Utredning: Hemvårdsstödet kan slopas – föräldradagpenningen kan höjas istället

Social- och hälsovårdsministeriet beställde hösten 2025 en utredning om utvecklandet av systemen för föräldradagpenning och stöd för hemvård av barn. Den utredning som nu publicerats beskriver nuläget för systemen, lägger fram utvecklingsförslag och granskar alternativa modeller.

I den utredning som gjorts på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet ges en översikt över det nuvarande systemet med familjeledighet och utvärderas hur det fungerar samt vilka utvecklingsbehov det finns. I utredningen granskas utifrån forskningsdata hur familjeledigheterna används och hur användningen av ledigheterna påverkar jämställdheten mellan könen, föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden samt barnens och föräldrarnas hälsa och välbefinnande. I utredningen gjordes också en enkät riktad till berörda parter. I utredningen presenteras dessutom alternativ för att utveckla familjeledigheterna och bedöms alternativens kostnads- och sysselsättningseffekter.

Utredningen genomfördes av en arbetsgrupp som bestod av forskningschef Johanna Lammi-Taskula (Institutet för hälsa och välfärd), professor Marika Jalovaara (Åbo universitet), forskningschef Anneli Miettinen (FPA), kollegieforskare Satu Helske (Åbo universitet), universitetsforskare Jessica Nisén (Åbo universitet), forskningschef Johanna Närvi (Institutet för hälsa och välfärd), specialforskare Tapio Räsänen (FPA) och professor Eva Österbacka (Åbo Akademi).

Fyra alternativ granskas

Enligt utredningen fungerar systemet med familjeledighet i regel bra. Systemet är emellertid förenat med utmaningar, och de försämrar systemets genomslag och jämlikheten mellan barn och familjer. Föräldraledigheterna fördelas fortfarande mycket ojämnt mellan mammor och pappor och de socioekonomiska skillnaderna i hur ledigheterna används och fördelas är stora. 

Arbetsgruppen undersökte fyra olika modeller för en reform av familjeledigheterna. De alternativa modeller som valdes ut för granskningen fokuserar på föräldradagpenningen och hemvårdsstödet, och man bedömer olika situationer där hemvårdsstödet ersätts med dagpenningsperioder som har olika nivåer och olika längd. I modellerna har man bedömt vilka kostnadseffekter och sysselsättningseffekter de olika utvecklingsalternativen har. Om systemet med familjeledighet senare reformeras, behövs det en bedömning av modellerna som är mera detaljerad, omfattande och som bättre beaktar olika familjemodeller.

Arbetsgruppen föreslår längre föräldraledighet istället för hemvård

Utifrån utredningen föreslår arbetsgruppen att det nuvarande hemvårdsstödet slopas. Istället för stödet föreslår arbetsgruppen att den nuvarande föräldradagpenningsperioden förlängs genom att vardera föräldern ges en tilläggsperiod på några månader. Under perioden betalas en lika stor ersättning som är större än den nuvarande vårdpenningen enligt hemvårdsstödet. 

Enligt utredningen är det möjligt att främja användningen av ledigheterna för pappor genom att anvisa papporna en längre öronmärkt föräldraledighetstid och genom att höja ersättningsnivån på föräldradagpenningen. 

Arbetsgruppen föreslår dessutom att den flexibla och partiella vårdpenningen slås samman. 

Arbetsgruppen föreslår också att deltagande i småbarnspedagogik stöds, att rådgivningen för familjerna förbättras och att konsekvenserna av reformen bedöms på ett mångsidigt sätt.

Bakgrunden till förslagen är målet att stärka den sociala jämställdheten och jämställdheten mellan könen samt att förtydliga och förenkla systemet med familjeledighet. Målet är också att främja barns jämlika deltagande i småbarnspedagogik.

Utredningen är ett diskussionsunderlag och bakgrundsmaterial för reformen av familjeledigheterna. Social- och hälsovårdsministeriet kommer inte att inleda lagberedning utifrån utredningen under denna regeringsperiod.

• Utredning för att utveckla familjeledighetssystemet

Mer information

Liisa Siika-aho, överdirektör, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 085, [email protected]
Johanna Lammi-Taskula, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn p. 0295 247 066, [email protected]