Regeringens svar överlämnades till social- och hälsovårdsutskottet – samtidiga landskaps- och Europaparlamentsval föreslås
Regeringens svar om ändringarna som följer av att ikraftträdandet av landskaps- och vårdreformen skjuts upp överlämnades till social- och hälsovårdsutskottet. Regeringens svar har beretts av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt justitieministeriet.
Reformministrarna fastslog innehållet i svaret den 16 augusti. Social- och hälsovårdsutskottet behandlar svaret vid sitt möte måndagen den 20 augusti 2018. Social- och hälsovårdsutskottet beslutar om svarets publikation (riksdagens arbetsordning, 43 a §).
Ändringsförslagen är till största delen tekniska
Uppskovet av ikraftträdandet av landskaps- och vårdreformen till ingången av 2021 orsakar främst tekniska årtalsändringar i regeringspropositionerna om inrättande av landskap och om en vårdreform (RP 15/2017, RP 57/2017 och RP 15/2018) samt om kundens valfrihet (RP 16/2018) och om serviceproducenterna (HE/2017). De tekniska ändringsbehoven gäller speciellt införandelagen som bland annat innehåller bestämmelser om tidsfristerna som ska iakttas i samband med genomföringen av reformen. De viktigaste innehållsmässiga förändringar som följer av att ikraftträdandet skjuts upp gäller förrättandet av val samt uppdelningen i faser av valfriheten i fråga om social- och hälsovårdstjänster.
Landskapsvalet föreslås bli förrättat i samband med Europaparlamentsvalet
Ändringarna i tidsplanen påverkar framför allt landskapsvalet. I svaret föreslås det att det första landskapsvalet skulle ordnas samtidigt med Europaparlamentsvalet söndagen den 26 maj 2019. Detta förutsätter emellertid att lagstiftningen träder i kraft ungefär ett halvt år innan detta. Landskapsfullmäktiges mandatperiod skulle inledas i augusti 2019.
Eftersom tidpunkten för ikraftträdandet av lagstiftningen förflyttats föreslås det att den nuvarande valkretsindelningen fortfarande skulle tillämpas vid riksdagsvalet som ordnas i april 2019. Detta är nödvändigt för att riksdagsvalet ska kunna förrättas utan störningar. Antalet riksdagsledamöter som väljs i valdistrikten bestäms enligt läget i befolkningsdatasystemet i slutet av oktober 2018. Antalet riksdagsledamöter som väljs avgör också hur många kandidater partier och gemensamma listor kan tillsätta i valdistriktet.
Det är med tanke på kampanjföringen och tillsättandet av kandidater väsentligt att kommunerna vet i vilka valdistrikt de ingår. Den nya landskapsindelningen föreslås bli tillämpad först vid landskapsvalet som hålls i maj. Ändringen påverkar fyra kommuner som i och med reformen kommer att byta landskap. Ändringen gäller kommunerna Heinävesi, Itis, Jorois och Kuhmoinen.
Valfriheten utvidgas på ett kontrollerat sätt - tidsplanerna för regionala pilotprojekt skjuts upp
Regeringen vill garantera att landskaps- och vårdreformen kan genomföras på ett kontrollerat sätt i varje landskap. Därför genomförs valfriheten i fråga om social- och hälsovårdstjänster stegvis och tillräckligt med tid reserveras för genomförandet.
Inom munvården föreslås valfriheten träda i kraft vid ingången av 2023. Personliga budgetar och kundsedlar tas i bruk i hela Finland vid ingången av 2022.
Målet med regionala valfrihetspilotprojekt är att garantera smidig övergång till den nya valfrihetsmodellen samt att vid behov precisera detaljer i modellen. En paragraf, som innehåller bestämmelser om valkriterierna för pilotområdena, ska också fogas till lagen.
Regeringen föreslår i sitt svar till riksdagen att tidsplanerna för valfrihetspilotprojekten också skjuts upp eftersom vårdreformen redan flyttats framåt med ett år.
Social- och hälsovårdscentralerna ska inleda sin verksamhet i samtliga landskap senast den 1 januari 2023. Social- och hälsovårdscentralerna testas under åren 2019-2021. Pilotprojekten upphör senast den 30 juni 2021, de varar med andra ord ett halvt år längre än vad som föreslogs i svaret av den 18 juni.
Landskapen ska ha möjlighet att ansöka om tillstånd att inleda social- och hälsovårdscentralernas verksamhet redan tidigare. I sådana fall kunde det vara möjligt att övergå direkt till tidigarelagd verksamhet år 2021.
Munvårdsenheterna ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2023. Verksamheten testas under 2019-2022. Pilotprojekten varar ett år längre än vad som föreslogs i svaret av den 18 juni.
Personliga budgetar och kundsedlar ska tas i bruk i samtliga landskap från och med ingången av 2022. Kundsedlar och personliga budgetar ska testas under 2019-2021. Pilotprojekten varar ett år längre än vad som föreslogs i svaret av den 18 juni.
Genomföringen av och tidsplanen för den nya pilotprojektansökningen fastslås efter att riksdagen fattat ett beslut om lagpaketet som gäller landskaps- och vårdreformen. Avsikten är att reservera 200 miljoner euro för genomförandet av pilotförsöken med valfrihet. Målet är att så många kommuner och samkommuner som möjligt från alla landskap ska delta i pilotförsöken.
Servicesedelförsöken fortsätter
De pågående servicesedelförsöken kan enligt reformministerarbetsgruppens beslut fortsätta även 2019. Försök pågår i tio landskap. Den fortsatta finansieringen för 2019 (statsunderstöd) är högst 10,5 miljoner euro. Denna finansiering består av oanvända medel och försöksfinansiering som blir kvar. Beviljandet av fortsatt finansiering kräver en självriskandel på 20 procent för försöksområdenas del.
Beslutet säkerställer för sin del att servicesedelförsöken kan övergå på ett smidigt sätt till regionala valfrihetspilotprojekt under 2019.
Ytterligare information:
Päivi Nerg, projektdirektör, understatssekreterare, FM, tfn 02955 30149, [email protected]
Kirsi Varhila, avdelningschef, överdirektör, SHM, tfn 02951 63338, [email protected]
Jani Pitkäniemi, avdelningschef, överdirektör, FM, p. 02955 30494, [email protected]