och livssituationer.
En del av dem som blev intervjuade berättade att försöket med basinkomst hade haft en tydlig inverkan på sysselsättningen medan andra beskrev inverkan som liten. Även de intervjuades olika utgångspunkter före försöket inverkade på sysselsättningen.
För en del av dem som deltog erbjöd försöket nya möjligheter att delta i samhället, till exempel i form av frivilligarbete eller närståendevård. Många berättade att basinkomsten förstärkte känslan av autonomi. Även om erfarenheterna av försöket med basinkomst vanligen beskrevs som rätt så positiva, menar en del att försöket har satt press på dem att få sysselsättning och skapat problem med orken.
‒ Basinkomsten ser ut att ha ökat aktiviteten på olika sätt hos dem som varit aktiva redan tidigare. Däremot verkar basinkomsten inte ha avhjälpt problemen hos dem som redan före basinkomsten hade en utmanande livssituation, bedömer professor Helena Blomberg-Kroll från Helsingfors universitet.
Världens första riksomfattande, lagstadgade och randomiserade basinkomstförsök
‒ Försöket med basinkomst har gett värdefull kunskap om den sociala trygghetens möjligheter. Kunskapen som försöket bidragit med kan utnyttjas också vid reformeringen av den sociala tryggheten, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.
Finlands försök med basinkomst är världens första riksomfattande och lagstadgade basinkomstförsök som grundar sig på ett randomiserat fältexperiment. Eftersom deltagandet inte baserade sig på frivillighet kan man göra mera tillförlitliga bedömningar av försökets effekter än vad som varit möjligt i tidigare försök där deltagande varit frivilligt.
‒ Försöket var lyckat och det frambringade ny kunskap som vi inte hade fått utan försöket. Det visade också att lagstiftningen i Finland möjliggör omfattande samhällsexperiment, säger programdirektör Olli Kangas från Finlands Akademis strategiska forskning.
I försöket fick 2 000 arbetslösa personer varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om personerna sökte arbete aktivt. Basinkomsttagarna valdes ut slumpmässigt bland de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016.Jämförelsegruppen utgjordes av de personer som fick en arbetslöshetsförmån från FPA i november 2016, men som inte valdes ut för basinkomstförsöket.
Försöket inleddes 1.1.2017 och upphörde 31.12.2018. Det var Juha Sipiläs regering som beslutade att genomföra försöket. Syftet var att utreda hur den finländska sociala tryggheten kunde omformas så att den bättre svarar mot förändringar i arbetslivet. FPA ansvarade för det praktiska genomförandet av försöket.
Resultaten av försöket med basinkomst offentliggörs i en direkt webbsändning 6.5.2020 kl. 13‒15. Publiceringen ordnas av FPA, social- och hälsovårdsministeriet och Tankehörnan vid Helsingfors universitet. Webbsändningen och en inspelning av den finns härLink to an external websiteOpens in a new tab.
Ytterligare information:
begäran om intervju med minister Pekonen: ministerns sekreterare Päivi Saarimaa, 029 516 3535, paivi.saarimaa@stm.fi
programdirektör Olli Kangas, Finlands Akademis strategiska forskning, 045 138 3790, olli.kangas@utu.fi
chef för forskningsgruppen Minna Ylikännö, FPA, 050 313 8712, minna.ylikanno@fpa.fi
ledande forskare Kari Hämäläinen, Statens ekonomiska forskningscentral, 0295 519 416, kari.hamalainen@vatt.fi (registerstudien)
professor Helena Blomberg-Kroll, Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet, 050 448 4719, helena.blomberg@helsinki.fi (intervjustudien)
forskningschef Signe Jauhiainen, FPA, 050 331 3982, signe.jauhiainen@fpa.fi (enkätundersökningen)
Olli Kangas, Signe Jauhiainen, Miska Simanainen ja Minna Ylikännö (toim.) Suomen perustulokokeilun arviointi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:15. URN:ISBN:978-952-00-9890-2Link to an external websiteOpens in a new tab
fpa.fi/forsok-med-basinkomstLink to an external websiteOpens in a new tab