Gynnsamma förhållanden för ekonomisk återhämtning

Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 tack vare den globala återhämtningen och avtagandet av coronaepidemin, förutspår finansministeriets ekonomiska översikt av den 12 maj.

Ekonomin återhämtar sig märkbart från coronapandemin först mot slutet av 2021 eftersom den kraftiga ökningen av antalet sjukdomsfall våren 2021 fortfarande skapar osäkerhet i de ekonomiska operatörernas verksamhet. Då vi närmar oss sommaren kommer epidemins säsongsvariation att minska på antalet sjukdomsfall. Eftersom vaccineringarna också framskrider snabbt hålls epidemin under kontroll och restriktioner som gäller rörligheten och affärsverksamheten kan avvecklas. 

Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt 2022, då de stödåtgärder som vidtagits på grund av coronaepidemin upphör och ekonomin återhämtar sig. De offentliga finanserna uppvisar trots det fortfarande ett stort underskott i mitten av 2020-talet. Den offentliga skulden fortsätter också att öka i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP).

”Ekonomin ser ut att normaliseras under 2022. Tyvärr innebär det normala läget efter epidemin en gradvis försämring av den offentliga ekonomin som präglas av en åldrande befolkning, svaga tillväxtutsikter och ett kroniskt underskott inom den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Världsekonomin stimuleras kraftigt

Världsekonomin återhämtar sig från coronarecessionen under innevarande år tack vare omfattande stimuleringsåtgärder, allt flera vaccineringar och avveckling av restriktionsåtgärder. I synnerhet Förenta staterna, men också EU genomför omfattande ekonomiska stimulansåtgärder. Utöver riskgrupperna förväntas också befolkningen i arbetsför ålder ha vaccinerats i de viktigaste ekonomierna före hösten. Restriktioner avvecklas i takt med att pandemin lättar.

Besparingarna under coronaåret ökar konsumtionen då epidemin avtar

Den privata konsumtionen ökar snabbare än inkomsterna när hushållen börjar förbruka sina coronabesparingar under de närmaste åren. Den ökade konsumtionen syns redan i konsumtionen av varor. Tjänster i anslutning till utlandsturism samt idrotts- och kulturevenemang antas vara de sista konsumtionsposter som börjar växa.

De globala stimulansåtgärderna strävar efter att stödja konsumtionen och investeringarna, vilket stöder Finlands export. De privata investeringarna minskar dock fortfarande år 2021 emedan bygginvesteringarna minskar. Investeringarna i maskiner och anordningar visar däremot tecken på återhämtning på grund av de förbättrade tillväxtutsikterna inom världsekonomin. EU: s facilitet för återhämtning och resiliens ökar investeringarna i forskning och utveckling och förnyar energiinfrastrukturen. 

Den ekonomiska återhämtningen påskyndar ökningen av antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta kommer att överskrida 2019 års nivå först 2023, då sysselsättningsgraden höjs till drygt 73 procent. Arbetslöshetsgraden börjar sjunka avsevärt och närmar sig nivån för den strukturella arbetslösheten. Detta påskyndar höjningen av inkomstnivån 2022 och 2023. Inflationstrycket ökar under prognosperioden när efterfrågan återställs.

De offentliga finanserna går med underskott även efter att epidemin avtagit

Underskottet i de offentliga finanserna, dvs. obalansen mellan utgifter och inkomster, förblir stort i år eftersom de offentliga utgifterna förblir höga på grund av stödåtgärder som beror på coronaepidemin och avvecklingen av den service- och vårdskuld som kumulerats under epidemin. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt nästa år i och med att stödåtgärderna upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt.

Under 2023 –2025 minskar underskottet i de offentliga finanserna gradvis så att det börjar närma sig nivån före epidemin. Det kommer emellertid att finnas en betydande obalans mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna även efter att coronaepidemin avtagit. Underskottet beräknas uppgå till 1,6 procent av BNP, dvs. 4,6 miljarder euro i mitten av 2020-talet. Den offentliga ekonomin försvagas av befolkningsåldrandet som ökat de offentliga utgifterna under en längre tid. De ekonomiska tillväxtutsikterna är dessutom fortfarande svaga mot mitten av 2020-talet. De försvagas av att den arbetsföra befolkningen minskar.

Den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten ökar från nuvarande knappa 70 procent till dryg 75 procent fram till 2025. Skuldkvoten kommer då att vara ca 16 procentenheter högre än 2019. Skuldkvoten väntas fortsätta att öka också efter 2025. De offentliga utgifterna och de offentliga inkomsterna lider på längre sikt av en obalans, ett hållbarhetsunderskott som är ca 3% i förhållande till BNP, dvs. cirka 8 miljarder euro på 2025 års nivå.

Den ekonomiska återhämtningen kan också vara snabbare än väntat

Världsekonomin och den finländska export och investeringar kan i bästa fall tack vare omfattande global stimulans växa snabbare än väntat. Riskerna i prognosen har samband med frågan om i vilken mån epidemiläget är under kontroll vid det tredje kvartalet 2021. Med kontroll avses att man kunnat återgå till det nya normala utan att epidemin eller restriktionsåtgärderna i avsevärd mån begränsar vardagen eller näringslivets verksamhet. 

Tillväxten kan förbli långsammare än beräknat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall skulle öka på nytt hösten 2021 i Finland eller i exportområden som är viktiga för oss. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare. 

I Finland skulle en utdragen epidemi påverka den inhemska ekonomin särskilt genom privat konsumtion och framför allt genom efterfrågan på tjänster. 

Ytterligare information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)