Enkät om penningspel: arbetet mot skadeverkningar av penningspel bör effektiviseras
Reformen av penningspelssystemet har inte på önskat sätt bidragit till att motverka skadeverkningarna av penningspel. Det konstateras i de rapporter om penningspelsenkäten som offentliggjordes den 26 mars.
Tre finländska penningspelssammanslutningar slogs i början av 2017 samman till ett bolag, Veikkaus Ab. En av utgångspunkterna för reformen var att minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till.
Förebyggandet av sådana skadeverkningar är också en av EU godkänd motivering till att Veikkaus i Finland har statligt kontrollerad ensamrätt, dvs. monopol, på att anordna penningspel.
Syftet med penningspelsenkäten var att följa upp hurdana konsekvenser reformen av penningspelssystemet har haft på spelandet om pengar, skadeverkningarna till följd av penningspel och åsikterna om marknadsföring av penningspel. Läget har följts både före och efter reformen.
Resultaten visar att skadeverkningarna av penningspel som helhet inte verkar ha minskat i Finland. Däremot har antalet män som har penningspelsproblem eller som spelar åtminstone på risknivå minskat. Det är oroväckande att skadeverkningarna hos dem som har penningspelsproblem verkar ha tillspetsats och blivit allvarligare. Detta resultat stöds också av den årsrapport som samtidigt publicerades av Peluuri, en tjänst som erbjuder hjälp vid spelproblem.
De skadeverkningar som penningspel ger upphov till kan motverkas genom både förebyggande arbete och reparativa insatser. Det förebyggande arbetet kan effektiviseras bl.a. genom att man utvecklar regelverk och bestämmelser samt styrningen av Veikkaus. Att inverka på utbudet av och tillgången på penningspel är i praktiken det effektivaste sättet att förebygga skadeverkningar. I det ingår bl.a. att begränsa spelprodukter samt distribution och marknadsföring av dem och att begränsa själva spelandet.
Resultaten visar att reformen av penningspelssystemet och förebyggandet och motverkandet av skadeverkningarna bör fortsätta under följande regeringsperiod. Det bör satsas på och även reserveras tillräckliga resurser för förebyggandet av skadeverkningar av penningspel.
Alltför många i Finland lider av de negativa följderna av penningspel
Penningspel kan medföra negativa följder för både spelaren själv, hens närstående och hela samhället. Skadeverkningarna kan vara ekonomiska, hälsomässiga, känslomässiga, relaterade till mänskliga relationer eller samtliga av dessa. De ekonomiska skadeverkningarna kan variera i grad, från att ha mindre pengar att använda till annat till att hamna i en skuldspiral. De vanligaste hälsomässiga och känslomässiga skadeverkningarna är depression, sömnproblem och ånger. De negativa konsekvenserna kan också anknyta till studier och arbete. Ibland leder spelandet till att skötseln av barn försummas och ibland även till kriminell verksamhet.
Problemspelande är svårt att identifiera, och ofta söker personer med problem hjälp först när skadeverkningarna börjar vara allvarliga.
Fem procent av de som besvarade enkäten bedömer att deras spelande är ett problem för dem, och var tionde upplevde att det egna spelandet har negativa konsekvenser. Tolv procent av de som svarade ansåg att en närstående spelar för mycket.
Enligt penningspelsenkäten har antalet spelare och den tid som läggs på penningspel minskat en aning. Spel via internet och hemma och att spela ensam har däremot ökat.
Resultaten av penningspelsenkäten tyder på att intäkterna från spelen kommer från en allt mindre grupp spelare. Det finns orsak att följa upp denna utveckling i fortsättningen.
I rapporterna bedömdes penningspelsreformens konsekvenser för spelandet om pengar, för skadeverkningarna av penningspel och för aspekter relaterade till marknadsföringen av penningspel under 2016–2017. Enkäten besvarades av 2 624 personer över 18 år bosatta i Nyland, Birkaland och Kymmenedalen. På frågeformulär som samlats in vid spelkliniken Peliklinikka svarade under båda åren dessutom över 100 klienter som hade sökt hjälp för spelproblem. Institutet för hälsa och välfärd (THL) i samarbete med Statistikcentralen, Peliklinikka och Helsingfors universitet genomförde enkäten på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Samtidigt publicerades också en årsrapport av Peluuri, en tjänst som erbjuder hjälp för personer med spelproblem.
Ytterligare information:
Mari Pajula, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 040
Anne Salonen, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 248 125