Social- och hälsovårdsministeriets anvisning syftar till att höja intensivvårdens kapacitet och förenhetliga rutinerna inom den prehospitala akutsjukvården och akutsjukvården under coronavirusepidemin
Social- och hälsovårdsministeriet har den 19 mars 2020 gett kommunerna anvisningar om förenhetligande av rutinerna inom den prehospitala akutsjukvården och akutsjukvården och höjande av intensivvårdens kapacitet i Finland under de undantagsförhållanden som det nya coronaviruset har orsakat. Beslutet grundar sig på 87 § i beredskapslagen och på statsrådets förordning (124/2020) genom vilken de befogenheter som anges i 87 § i beredskapslagen omedelbart har tagits i bruk.
Kapaciteten inom intensivvården höjs
I Finland finns för närvarande cirka 300 intensivvårdsplatser och cirka 150-200 intensivövervakningsplatser. Kapaciteten inom intensivvården kan fördubblas genom att övervakningsplatser, operationssalar och vårdplatser på uppvakningsavdelningar omvandlas till intensivvårdsplatser. I siffran ingår platser för intensivvård och intensivövervakning av personer som lider av covid-19 eller någon annan brådskande allvarlig sjukdom.
Den mest kritiska faktorn när det gäller att höja kapaciteten inom intensivvården är huruvida det finns tillräckligt mycket personal att tillgå. Största delen av läkarna inom anestesiologi och intensivvård arbetar under normala förhållanden i operationssal. En gradvis minskning av den icke-brådskande operationsverksamheten inleds i enlighet med anvisningen omedelbart för att läkarresurserna ska frigöras för intensivvård.
För anestesisjukskötare vid bevakningsavdelningar, uppvakningsavdelningar och operationssalar ordnas handledning så att de ska kunna arbeta inom intensivvården.
För att säkerställa personalresurserna krävs också exceptionella jour- och arbetstidsarrangemang.
Under epidemin utförs operationer som är brådskande. Om den icke brådskande operationsverksamheten upphör minskar också behovet av övervaknings- eller intensivvårdsplatser efter operationer. Nationell samordning av intensivvården är under beredning.
Anvisningar för prehospital akutsjukvård och akutmottagningar
Social- och hälsovårdsministeriets anvisning stöder kommunerna och sjukvårdsdistrikten också i planeringen av en separat vårdkedja och platser för fortsatt vård av patienter som insjuknat av coronaviruset.
I fortsättningen utreder jourhavande vid nödcentralen redan i samband med nödmeddelandet eventuella symtom på luftvägsinfektion och feber hos den hjälpbehövande. Personalen inom den prehospitala akutsjukvården får anvisningar om undersökning, vård och transport av patienter som misstänks vara smittade av coronaviruset samt om desinficering av fordon och instrument och om hur de ska skydda sig själva. Den prehospitala akutsjukvården får också anvisningar för situationer med stor belastning.
För att säkerställa att den prehospitala akutsjukvården fungerar är det tillåtet att vid behov avvika från behörighetsvillkoren för personalen.
När antalet patienter ökar kan det bli nödvändigt att öka andelen patienter som följs upp i hemmet. Patientens symtom avgör om han eller hon behöver transport eller om han eller hon kan bli kvar hemma. Den prehospitala akutsjukvården får anvisningar för bedömning av och givande av information till patienter i enlighet med nationella modeller.
Vid akutmottagningarna ska undersökning och behandling av patienter som misstänks vara smittade av coronavirus ske avskilt från andra patienter. I anvisningen rekommenderas att det för patienter med andningsinfektion och övriga patienter som misstänks vara smittade av coronaviruset inrättas en separat linje dit patienterna sänds från primärvårdens s.k. coronahälsostationer. För att undvika trängsel vid akutmottagningarna rekommenderas i anvisningen också utökade öppettider för akutmottagningarna inom primärvården.
För coronapatienter ska det reserveras separata utrymmen också inom den slutna vården. För att akutvården ska kunna tryggas måste det finnas tillräckligt med platser för fortsatt vård.
I social- och hälsovårdsministeriets anvisning betonas vikten av det på alla nivåer görs en bedömning av vårdbehovet för att de patienter som behöver akut eller brådskande vård ska kunna identifieras och anvisas till en ändamålsenlig vårdplats.
Medborgarna har tillgång till flera distanstjänster
Befolkningen rekommenderas också att använda sig av distanstjänster, såsom det nationella rådgivningsnumret om coronaviruset 029 553 5535, Jourhjälpen 116117, kommunernas och hälsovårdscentralernas egna rådgivningsnummer och olika digitala symtomnavigatorer, t.ex. OmaOlo och Hälsobyns coronabot samt Institutet för hälsa och välfärds webbplats.
Epidemin framskrider på olika sätt och stegvis i regionerna. Enligt social- och hälsovårdsministeriet ska planeringen och beslutsfattandet om ändringarna göras i regionalt och lokalt samarbete på så sätt att akutmottagningarnas funktionsförmåga tryggas och intensivvården riktas till dem som har störst nytta av den. Social- och hälsovårdsministeriets anvisning har beretts i samarbete med universitetssjukvårdsdistrikten, centralerna för prehospital akutsjukvård inom specialupptagningsområdena samt sakkunniga inom akutsjukvård och intensivvård. Den allmänna anvisningen kompletteras senare med bilagor.
Ytterligare information:
Chefsöverläkarna vid universitetssjukvårdsdistrikten:
Mikko.Pietila@tyks.fi (Åbo)
Markku.Makijarvi@hus.fi (Helsingfors)
juha.korpelainen@ppshp.fi (Uleåborg)
juhani.sand@pshp.fi (Tammerfors)
antti.hedman@ppshp.fi (Kuopio)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet 0295 163 382 / 050 3310314 (kontakta per sms)