Vi återgår inte till det som en gång var, trots att rekommendationen om distansarbete upphör

Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör i mitten av oktober, då vaccinationstäckningen bedöms ligga nära statsrådets mål. Återgången till arbetsplatserna kan inledas redan tidigare, om det är möjligt utgående från en riskbedömning och det regionala epidemiläget. Detta gör det möjligt att kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen på ett hälsosäkert sätt.

Ansvaret för hälsosäkert arbete överförs i högre grad till arbetsplatserna i och med att det omfattande distansarbetandet som baserar sig på den riksomfattande rekommendationen avvecklas. Det är fortfarande nödvändigt att beakta skyddet mot coronaviruset när man ökar arbetet på plats på arbetsplatserna.
 
Med tanke på bekämpningen av epidemin och utvecklandet av arbetslivet är det viktigt att man inte automatiskt och kategoriskt återgår från distansarbete till att jobba på arbetsplatserna. Däremot ska de positiva erfarenheterna av distansarbetet under coronatiden utnyttjas på bästa möjliga sätt på varje arbetsplats. I stället för strikta regler bör man sträva efter flexibla förfaranden som man tillsammans kommer överens om enligt arbetsplatsernas behov och arbetstagarnas önskemål.
 
Enligt en enkätundersökning som gjordes i mars 2021 vill merparten av finländarna fortsätta distansarbeta också efter coronapandemin. Distansarbetet har bland annat gett en positiv upplevelse av autonomi och ansvar och lett till minskad sjukfrånvaro. Det minskade antalet arbetsresor sparar på tid, pengar och klimatet, och samtidigt blir det lättare att kombinera arbete och familjeliv. Multilokalt arbete och arbete som görs på distans kan också utvidga rekryteringsområdet och underlätta problemen med tillgången på arbetskraft.
 
Vid sidan av de positiva upplevelserna är den så kallade distansarbetsapatin också ett verkligt fenomen och därför har arbetet på plats också en viktig funktion. Många vill ha rytm i sin vardag och en riktig arbetsgemenskap, vilket är svårt att få till med enbart distansförbindelser. Återgången till arbetet på plats kan också underlätta introduktionen för nya anställda, informationsutbytet och chefsarbetet.
 
När man i arbetslivet övergår till eran av hybridarbete som förenar distansarbete och arbete på arbetsplatsen, är det nödvändigt att utnyttja erfarenheterna av coronatiden och att utveckla nya arbetssätt som svarar på utmaningarna. I det nya arbetslivet bör det vara en självklarhet att den som blir sjuk stannar hemma och inte kommer till arbetsplatsen – på samma sätt som under coronatiden. För att förebygga problem med arbetsförmågan är det motiverat att arbetsgivarna tar ansvar för arbetsergonomin också i fråga om arbetstagarnas distansarbetsplatser. 
 
Vi känner inte nödvändigtvis ännu till alla möjligheter, fördelar, risker eller ändringsbehov med distansarbetet som ökade plötsligt under coronatiden. Utredningsarbetet kring detta pågår som bäst bl.a. inom ramen för programmet ARBETE2030, och i takt med att kunskapsunderlaget ökar måste man också bedöma behoven av att ändra lagstiftningen.
 
Också andra arbetslivserfarenheter som framkommit under coronatiden kommer att utredas och utvärderas. Vi har fortfarande otaliga arbetsuppgifter som inte går att utföra på distans och som har påverkats kraftigt av epidemisituationen. Faktorer som har ett positivt samband med distansarbete, såsom en arbetskultur baserad på samarbete och autonomi, kan och behöver utvecklas också i fråga om arbetet på arbetsplatsen. 

Hanna Sarkkinen                                                                                                                             social- och hälsovårdsminister