Införande av bestämmelser om bedömningen av servicebehovet för äldre i socialvårdslagen KI 4/2006

Målen för reformen

I socialvårdslagen läggs till bestämmelser om bedömningen av servicebehovet. Reformen baserar sig på statsrådets principbeslut om tryggande av framtiden inom det sociala området och verkställs som ett utvecklingsprojekt för det sociala området. Reformen träder i kraft den 1 mars 2006.

Rätten till bedömning av servicebehovet omfattar alla tjänster i enlighet med socialvårdslagen och speciallagarna som gäller socialvård. De viktigaste socialtjänsterna för äldre är hemservice, boendeservice, tjänster inom institutionsvård och stödet för närståendevård. Rätten till bedömning av servicebehovet inom den utsatta tiden gäller även till exempel handikappservice och missbrukarvård.

Tillträde till tjänster baserar sig fortfarande på en ansökan om klienten och på ett myndighetsbeslut i kommunen. Efter bedömningen av servicebehovet skall klienten om han eller hon så önskar ges skriftligt beslut om atthan eller hon skall få eller förvägrasservice. Klienten har möjlighet att ansöka om ändring av beslutet. Kommunen skall även upprätta en service- och vårdplan för klienten i enlighet med 7 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården om kommunen ordnar tjänster för klienten som han eller hon behöver.

Reformen innebär ingen förändring beträffande kommunens skyldighet att ordna service och ger inte klienten större rätt till tjänster än vad som är fallet idag. Reformen preciserar dock de förfaringssätt genom vilka klienterna blir delaktiga i servicen och underlättar för att man skall kunna tillhandahålla tjänster i rätt tid. Den nya bestämmelsen stöder också tryggandet av nödvändig service för äldre i enlighet med grundlagen. Reformen förenhetligar även arbetsmetoderna i olika kommuner.

Reformen synliggör servicebehovet i kommunerna. Genom att göra bedömningar av servicebehovet erhåller kommunerna information om det verkliga servicebehovet. Detta hjälper kommunen att planera sitt eget servicesystem och även att göra budgetar på realistisk basis. Om efterfrågan på service är större i kommunen än vad kommunen klarar av att ordna måste kommunen i fråga om hur man skall gå till väga planera och införa praxis som är enhetlig och jämlik utifrån samtliga kommuninvånares synvinkel. I praktiken innebär detta att ställa klienterna i kö. Avsikten är att senare ge kommunerna anvisningar om detta.

Reformens innehåll

Enligt 40 a § i socialvårdslagen skall servicebehovet i brådskande fall bedömas utan dröjsmål. Denna rättighet gäller alla oavsett ålder. Bestämmelsen ändrar inte gällande praxis men förtydligar lagstiftningen.

I icke-brådskande fall måste kommunen ordna tillträde till bedömning av vårdbehovet senast den sjunde vardagen efter att klienten varit i kontakt. Detta gäller för dem som har fyllt 80 år och personer som får vårdbidrag för pensionstagare (särskilt vårdbidrag) enligt 30 a § 1 mom. 1 punkten. Om klienten till exempel tar kontakt på tisdag skall bedömningen av servicebehovet inledas på torsdag efterföljande vecka, förutsatt att veckan inte innehåller söckenhelg.

Reformen finansieras inom ramen för anslag som anvisats för utvecklingsprojektet för det sociala området. I budgeten för år 2005 anvisades ca 7 miljoner euro för en höjning av statsandelsprocenten för att kommunerna skall kunna bereda sig på att svara mot den utmaning som reformen för med sig. Genom en höjning av statsandelsprocenten anvisades i år 9 miljoner euro för att stödja genomförandet av reformen.

Hur man ansöker om tillträde till bedömning av servicebehovet

Antingen personen själv, hans eller hennes lagliga företrädare, anhörig, annan person eller myndighet kan anhålla om bedömning av servicebehovet hos kommunen. Eftersom det är fråga om klientens rätt att få tillträde till bedömning av servicebehovet skall klientens självbestämmanderätt enligt 8 § i klientlagen respekteras, i synnerhet när den som tar kontakt är någon annan än klienten själv. En person för vilken man har anhållit om en bedömning av servicebehovet kan således också vägra att delta i bedömningen av servicebehovet. Rätten till bedömning av servicebehovet gäller både nya klienter och klienter som redan omfattas av servicen.

I lagen bestäms inte närmare om hur kontakten skall äga rum. Kontakt kan alltså tas skriftligen, genom personligt besök, via telefon eller till exempel e-post.

I lagen bestäms inte heller vem kommunen kan utse som ansvarig för att genomföra bedömningen av servicebehovet i praktiken. Eftersom det är fråga om bedömning av servicebehovet inom socialvården är det befogat att förutsätta att bedömningen görs av en anställd inom social- och hälsovården som känner till socialvårdens servicesystem. Den som gör bedömningen kan växla efter vilken service klienten söker och om han eller hon redan omfattas av servicen. Den som gör bedömningen kan efter att han eller hon förhandlat med klienten vid behov ta kontakt med andra anställda inom social- och hälsovården eller ge klienten vägledning i hur man ansöker om service.

Rekommendation om mätare för funktionsförmågan som används vid bedömningen av servicebehovet

Bedömningen av servicebehov förutsätter ofta ett mångprofessionellt samarbete och en utredning av funktionsförmågans olika dimensioner. Som stöd för intervju rekommenderas att olika mätare för funktionsförmåga används. I samband med lagberedningen har Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (STAKES) på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet utarbetat en redogörelse om användningen av mätare för funktionsförmågan vid bedömningen av servicebehovet för äldre (Voutilainen, P. och Vaarama, M.: Toimintakykymittareiden käyttö ikääntyneiden palvelutarpeen arvioinnissa. STAKES, Raportteja 7/2005). SHM utfärdar under våren 2006 en rekommendation till kommunerna om användningen av mätare för funktionsförmågan.

Närmare upplysningar:

Konsultativa tjänstemannen Viveca Arrhenius, puh. (09) - 160 74135, s-posti [email protected]

Äldre regeringssekreterare Anne-Marie Brisson, puh. (09) 160 74355, s-posti [email protected]

Överinspektör Anne-Mari Raassina, puh. (09) – 160 74438, s-posti [email protected]

BILAGA

Lag om ändring av socialvårdslagen