Totalreformen inom apoteksekonomin framskrider - Regeringen utvidgar försäljningskanalen för egenvårdsläkemedel
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med syftet att genomföra en totalreform inom apoteksekonomin. Syftet med propositionen är att stärka apotekens roll för hälso- och sjukvården och att utvidga försäljningskanalen för egenvårdsläkemedel. Syftet är också att nå besparingar i statsfinanserna och att förbättra förutsättningarna för priskonkurrens inom handeln med läkemedel.
Apoteken ska få rätt att avvika från läkemedelsrecept och att rätta uppenbara fel i recept i vissa på förhand definierade situationer, om de villkor som anges i lagen uppfylls. Ett sådant villkor kan till exempel vara landsomfattande störningar i tillgången till läkemedel.
”Vi genomför en totalreform av apoteksekonomin i enlighet med regeringsprogrammet och dess sparmål på ett sätt som inte äventyrar det riksomfattande apoteksnätet. Enligt de övriga nordiska ländernas exempel strävar vi efter att stärka apotekens roll som en del av hälso- och sjukvården och i högre grad utnyttja apotekspersonalens höga kompetens”, säger minister för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen.
”I samband med reformen frigör vi gradvis vissa av de mest använda egenvårdsläkemedlen för försäljning också annanstans än på apotek, med hänsyn till läkemedels- och medicineringssäkerheten. Målet är att förbättra tillgången på läkemedel och förutsättningarna för priskonkurrens. Denna första fas innebär en mycket måttlig förändring och baserar sig på en expertgrupps arbete”, tillägger Grahn-Laasonen.
Läkemedelstaxan för receptbelagda läkemedel sänks och apoteksskatten ändras
Totalreformen inom apoteksekonomin innebär ändringar i läkemedelstaxan för receptbelagda läkemedel och i apoteksskatten. Det föreslås att läkemedelstaxan för receptbelagda läkemedel ska sänkas i alla taxekategorier.
Läkemedlens detaljförsäljningspriser på apotek fastställs utifrån läkemedelstaxan. Den föreslagna sänkningen av läkemedelstaxan minskar statens utgifter för läkemedelsersättningar med cirka 30 miljoner euro och konsumenternas läkemedelskostnader med cirka 6 miljoner euro per år.
Grunden för apoteksskatten ska i fortsättningen i stället för omsättningen vara vinstmarginalen för den skattskyldiges läkemedelsförsäljning. Vinstmarginalen beräknas på basis av apotekets försäljningsbidrag. Den nya apoteksskatten ska på samma sätt som den nuvarande apoteksskatten vara progressiv. Apotek med en vinstmarginal på mindre än 200 000 euro ska enligt förslaget vara helt befriade från apoteksskatt.
Den nya skattemodellen innefattar ett avdrag för filialapotek. Avdraget i grunden för apoteksskatt för filialapotek är 150 000 euro i fråga om apotek som utgör villkor för apotekstillstånd, och 50 000 euro i fråga om filialapotek som är en rättighet.
Ett begränsat urval av egenvårdsläkemedel ska i fortsättningen få säljas även annanstans än på apotek
Enligt förslaget ska det i läkemedelslagen och läkemedelsförordningen föreskrivas om ett begränsat urval av egenvårdsläkemedel bestående av vissa grupper av läkemedel vars risker är små och med vilka läkemedelsbehandlingen kan genomföras på ett säkert sätt utan läkemedelsrådgivning. Detta begränsade urval ska omfatta egenvårdsläkemedel mot bland annat halsbränna, förstoppning och torra ögon.
För de egenvårdsläkemedel som hör till det begränsade urvalet tillåts rabatter i partipriserna och detaljförsäljningen. Däremot ska bestämmelserna om maximipris på läkemedel också gälla de egenvårdsläkemedel som ingår i det begränsade urvalet. De egenvårdsläkemedel som ingår i det begränsade urvalet ska inte omfattas av apoteksskatt. Bestämmelserna om pris och skatt ska gälla hela det begränsade urvalet, oberoende av om det har ansökts om utvidgning av försäljningskanalen för de preparat som ingår i det.
En innehavare av försäljningstillstånd för ett egenvårdsläkemedel ska kunna ansöka om att försäljningskanalen för ett egenvårdsläkemedelspreparat som hör till urvalet ska utvidgas till försäljning annanstans än på apotek. Detaljförsäljning annanstans än på apotek ska basera sig på sådana detaljhandelstillstånd för egenvårdsläkemedel som beviljas näringsidkare.
Tillstånden beviljas av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea), om de förutsättningar som anges i lagen uppfylls. I lagen och förordningen ska det föreskrivas om förutsättningarna för tillstånd och om de krav som ställs på tillståndshavarens verksamhet. Dessutom ska det föreskrivas bland annat om tillsynen över innehavarna av detaljhandelstillstånd.
Besparingar i statsfinanserna
I propositionen föreslås också de besparingar som regeringen kom överens om i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna 2024. De ska genomföras så att de återbetalningsavgifter som hänför sig till villkorlig ersättning för läkemedel anvisas till sitt fulla belopp till staten.
Målet för förslaget är att besparingarna på cirka 44 miljoner euro i statsfinanserna ska ersätta den besparing i lagstadgade hälsokontroller som det avtalats om i regeringsprogrammet och att genomföra den besparing på 10 miljoner euro i läkemedelsersättningarna som det beslutades om vid ramförhandlingarna våren 2024 och det ytterligare sparmål i statsfinanserna som det beslutades om vid budgetförhandlingarna hösten 2025 genomförs.
Apoteksregleringen reformeras stegvis
Utkastet till proposition är en del av projektet inom apoteksekonomi och läkemedel, som baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Projektet är en fortsättning på den utveckling av läkemedelsärenden som sträcker dig över flera valperioder.
Syftet med reformen är att förbättra verkningsfullheten, säkerheten, kvaliteten och kostnadseffektiviteten inom läkemedelsbehandlingen och att förbättra likabehandlingen av kunderna och tillgången till läkemedel. Genom strukturella reformer strävar man också efter att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet.
Under den här regeringsperioden kommer det också att komma en annan regeringsproposition om apoteksekonomin som följer målen i regeringsprogrammet för utvecklandet av apoteksekonomin.
Mer information:
Tuija Metsävainio, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 449
Lauri Pelkonen, ledande sakkunnig, tfn 0295 163 218
Heidi Tahvanainen, specialsakkunnig, tfn 0295 163 329
Aleksi Westerholm, sakkunnig, tfn 0295 163 763
Niilo Heinonen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 603
fornamn.efternamn(at)gov.fi
