Päivitämme stm.fi-sivuston sisältöjä ja THL:n sivuille johtavia linkkejä touko–kesäkuussa THL:n verkkopalvelu-uudistuksen vuoksi. Osa linkeistä ei välttämättä toimi päivitysten aikana.
Spelregler för anskaffning av hyrd arbetskraft inom social- och hälsovården – kostnaderna för hyrd arbetskraft minskar avsevärt
Gemensamma spelregler har utarbetats för välfärdsområdenas bruk för att stävja hyrd arbetskraft inom social- och hälsovården. I dessa spelregler ingår bland annat riksomfattande minimikrav, enhetliga upphandlingsmodeller samt en prissättningsmodell som baserar sig på koefficienter.
Kostnaderna för hyrd arbetskraft har redan sjunkit avsevärt i välfärdsområdena. Kostnaderna minskade i de jämförbara områdena med hela 37 procent, från 463 miljoner euro till 290 miljoner euro, mellan 2024 och 2025.
Enligt bedömningarna beror detta i första hand på välfärdsområdenas egna ekonomiska anpassningsåtgärder, såsom den ökade användningen av interna vikariepooler och övertidsarbete. Dessutom har marknadsläget tillfälligt stabiliserats.
Även om läget har förbättrats temporärt finns det utmaningar i tillgången på personal under de kommande åren. En viktig faktor för att lösa denna fråga är att arbetskraften från bemanningsföretag används optimalt.
Projektet för att utveckla upphandlings- och avtalsmodellerna för hyrd arbetskraft har pågått i drygt ett år och avslutas i slutet av maj. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds ett fortsatt projekt för att etablera verksamhetsmodellerna. Avsikten är att i detta syfte så snart som möjligt inleda en utlysning av statsunderstöd för välfärdsområdena.
”Vi har nu skapat de länge efterlängtade nationella spelreglerna för anlitande av hyrd arbetskraft. Kostnaderna i välfärdsområdena har minskat tydligt, vilket visar att man redan har lyckats bli effektivare när det handlar om att hantera användningen av vikarier. Detta arbete fortsätter nu också på ett övergripande sätt, vilket på riksnivå kan medföra årliga besparingar på upp till 50–100 miljoner euro utan att man blir tvungen att minska den ordinarie personalen eller minska de lagstadgade tjänster som invånarna erbjuds”, säger social- och hälsovårdsminister Wille Rydman.
Nya upphandlingsmodeller och kvalitets- och kompetenskriterier
Inom projektet utarbetades nya upphandlingsmodeller för välfärdsområdena. En av de viktigaste upphandlingsmodellerna är ett arrangemang i två steg som baserar sig på ett dynamiskt leverantörsregister.
Det har dessutom ställts enhetliga kvalitets- och kompetenskrav, bland annat i fråga om språkkunskaper, lagstadgade försäkringar och socialt ansvar, för företag och hyrd personal som tillhandahåller hyrt arbete.
I projektet har man också definierat en transparent prissättningsmodell som baserar sig på koefficienter. I fortsättningen består priset på hyrt arbete av den lokala uppgifts- eller karriärlönen, som multipliceras med koefficienten för leverantören. Det har fastställts en separat fast multiplikatoreffekt (1,55) för arbetstidstilläggen för att minska multiplikatorkostnaderna.
Målet med det fortsatta projektet är att ändra de rekommendationskoefficienter som nu skapats så att de blir ett pristak som är förpliktande för avtalsparterna utifrån den information som samlas in och bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna.
Avsikten är också att för välfärdsområdenas bruk skaffa en nationell elektronisk beställnings- och anbudsplattform samt att bygga upp en modell för prognostisering och beräkning av hanteringen av vikarier.
Projektet för att stävja kostnaderna för hyrd arbetskraft finansierades av social- och hälsovårdsministeriet, och Österbottens välfärdsområde och Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab stod för genomförandet av projektet.
Mer information:
Andreas Blanco Sequeiros, direktör, tfn 029 5163 347, [email protected]
Jussi Lind, specialsakkunnig, tfn 029 5163 578, [email protected]