Europeisk jämförelse: finländarnas hälsa är relativt god, långa kötider försvårar tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster

Den färska rapporten jämför finländarnas hälsotillstånd och hälso- och sjukvårdstjänster med andra EU- och nordiska länder. I rapporten som Europeiska kommissionen publicerade fokuserar man bland annat på effekterna av coronapandemin och på den psykiska hälsan. Även om Finland till många delar klarar sig bra i jämförelsen finns det utmaningar särskilt när det gäller tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

65 procent av finländarna upplevde sin hälsa som god år 2022. Det gjorde också i genomsnitt 68 procent av befolkningen i hela EU. Finländare över 65 år uppskattar sin egen funktionsförmåga vara klart bättre än genomsnittet i EU. 80 procent av finländska kvinnor och 73 procent av finländska män över 65 år uppgav att deras funktionsförmåga är god. I Finland, liksom i hela EU, är den upplevda hälsan sämst i den lägsta inkomstklassen.  

Det har skett både positiva och negativa förändringar i finländarnas levnadsvanor. Antalet personer som röker dagligen och den totala alkoholkonsumtionen i Finland har under 2000-talet minskat under genomsnittet i EU. Å andra sidan blir fetma vanligare bland personer i arbetsför ålder.  

”Viktökningen bland befolkningen orsakar redan betydande samhälleliga problem. Särskilt oroväckande är att nästan varannan vuxen har bukfetma, vilket är särskilt skadligt för hälsan. Fetma är också vanligt bland barn och unga, men under de allra senaste åren verkar det som om utvecklingen åt det hållet har avtagit”, säger Annamari Lundqvist, ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

En av sex finländare har problem med den psykiska hälsan. De vanligaste psykiska problemen är depression, ångest och missbruksproblem. Liksom i hela EU är depressionssymtom klart vanligare bland kvinnor än bland män även i Finland. Ångesten ökade under coronatiden, särskilt bland unga kvinnor. I kommissionens rapport beaktas dock den positiva utvecklingen i det finländska programarbetet mot självmord och psykiska problem.

Långa kötider är en särskild utmaning för hälso- och sjukvårdstjänsterna i Finland

Hälsoutgifternas andel av Finlands bruttonationalprodukt 2021 var 10,3 procent. Det är 11,0 procent lägre än genomsnittet i EU och lägre än i de övriga nordiska länderna, trots att den ökade med en procentenhet under coronaåret 2021. Hushållen betalar själva mer för hälso- och sjukvårdstjänster i Finland än i de övriga nordiska länderna, särskilt för läkemedel och tandvård. 

År 2022 var andelen finländare som rapporterade om otillfredsställda behov av hälso- och sjukvårdstjänster nästan tre gånger större (6,5 procent) än EU-genomsnittet (2,2 procent). Skillnaden var ännu större till de övriga nordiska länderna.  

"De socioekonomiska skillnaderna är oroväckande stora. I Finland rapporterade nästan var tionde av de lägsta inkomstfemtedelarna om ett otillfredsställt behov av hälso- och sjukvårdstjänster. Andelen är 4,5 gånger större än genomsnittet i EU-länderna”, konstaterar forskningsprofessor Ilmo Keskimäki vid THL. 

Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster i Finland har särskilt att göra med långa kötider. Kötiderna för icke-brådskande åtgärder förlängdes i Finland särskilt under 2021–2022. Som en del av Finlands plan för återhämtning och resiliens som stöds av EU riktas specialfinansieringen till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster. 
 
Det ökade antalet distansmottagningar förbättrade tillgången till tjänster inom den öppna sjukvården under covid-19-pandemin.

Coronapandemin påverkade den förväntade livslängden

Finländarnas förväntade livslängd är nu 81,2 år, ett halvt år längre än genomsnittet i EU. Den förväntade livslängden i Finland ökade snabbare än genomsnittet i EU-länderna under 2010–2019, men minskade under coronapandemin med nästan 11 månader. Förändringen skedde särskilt år 2022. Minskningen var störst på fem decennier och större än i de övriga EU-länderna i genomsnitt. 

”Den finländska befolkningen är äldre än i övriga EU- och nordiska länder. Coronavirussjukdomen ökade särskilt dödligheten bland äldre, vilket förklarar att den förväntade livslängden blev kortare under coronapandemin. De som avled i corona var i genomsnitt 87 år under år 2022”, säger forskningsprofessor Mika Gissler vid THL.

I Finland sker färre förtida dödsfall än genomsnittet i EU. Dessa kan förebyggas med sunda levnadsvanor samt genom att diagnostisera och behandla allvarliga sjukdomar i tid. Särskilt cancerscreeningar genomförs mycket bättre i Finland än i EU i genomsnitt. Antalet förtida dödsfall är dock större än i de övriga nordiska länderna och de flesta västeuropeiska länder.

De vanligaste dödsorsakerna som kan förebyggas i Finland är hjärtsjukdomar, sjukdomar i cirkulationsorganen och alkoholrelaterade dödsfall. Antalet självmord har minskat, men antalet är fortfarande klart högre än genomsnittet i EU.  

Brist på personal inom hälso- och sjukvården

I rapporten som kommissionen publicerade beskrivs också bristen på personal inom hälso- och sjukvården och långtidsvården samt arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera till exempel läkare, sjukskötare och personal inom hemvården. I rapporten konstateras att det i Finland finns färre läkare än i EU i genomsnitt, men klart fler vårdare.

”För att lindra personalbristen inom social- och hälsovården samt räddningsbranschen har Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) inlett ett program för ett gott arbete som innehåller både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. I programmet klarlägger man bland annat arbetsfördelningen mellan personalen och minskar på onödiga arbetsuppgifter, förbättrar branschens dragningskraft och hållkraft och ökar utbildningen inom branschen”, berättar SHM:s programchef Taina Mäntyranta. 

OECD och European Observatory on Health Systems and Policies utarbetar vartannat år landsspecifika rapporter om 27 EU-länder, Island och Norge. I översikterna från 2023 fästs särskild uppmärksamhet vid återhämtningen från coronakrisen, den psykiska hälsan och beredskapen inför nya hälsokriser. EU-kommissionen publicerade den finska översättningen av landsrapporten om Finland den 18 januari 2024. På engelska publicerades alla State of Health in the EU-utredningar om befolkningens hälsa och hälso- och sjukvårdens tillstånd i medlemsländerna 15.12.2023.

Mer information

• Finlands landsrapport på finskaLinkki toiselle sivustolle
• Alla rapporterLinkki toiselle sivustolle (på engelska)
• SammanfattningLinkki toiselle sivustolle (på engelska)
• Program för ett gott arbete

Kontaktuppgifter

Hälsostatistik:
Mika Gissler
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7279
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Ojämlikhet i tillgången till och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster:
Ilmo Keskimäki
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7256
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Levnadsvanor:
Annamari Lundqvist
ledande forskare
THL
tfn 029 524 7283
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi

Social- och hälsovårdens personal:
Taina Mäntyranta
 programchef
SHM
tfn 029 516 3692
e-post: fornamn.efternamn@gov.fi

Publikationsserien State of Health in the EU:
Liisa-Maria Voipio-Pulkki 
ledande expert
SHM
e-post: fornamn.efternamn@gov.fi